Ange ditt sökord

Att känna igen ett ansikte är en oerhört komplex förmåga och kräver att flera delar av hjärnan samarbetar. Foto: Shutterstock

Att känna igen ett ansikte är en oerhört komplex förmåga och kräver att flera delar av hjärnan samarbetar. Foto: Shutterstock

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. Det kan leda till komplicerade situationer på jobbet, hemma och övriga sociala sammanhang.

Annons:

Man förväntas känna igen massor av människor. Arbetskamrater, dotterns fotbollstränare och bordsgrannen från festen i lördags. Men många människor har ett handikapp som gör detta mer eller mindre svårt. Fenomenet kallas ansiktsblindhet, eller prosopagnosi.

Inte den enda

Görel Kristina Näslund, psykolog och författare, har skrivit en bok om ansiktsblindhet. 

– Jag är själv ansiktsblind och har länge förundrat mig över min oförmåga att känna igen ansikten. Jag började fråga runt och upptäckte att jag inte var den enda. Tvärtom. I sitt arbete med boken har hon kommit i kontakt med långt fler ansiktsblinda än hon räknat med. Vid middagskonversationer, föreläsningar hon givit och vid andra tillfällen har folk lättade kommit till henne i avskildhet efteråt och talat om att de trott sig vara helt ensamma om att ha så svårt att minnas ansikten. Många har också känt sig lite dumma helt enkelt. En människa man nyligen mött ska väl alla känna igen!

– Jag har nog missat att hälsa på många bekanta under årens lopp, och har kanske dragit på mig ett rykte om att vara lite högfärdig, säger Görel Kristina och skrattar lite. Numera försöker hon gardera sig genom att berätta för alla nya vänner att hon har svårt för ansikten, och inte är snobbig om hon inte hälsar. En del människor har tagit mycket illa upp av att hon bevisligen tittat rakt på dem utan att visa minsta igenkänningstecken. Ludwig Rasmusson, författare och krönikör på radions P1 vittnar om samma sak.

– Jag har gjort så många besvikna, det är nog det värsta, säger han. Jag har varit runt och föreläst om mina böcker på bibliotek och haft fantastiska möten med människor. Intelligenta, roliga och värda att känna igen. Men trots att jag verkligen försökt går det inte.

Stöd för minnet

  • Berätta om ditt problem och be personer du möter presentera sig med sitt namn nästa gång ni ses. 
  • Använd anteckningsbok och skriv ner kännetecken för de personer som är viktiga att känna igen. Till exempel kroppsbyggnad, skägg, näsform och födelsemärken. 
  • Be att dina arbetskamrater får namnskyltar.

Handlar inte om nonchalans

Bokmässan i Göteborg är något av det roligaste han vet. Men också förskräckligt – dit kommer ju många av dem han mött under året. Och de känner igen honom, men kommer han att känna igen dem? Nej, hur gärna han än vill så går det inte.

– Jag är lång och sticker upp över mängden. Alla ser mig och känner igen mig, säger han. Jag hejar på alla, tror jag i alla fall, men det tar lång tid innan jag förstår vem det är. Det märks, och jag känner hur besvikna många blir, fortsätter han. Att han haft svårt att känna igen ansikten är ingen ny känsla. Men det har blivit mer och mer uppenbart att han inte bara varit ”ointresserad”. Att det inte bara är för att han inte bryr sig tillräckligt. Det trodde han nämligen länge.

– Jag har en bror som också är rätt dålig på att känna igen folk, så vi har väl aldrig funderat mer på det än att vi är så här. En del känner igen alla men vi känner inte igen fler än de vi behöver. Som tur är känner jag igen dem i alla fall, säger han med ett snett leende. Ludvig fick klart för sig att han har en form av ansiktsblindhet genom just Görel Kristina Näslund. Hon berättade om sina egna problem, och om andras, som hon kommit i kontakt med vid skrivandet av sin bok.

Skönt att få förklaring

Ludvig Rasmusson menar att det var skönt att få en förklaring till varför han har svårt för att lägga ansikten på minnet och han vet att han ibland uppfattats som både dryg och arrogant. Människor som han talat med under en längre stund och som han senare stött på, har mötts av ett blankt ansikte istället för det igenkännande leende som de förväntat sig.

– Nu förstår jag ju att jag inte är ensam om detta. Men vad jag saknar är en bra strategi för att känna igen folk. Trots att det inte är något nytt för mig så har jag inte kommit på något riktigt bra knep, säger Ludwig Rasmusson. Det finns två slags ansiktsblindhet, dels förvärvad, som uppstår efter en hjärnskada vid stroke eller i samband med olyckor, och dels medfödd (kongenital). En ny studie har, enligt tidskriften New Scientist, visat att så många som en av femtio har problem med att tolka och känna igen ansikten. Det innebär i runda slängar knappt 200 000 i hela Sverige. Så förmodligen känner vi alla någon med det här problemet – en granne, familjemedlem eller kollega på jobbet.

Att känna igen ett ansikte är en oerhört komplex förmåga och kräver att flera delar av hjärnan samarbetar. En skada i någon av de delarna kan leda till nedsatt förmåga att känna igen ansikten.

– Frågan om vad som orsakar ansiktsblindhet har diskuterats mycket av forskare, säger Görel Kristina. Information som hjälper oss att känna igen ett ansikte bearbetas i en del av hjärnan som kallas gyris fusiformis. Ytterligare en annan, amygdala, användas för att tolka ansiktsuttryck.

Ointresse för det egna ansiktet

En slutsats man kan dra är att det finns många kopplingar där det riskerar att bli fel och därför lika många varianter på hur gravt ansiktsblind en person kan vara. Vid en lindrigare form av ansiktsblindhet känner man utan problem igen kollegor eller familj. Däremot är det lögn att minnas föräldrar på föräldramötet, eller grannar som man bara stöter på då och då.

– Fascinerande nog, så har påfallande många av de kvinnor jag intervjuat för min bok, berättat om ett totalt ointresse också för det egna ansiktet, säger Görel Kristina. Smink använder de sparsamt, om alls. Sedan säger hon att hon också talat med kvinnor som haft ett stort intresse för sitt utseende, så givetvis finns variationer inom gruppen. Görel Kristina upptäckte också att många hade problem med dåligt lokalsinne, svårigheter med att skilja på höger-vänster och ordblindhet.

– Det är helt ovetenskapligt ännu, men mycket spännande. Hänger allt detta samman i hjärnan? Det finns massor av frågor som jag skulle vilja få svar på, säger hon.

Kända prosopagnostiker

  • Jane Goodall schimpansforskare och författare
  • Oliver Sachs neurolog och författare
  • Marianne Ahrne regissör och författare
  • Gertrude Stein författare

 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Allt om multipel skleros (MS)
1 juni, 2017 Hjärnan & Nerver

Allt om multipel skleros (MS)

Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skler...

Migrän? Gör Migräntestet!
19 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
23 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Annons:
Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Annons:
Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj i Florida
8 april, 2020 Bättre liv

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj i Florida

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans
27 mars, 2020 Bättre liv

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans

Den högpresterande tjejen Sanna började jobba som skåde...

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Träna effektivare med rätt musik
20 februari, 2020 Bättre liv

Träna effektivare med rätt musik

Det är många som tycker om att lyssna på musik under lö...

Annons:
Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Annons:
Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka
8 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka

Konstvandringar höjer livskvaliteten hos sjuka äldre, v...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet
18 december, 2019 Bättre liv

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet

När snön faller över hela landet blir det halt för fotg...

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi
11 december, 2019 Barn & Graviditet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar fo...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq