Ange ditt sökord

Att känna igen ett ansikte är en oerhört komplex förmåga och kräver att flera delar av hjärnan samarbetar. Foto: Shutterstock

Att känna igen ett ansikte är en oerhört komplex förmåga och kräver att flera delar av hjärnan samarbetar. Foto: Shutterstock

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. Det kan leda till komplicerade situationer på jobbet, hemma och övriga sociala sammanhang.

Annons:

Man förväntas känna igen massor av människor. Arbetskamrater, dotterns fotbollstränare och bordsgrannen från festen i lördags. Men många människor har ett handikapp som gör detta mer eller mindre svårt. Fenomenet kallas ansiktsblindhet, eller prosopagnosi.

Inte den enda

Görel Kristina Näslund, psykolog och författare, har skrivit en bok om ansiktsblindhet. 

– Jag är själv ansiktsblind och har länge förundrat mig över min oförmåga att känna igen ansikten. Jag började fråga runt och upptäckte att jag inte var den enda. Tvärtom. I sitt arbete med boken har hon kommit i kontakt med långt fler ansiktsblinda än hon räknat med. Vid middagskonversationer, föreläsningar hon givit och vid andra tillfällen har folk lättade kommit till henne i avskildhet efteråt och talat om att de trott sig vara helt ensamma om att ha så svårt att minnas ansikten. Många har också känt sig lite dumma helt enkelt. En människa man nyligen mött ska väl alla känna igen!

– Jag har nog missat att hälsa på många bekanta under årens lopp, och har kanske dragit på mig ett rykte om att vara lite högfärdig, säger Görel Kristina och skrattar lite. Numera försöker hon gardera sig genom att berätta för alla nya vänner att hon har svårt för ansikten, och inte är snobbig om hon inte hälsar. En del människor har tagit mycket illa upp av att hon bevisligen tittat rakt på dem utan att visa minsta igenkänningstecken. Ludwig Rasmusson, författare och krönikör på radions P1 vittnar om samma sak.

– Jag har gjort så många besvikna, det är nog det värsta, säger han. Jag har varit runt och föreläst om mina böcker på bibliotek och haft fantastiska möten med människor. Intelligenta, roliga och värda att känna igen. Men trots att jag verkligen försökt går det inte.

Stöd för minnet

  • Berätta om ditt problem och be personer du möter presentera sig med sitt namn nästa gång ni ses. 
  • Använd anteckningsbok och skriv ner kännetecken för de personer som är viktiga att känna igen. Till exempel kroppsbyggnad, skägg, näsform och födelsemärken. 
  • Be att dina arbetskamrater får namnskyltar.

Handlar inte om nonchalans

Bokmässan i Göteborg är något av det roligaste han vet. Men också förskräckligt – dit kommer ju många av dem han mött under året. Och de känner igen honom, men kommer han att känna igen dem? Nej, hur gärna han än vill så går det inte.

– Jag är lång och sticker upp över mängden. Alla ser mig och känner igen mig, säger han. Jag hejar på alla, tror jag i alla fall, men det tar lång tid innan jag förstår vem det är. Det märks, och jag känner hur besvikna många blir, fortsätter han. Att han haft svårt att känna igen ansikten är ingen ny känsla. Men det har blivit mer och mer uppenbart att han inte bara varit ”ointresserad”. Att det inte bara är för att han inte bryr sig tillräckligt. Det trodde han nämligen länge.

– Jag har en bror som också är rätt dålig på att känna igen folk, så vi har väl aldrig funderat mer på det än att vi är så här. En del känner igen alla men vi känner inte igen fler än de vi behöver. Som tur är känner jag igen dem i alla fall, säger han med ett snett leende. Ludvig fick klart för sig att han har en form av ansiktsblindhet genom just Görel Kristina Näslund. Hon berättade om sina egna problem, och om andras, som hon kommit i kontakt med vid skrivandet av sin bok.

Skönt att få förklaring

Ludvig Rasmusson menar att det var skönt att få en förklaring till varför han har svårt för att lägga ansikten på minnet och han vet att han ibland uppfattats som både dryg och arrogant. Människor som han talat med under en längre stund och som han senare stött på, har mötts av ett blankt ansikte istället för det igenkännande leende som de förväntat sig.

