Ange ditt sökord

Trygghet i inlärningsmiljön och uppskattning ger en bra grund till lust att lära. Foto: Shutterstock

Trygghet i inlärningsmiljön och uppskattning ger en bra grund till lust att lära. Foto: Shutterstock

Inlärning blir oerhört mycket mer effektivt om man får ner inlärningssituationen på rätt plan för individen, säger Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi. Foto:

Inlärning blir oerhört mycket mer effektivt om man får ner inlärningssituationen på rätt plan för individen, säger Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi. Foto:

Att lära ut på bästa sätt kräver kunskap om hjärnan

Hjärnan utvecklas hela livet men det går som snabbast under de första sju åren. För att få en optimal inlärningssituation krävs stora individanpassningar, men även kompetens hos pedagogerna om hur hjärnan fungerar. Pedagogerna behöver bli medvetna om hur de kan ”mappa om” de begrepp man vill lära ut så att de lättare kan anpassas till den enskilde elevens redan konceptuella förståelse, säger Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet.

Annons:

Hjärnan utvecklas snabbast de första åren för att sedan avta i hastighet ju äldre vi blir. De första åren handlar det främst om att förstå sin egen kropp och vår närmaste omgivning. När överlevnadsbehoven som exempelvis trygghet och närhet är tillgodosatta fortsätter utvecklingen till nästa nivå. Hjärnan skaffar sig bra förståelse för hur omvärlden fungerar och man behöver ha lärt sig grunderna för att gå vidare till nästa utvecklingsnivå.

-Vid födseln är varje individs nervsystem unikt och under uppväxten går vi igenom olika livserfarenheter vilket ytterligare differentierar våra hjärnor, berättar Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Det som håller oss samman och ändå gör oss lika är att vi verkar i och lär oss ifrån samma värld. Utvecklingen är allra högst individuell och vissa mognar tidigare än andra. Just detta skapar svårigheter vid skolstart då alla barn inte har samma förutsättningar att börja skolan vid sex års ålder. För att skolan ändå ska fungera på bästa sätt krävs stora anpassningar utifrån individens förståelse.

Vår hjärna fortsätter att utvecklas under hela livet. Under tonåren sker många förändringar i både hjärnan och beteendet. Vid puberteten är olikheterna mellan individer stora och nu tillkommer dessutom större påverkan från ytterligare motivationssystem som har till funktion att göra oss mer självständiga. Tillhörande hormonomställningar i tonåren påverkar hjärnan i stor utsträckning, vilket bestämmer vad vi fokuserar på och vad som motiverar. Plötsligt kommer det in nya signaler som bidrar till att motivera. Detta påverkar inlärningen då man ofta flyttar fokus från trygghet till tankar kring framtid och vuxenlivet.

-Alla åldrar är sårbara, men det är klart att när det tillkommer nya motivationssignaler kan de medföra stora omställningar för den enskilda tonåringens mentala värld, och det är då inte konstigt att det kan kännas förvirrande och att man kan känna sig lite vilsen, säger Henrik Jörntell.

Grundsynen inom vetenskapen är att varje hjärna är unik och vår avancerade nivå på mänskligt beteende gör det svårt att hitta enskilda och enkla svar. Alla vuxna runtomkring har därmed ett mycket stort ansvar.

Motivation till inlärning

-Trygghet i situationen och uppskattning från närstående och lärare skapar lust i inlärningssituationer, menar Henrik Jörntell Det finns tyvärr ingen enskild mall som passar alla barn utan det som motiverar kan variera från individ till individ. De mest framgångsrika pedagogerna hittar intuitivt förståelse för vad som får en enskild individ att bli motiverad och var den elevens konceptuella förståelse ligger. Däremot kommer inte varje lärare att passa för varje barn, då vi är olika.

Bestraffning som motivation

-Det finns inget enkelt samband mellan bestraffning och de effekter man får, säger Henrik Jörntell. Bestraffning kan fungera om individen inser att hen gjort ett allvarligt fel och förstår konsekvenserna. Om barnet inte uppfattar att han/hon har gjort något fel eller inte har förmåga att inse problemet, kommer bestraffningen enbart att skapa otrygghet vilket i sin tur motverkar motivationen.

Inlärning kräver kunskap om hjärnans funktion

Nyckeln till inlärning på lång sikt är att kunna hålla uppe koncentrationen så att man når en djupare insikt. Detta gör att alla distraktionsmoment blir ett problem, berättar Henrik Jörntell.

-Det svåraste med digital inlärning är alla övriga distraktionsmoment som finns via skärmarna. Men att ta bort digitala hjälpmedel är heller inte en universallösning, då det kan vara ett bra komplement för många.

Hjärnforskning visar att hjärnan inte är en faktamaskin utan att man lär sig genom att se olika samband. I en undervisningssituation är det därför viktigt att förmedla och förstå hur olika saker hänger ihop, för att lära sig och få en god inlärningssituation.

-Grunden till all inlärning är att eleverna redan har inlärda koncept och det enda sättet för pedagoger att lyckas med inlärningen av ny kunskap är att se till att ”mappa om” de begrepp man vill lära ut så att de lättare kan anpassas till den enskilde elevens redan existerande konceptuella förståelse, menar Henrik Jörntell. Detta är i grunden vad undervisning handlar om. Utmaningen för lärare är att varje barn har helt olika uppsättningar med koncept och för att nå fram måste man hitta och lära känna varje individ. Om man inser att detta är kärnan, har man helt andra förutsättningar att lyckas i sina pedagogiska uppgifter. I lägre åldrar blir därför personkännedom också extra viktig för inlärningen.

Analys från tidig ålder kräver att pedagogen förstår eleven

På senare år kräver skolan att eleverna ska kunna analysera. Grundtanken kring att analysera är att man har ett koncept man ska lära ut och målet är att få eleven att resonera kring konceptet. Då måste man dock lägga sig på den enskilde elevens nivå, poängterar Henrik Jörntell.

-Inlärning blir oerhört mycket mer effektivt om man får ner inlärningssituationen på rätt plan för individen. I praktiken har man inte riktigt tagit till sig detta än, då man helt enkelt inte har förstått kärnan i hur hjärnan bär sig åt för att lära nytt. Jobbet ligger ju som sagt i att ”mappa om” de nya koncept som ska läras ut, till de som redan finns inlärda i elevens hjärna.

Pedagoger behöver större kunskap

Hjärnforskningen konstaterar grundmekanismerna och det finns många svar inom vetenskapen som den pedagogiska världen skulle kunna dra nytta av.

-Tyvärr saknas dialog mellan forskningsfälten vilket troligtvis beror på att det inte finns några direkta incitament för integrering, säger Henrik Jörntell. Jag uppfattar det som att man inom pedagogiken inte är speciellt bra på att ta till sig vad hjärnforskningen säger. Däremot finns det individuella lärare som på egen hand och med egen erfarenhet har listat ut hur allt hänger ihop. Dessa enskilda pedagoger vet vad som fungerar och det kan leda till kraftigt förbättrad inlärning hos eleverna.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: