Ange ditt sökord

Gravida får ofta smärta i rygg eller bäcken, vanligtvis under senare delen av graviditeten. Foto: Shutterstock

Gravida får ofta smärta i rygg eller bäcken, vanligtvis under senare delen av graviditeten. Foto: Shutterstock

Foglossning – bäckensmärta under graviditet

Det är mycket vanligt att gravida kvinnor känner smärta i rygg eller bäcken under graviditeten. Smärtdebuten kan ske när som helst, men vanligtvis under mitten av graviditeten. Det handlar om smärta i korsryggen, det vill säga nedre delen av ryggen och över skinkorna, ofta med smärtutstrålning ned i låren, mot ljumskar, höfter och symfysregionen. Smärtans intensitet varierar mellan gravida från lindrig till intensiv och påverkas negativt av fysisk belastning av rygg och bäcken.

Annons:

De flesta som får bäckensmärta har kvar problemen hela graviditeten, men det gör ingen skada för dig eller barnet. Efter förlossningen lindras smärtan och försvinner i regel inom några månader. Man kan även kalla bäckensmärta under graviditeten för foglossning. För att kompensera förändringarna i bäckenet, magen och ryggen krävs att man aktiverar de djupa musklerna i magen och ryggen. Med hjälp av träningsprogram från en fysioterapeut kan man lära sig att arbeta med rätt muskler och därmed minska smärtan.

Orsak till bäckensmärta

Graviditetshormoner, främst relaxin, gör att symfysen börjar bli lösare redan under den första delen av graviditeten, för att så småningom breddas ännu mer de sista månaderna. Detta sker för att bäckenet ska kunna vidga sig under förlossningen, för att anpassa sig till barnets storlek. När kroppens leder blir rörligare kan det orsaka smärta i bäckenet under graviditeten. Det finns teorier kring varför den ökade rörligheten i lederna orsakar smärta:

  • Att bäckenet blir mindre stabilt då magmusklerna töjs ut.
  • Att samspelet mellan magmuskler och ryggmuskler förändras då en gravids kroppshållning vanligtvis leder till en större svank och att bäckenet tippas framåt.
  • Att man inte kan kompensera den ökade rörligheten med muskler.

Mindre vanliga orsaker

Ehlers-Danlos syndrom (EDS), är en ovanlig, ärftlig bindvävssjukdom som kan öka risken för svår bäckensmärta. Sjukdomen gör bland annat lederna rörligare, huden mer elastisk och blodkärlen skörare. Mer information kring sjukdomen får man på riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Symtom 

Smärtdebuten kan ske när som helst, men vanligtvis under mitten av graviditeten. Besvär som kan uppstå är:

  • Molande, huggande eller ilande smärta i nedre delen av ryggen.
  • Ont över skinkorna.
  • Ont i höfterna.
  • Ont över blygdbenet.
  • Smärta som strålar ner mot ljumskarna eller bak på låren.
  • En plötslig låsning i ena benet, som kan göra det svårt att gå.
  • Svårt att lyfta saker, böja sig och vrida kroppen.
  • Smärtrelaterade sömnstörningar kan försämra fokus och uppmärksamhet.

En läkare eller fysioterapeut ställer diagnosen utifrån symtom och man använder sig ofta av ett så kallat smärtprovokationstest. Vanligtvis är smärtan lindrig på morgonen, för att sedan förvärras under dagen och bli som värst på kvällen. Intensiteten av smärta kan variera från att vissa gravida knappt har några besvär alls, till att andra behöver använda kryckor för att ta sig fram.

Söka hjälp

Man bör tidigt berätta för en barnmorska om man får ont i ryggen eller bäckenet under graviditeten, för att få rätt hjälp. Alternativt kontakta en fysioterapeut, då bäckensmärta kan lindras. Att träna ryggmuskler och magmuskler stödjer och avlastar bäckenet. Vissa övningar är dock mindre lämpliga, exempelvis sit-ups, så det kan vara bra att få hjälp.

Egenvård

  • Röra på sig så mycket som möjligt utan att det gör ont kan öka blodcirkulationen och lindra smärtan. Om man håller ett långsammare tempo underlättar det att behålla styrka i rygg och runt bäckenet.
  • Variera ställning ofta, det vill säga stå en stund, sitt en stund och sedan rör dig en stund. Detta minskar belastningen av ryggen.
  • Gå med kortare steg än vanligt och ta hellre fler korta promenader än en lång.
  • Gymnastikträning i varmvattenbassäng.
  • Ta hissen istället för trappan.
  • När du ska ta dig från liggande till sittande är det bäst att först lägga sig på sidan med benen tätt intill varandra, för att sedan skjuta upp sig med hjälp av armbåge och hand.
  • Försök att hålla ryggen så rak som möjligt. Sitt exempelvis ner när du klär på dig på nedre delen av kroppen, så behöver du inte böja ryggen lika mycket.
  • Lyft inte tungt, undvik att dammsuga eller dra en tung barnvagn och sitt helst inte med benen i kors.
  • Ta hjälp från omgivningen!

Hjälpmedel som kan lindra smärtan

  • Använd bekväma skor.
  • Mild massage och värme kan hjälpa spända muskler att slappna av.
  • Se till att alltid ha stöd för svanken när du sitter, använd en kudde eller filt.
  • För att minska belastningen på bäckenet kan man lägga en kudde mellan knäna, om man sover på sidan.

Behandling vid bäckensmärta

  • Det finns bäckenbälten som kan avlasta och hjälper dig att gå längre sträckor utan att få lika ont. Man kan även prova att spänna en större sjal runt höfterna.
  • Man kan hyra en så kallad tens-apparat som stimulerar vissa nerver och aktiverar kroppens eget smärtlindringssystem.
  • Akupunktur kan ge smärtlindring, speciellt tillsammans med stabiliserande övningar.
  • Man bör alltid vara försiktig med läkemedel när man är gravid eller ammar. Om du ändå behöver smärtstillande medicin, ta läkemedel som innehåller paracetamol, exempelvis Alvedon eller Panodil.
  • Prata gärna med din barnmorska som kan ge dig mer individuella råd och hänvisa till fysioterapeut eller arbetsterapeut. De kan även tipsa om andra hjälpmedel som till exempel duschbrädor, toalettförhöjare och sittkuddar.

Klicka på länkarna nedanför om du vill läsa mer om:

Fostervattenprov vid graviditet
Fosterdiagnostik – vanliga undersökningar
KUB-undersökning vid graviditet
Ultraljud vid graviditet
Graviditetsdiabetes
Graviditetsillamående

Annons:

Källor:

Praktisk Medicin

1177

Socialstyrelsen

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Gratis nyhetsbrev

Få senaste hälsonyheterna från DOKTORN.com direkt i din inkorg.