– Nu förstår jag ju att jag inte är ensam om detta. Men vad jag saknar är en bra strategi för att känna igen folk. Trots att det inte är något nytt för mig så har jag inte kommit på något riktigt bra knep, säger Ludwig Rasmusson. Det finns två slags ansiktsblindhet, dels förvärvad, som uppstår efter en hjärnskada vid stroke eller i samband med olyckor, och dels medfödd (kongenital). En ny studie har, enligt tidskriften New Scientist, visat att så många som en av femtio har problem med att tolka och känna igen ansikten. Det innebär i runda slängar knappt 200 000 i hela Sverige. Så förmodligen känner vi alla någon med det här problemet – en granne, familjemedlem eller kollega på jobbet.

Att känna igen ett ansikte är en oerhört komplex förmåga och kräver att flera delar av hjärnan samarbetar. En skada i någon av de delarna kan leda till nedsatt förmåga att känna igen ansikten.

– Frågan om vad som orsakar ansiktsblindhet har diskuterats mycket av forskare, säger Görel Kristina. Information som hjälper oss att känna igen ett ansikte bearbetas i en del av hjärnan som kallas gyris fusiformis. Ytterligare en annan, amygdala, användas för att tolka ansiktsuttryck.

Ointresse för det egna ansiktet

En slutsats man kan dra är att det finns många kopplingar där det riskerar att bli fel och därför lika många varianter på hur gravt ansiktsblind en person kan vara. Vid en lindrigare form av ansiktsblindhet känner man utan problem igen kollegor eller familj. Däremot är det lögn att minnas föräldrar på föräldramötet, eller grannar som man bara stöter på då och då.

– Fascinerande nog, så har påfallande många av de kvinnor jag intervjuat för min bok, berättat om ett totalt ointresse också för det egna ansiktet, säger Görel Kristina. Smink använder de sparsamt, om alls. Sedan säger hon att hon också talat med kvinnor som haft ett stort intresse för sitt utseende, så givetvis finns variationer inom gruppen. Görel Kristina upptäckte också att många hade problem med dåligt lokalsinne, svårigheter med att skilja på höger-vänster och ordblindhet.

– Det är helt ovetenskapligt ännu, men mycket spännande. Hänger allt detta samman i hjärnan? Det finns massor av frågor som jag skulle vilja få svar på, säger hon.

Kända prosopagnostiker

  • Jane Goodall schimpansforskare och författare
  • Oliver Sachs neurolog och författare
  • Marianne Ahrne regissör och författare
  • Gertrude Stein författare

 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Migrän? Gör Migräntestet!
6 augusti, 2020 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad
13 juli, 2020 Hjärnan & Nerver

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanliga...

Recept för lyckad ledighet
1 juli, 2020 Bättre liv

Recept för lyckad ledighet

De flesta av oss ser fram emot en skön ledighet under s...

Annons:
Håll hjärnan i trim med träning
15 juni, 2020 Hjärnan & Nerver

Håll hjärnan i trim med träning

Soffpotatisar bör göra sig besväret att röra på sig, om...

Världens Väntrum, Serrakundas vårdcentral
15 juni, 2020 Bättre liv

Världens Väntrum, Serrakundas vårdcentral

Doktorn har besökt Vårdcentralen i Serrakunda i Gambia....

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Annons:
Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
14 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos
27 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos

Under ledning av svenska forskare har ett nytt test för...

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch
17 april, 2020 Bättre liv

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch

Tuberkulos (tbc) är en av de vanligaste infektionssjukd...

Annons:
Digital vård här för att stanna – men vad är det?
15 april, 2020 Bättre liv

Digital vård här för att stanna – men vad är det?

Nätläkare, e-hälsa, digital vård – kärt barn har många ...

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans
27 mars, 2020 Bättre liv

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans

Den högpresterande tjejen Sanna började jobba som skåde...

Annons:
Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Spanska sjukans härjningar del 2 – Därför fick det heta Spanska sjukan
22 mars, 2020 Bättre liv

Spanska sjukans härjningar del 2 – Därför fick det heta Spanska sjukan

Spanska sjukan drabbade olika hårt i olika delar av vär...

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan hjälpa till att förbättra arbetsminnet hos...

Mobilapp för dig som lever med MS
20 mars, 2020 Bättre liv

Mobilapp för dig som lever med MS

En ny app, det vill säga ett program till din smartphon...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten