Att leva med sicklecellsjukdom – kunskap ger trygghet
I den här filmen ska vi prata om sicklecellsjukdom – en...
I den här filmen ska vi prata om talassemi, en ärftlig blodsjukdom. Vi berättar vad sjukdomen beror på, hur den behandlas, och hur du kan leva ett bra liv med den. Vi ger också verktyg och tips – så att du kan förstå din diagnos bättre och känna dig tryggare i vården. Denna utbildning är granskad av Christian Kjellander, medicine doktor, specialistläkare i hematologi.
I blodet finns röda blodkroppar. De innehåller hemoglobin. Hemoglobin transporterar syre till kroppens alla delar. Vid talassemi produceras för lite hemoglobin.
Vid allvarlig talassemi får kroppen för lite syre, och då kan man känna sig trött, blek eller andfådd.
Talassemi beror på en förändring i en eller flera gener som styr hur kroppen gör hemoglobin. Den förändrade genen ärver man från sina föräldrar.
Om man har en frisk gen och en förändrad gen kallas man bärare (eller att man har talassemi-anlag). Du är inte sjuk, men du kan föra genen vidare till dina barn. Det kallas ibland för talassemi minor eller anlag för talassemi.
Om båda föräldrarna är bärare, kan det bli så här när de får barn:
Är du bärare av talassemi och planerar att skaffa barn? Om din partner kommer från en del av världen där talassemi bör din partner lämna blodprov på vårdcentral för att utesluta att han också är bärare av hemoglobinsjukdom (infoga kartan)
Om hemoglobinsjukdom som talassemi konstateras hos ett par som önskar bli gravida finns hjälp att få. Be att få en remiss till läkare med expertis inom blodsjukdomar eller genetiska tillstånd.
Det finns olika genetiska förändringar som ger talassemi. Man kan ofta kategorisera dem utifrån svårighetsgrad:
Alla är olika – därför får varje person sin individuella vårdplan och förståelse.
Den vanligaste behandlingen vid svårare former av talassemi är regelbundna blodtransfusioner. Blodtransfusioner gör att man orkar mer, kroppens organ mår bra och det höjer livkvalitén.
Kvinnor med talassemi, även de som enbart är bärare och i vanliga fall inte märker av sin sjukdom, behöver ofta få blodtransfusioner under graviditeten.
Men blod innehåller järn, och för mycket järn kan skada kroppen. Därför får många läkemedel som tar bort överskottsjärn – det kallas järnborttagande behandling eller järnkelerande behandling.
I sällsynta fall kan en benmärgstransplantation bli aktuell, särskilt hos barn. Det kan bota sjukdomen helt – men bara vissa kan få den behandlingen, och den kan medföra risker.
För barn är det viktigt att sjukdomen upptäcks tidigt. Med tidig diagnos kan man börja behandling snabbt. Då växer barnet och utvecklas som det ska, och får en bra start i livet.
Talassemi syns inte alltid. Individer med måttlig till svår talassemi ser inte sjuka ut på utsidan, trots att man har en kronisk sjukdom. Men du kanske kämpar med trötthet, sänkt livskvalité och många vårdkontakter.
Ibland träffar du nya vårdgivare som inte känner dig. Då är det bra att kunna förklara din diagnos kort och tydligt. Det hjälper vårdpersonalen att ge dig snabb och säker vård.
🩸 Berätta vilken typ av talassemi du har.
📋 Visa din medicinlista.
Du kan ha med ett kort eller papper där det står:
Talassemi är en kronisk och allvarlig sjukdom, men med rätt behandling kan man leva ett långt och meningsfullt liv.
Kunskap ger trygghet – och du har rätt till bra vård och stöd.
Vill du veta mer? Prata med ditt vårdteam.
I den här filmen ska vi prata om sicklecellsjukdom – en...
Doktorn.com informerar om astma. Astma är en av våra st...
Preventivmetoder som bygger på kartläggning av mensdata...