Addisons sjukdom – symtom, undersökning och behandling

Addisons sjukdom – symtom, undersökning och behandling

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-05-28
Uppdaterad: 2019-05-29
Författare: Stefan Nordström

Addisons sjukdom är en hormonell sjukdom som också brukar kallas för primär binjurebarksvikt. Sjukdomen gör att binjurarna inte tillverkar tillräckligt med kortisol och aldesteron.

Trötthet och magsmärtor är några av symtomen på Addisons sjukdom. Det finns ungefär 1300 personer i Sverige som lider av sjukdomen. Här kan du lära dig mer om Addisons sjukdom, t ex symtom, undersökningar och hur den behandlas.

Symtom på Addisons sjukdom

Symtomen på Addisons sjukdom varierar mellan olika personer, både gällande styrka och vilka av tecknen som visar sig. De kommer också olika långsamt och kan vara svåra att skilja från symtom som kan visa sig av andra anledningar. Det är vanligt att man har flera av dessa symtom:

  • Orkeslöshet
  • Viktnedgång
  • Förändrad hudpigmentering (speciellt gråbrun hudfärg på områden som exponerats för sol)
  • Yrsel (till följd av lågt blodtryck)
  • Magmärtor, illamående och kräkningar
  • Muskel- och ledsmärtor
  • Sug efter salt mat
  • Minskad sexlust samt minskad behåring i armhålor och underliv (kvinnor)

Orsaker till Addisons sjukdom

De flesta fall av Addisons sjukdom beror på autoimmuna sjukdomar som förstör binjurebarken. Kroppens egna immunförsvar angriper alltså binjurebarken och orsakar binjurebarksvikt. Därför kallas Addisons sjukdom för primär binjurebarksvikt; binjurebarken är skadad och fungerar inte som den ska. Mellan 80 och 90 procent av fallen i Europa beror på autoimmunitet.

Vanligt att ha andra autoimmuna sjukdomar eller följdsjukdomar

När man har Addisons är det vanligt att även ha andra autoimmuna sjukdomar eller följdsjukdomar. Nästan hälften har hypotereos, nedsatt funktion av sköldkörteln. Vitamin B12-brist, diabetes typ 1 och vitiligo är andra tillstånd som oftare uppstår hos de som har Addisons sjukdom.

Addisonkris

Addisons sjukdom kan också leda till allvarligare symtom som kommer plötsligt, som kraftig svaghet och trötthet, yrsel och svimningar, feber, illamående och kräkningar. Dessa kraftigare symtom kan även uppstå om man redan har fått diagnosen. Det brukar kallas för Addisonkris.
En Addisonkris innebär att man fått kortisolbrist. Oftast uppstår kortisolbristen om man blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Ring 112 omedelbart om du misstänker att du har en Addisonkris.

Addisons sjukdom och magsjuka

Om du har diagnosen Addisons sjukdom och blir magsjuk med symtom som diarré och kräkningar behöver du söka vård snabbt. Orsaken är att kroppen då inte kan ta upp hormonerna från Addison-behandlingen. Det kan leda till en Addisonkris, och ökar även risken för uttorkning och vätskebrist. Kom ihåg att alltid berätta att du har Addisons sjukdom när du söker vård.

Om kortisol och aldosteron

Kortisol och aldosteron är de två hormoner man får brist på vid Addisons sjukdom. Kortisol hjälper kroppen att hantera stress. Mängden kortisol förändras när kroppen utsätts för stress; den stiger vanlingen lite grann vid vardaglig stress och mycket vid hög feber, infektioner och skador. Aldosteron reglerar mängden salt och vatten i kroppen, vilket i andra hand t ex påverkar blodtrycket.

Behandling av Addisons sjukdom

Behandlingen av Addisons sjukdom består av att ersätta bristen på kortisol och aldosteron i kroppen. Denna bör sättas in så fort som möjligt efter diagnos. Förbättringarna märks ofta snabbt, redan inom ett dygn. Läkemedlen tas som tabletter. Vid kraftiga symtom ges läkemedlen till en början direkt in i blodet.

Bristen på kortisol och aldosteron kompenseras genom att ge läkemedel som innehåller hydrokortison (ersätter kortisol) och fludrokortison (ersätter aldosteron). Ibland tas även läkemedel för att ersätta könshormoner som bildas i binjurarna. Detta kan behövas om Addisons sjukdom leder till problem med minskad sexlust.

Behandlingen av Addisons sjukdom fortsätter under hela livet, och man behöver ta tabletterna varje dag. Läkaren bestämmer doseringen och hur ofta läkemedlen behöver tas. Doseringen av medicinerna ställs in så att nivåerna uppnår kroppens naturliga nivå av kortisol och aldosteron. Mängden kortison som sätts in kan behöva ökas om kroppens utsätts för stress, t ex vid feber, tandoperation, sjukdom eller annan skada.

Addisons sjukdom och graviditet

Addisons sjukdom förändrar inte möjligheterna att bli gravid eller att göra någon gravid. Det påverkar heller inte förmågan att amma sitt barn. Du bör däremot tala om för din läkare om du är gravid eller har planer på att få barn. Orsaken är att man kan behöva öka läkemedelsdosen något, i samråd med läkaren, samt att extra kortison kan behövas vid förlossningen.

Läkemedlen som används vid Addisons sjukdom är riskfria för barnen eftersom hormonnivåerna vid behandling är desamma som hos en frisk person.

Informationskortet ”Livsviktig information om kortisolbrist”

De som har Addisons sjukdom bör alltid bära med sig informationskortet ”Livsviktig information om kortisolbrist”, t ex i plånboken. Kortet har tagits fram av Svenska Addisonregistret tillsammans med Svensk endokrinologisk förening. Det är ett kort med information om Addisons sjukdom både på svenska och engelska. Orsaken är att kortisol måste ges vid kontakt med sjukvård, t ex om man behöver en operation eller är med om en olycka.

Vård och diagnos vid Addisons sjukdom

Om du tror att du har Addisons sjukdom bör du ta kontakt med en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Om vårdcentralen eller mottagningen är stängd kan du vänta tills den öppnar, förutsatt att du inte har allvarliga symtom som kraftig trötthet och yrsel samtidigt som du har feber, ont i magen eller illamående och kräkningar. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning vid osäkerhet kring symtom.

När man träffar en läkare för att undersöka om man har Addisons brukar man få berätta om sina symtom, genomgå en kroppsundersökning, mäta blodtryck och lämna blodprov. Blodprovet kan behöva lämnas på morgonen eftersom kortisolhalten i blodet behöver mätas. Vidare undersökning av binjurarnas produktion av kortisol kan behövas, ett så kallat ACTH-test eller Synacthen-test.

Det är vanligt att man blir sjukskriven under de första veckorna efter diagnos. Ofta känner man fortfarande sig svag i början av medicineringen, samt att det kan ta tid att förstå vad Addisons sjukdom och dess behandling innebär. Under de första åren brukar man gå på återbesök ett par gånger per år. Sedan blir det vanligtsvis cirka en gång per år. Vid återbesöken tar blodprover och andra undersökningar för att se hur behandlingen fungerar.

 

Veckans fråga

Brukar du älta dina misslyckanden?

Nyhetsbrev

E-postadress