Läkemedel vid typ 2-diabetes och obesitas

Obesitas är en kronisk sjukdom som medför risk för flera allvarliga följdsjukdomar, exempelvis hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.​ Obesitas, särskilt när fettet ansamlas runt magen, leder till förändringar i fettcellernas funktion och ökar risken för inflammation i fettvävnaden, vilket i sin tur minskar kroppens känslighet för insulin. Insulinresistens innebär att cellerna inte längre reagerar som de ska på insulin, vilket gör att kroppen måste producera mer insulin för att reglera blodsockret. Om detta pågår länge kan det leda till typ 2-diabetes och andra metabola sjukdomar.

Insulinresistens – vanliga orsaker och tidiga symtom

Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln och är avgörande för att reglera blodsockret. När vi äter och blodsockret stiger, frisätts insulin som hjälper sockret att tas upp i cellerna – främst i muskler och fettvävnad – där det används som energi. Vid insulinresistens blir cellerna mindre känsliga för insulin, som om nyckeln till cellerna har blivit trött. Kroppen måste då producera mer insulin, vilket över tid kan slita ut bukspottkörteln och leda till typ 2-diabetes.

Orsaker till insulinresistens är bland annat övervikt (särskilt runt magen), stillasittande livsstil, ohälsosam kost, ärftlighet, ålder, stress och sömnbrist. Symtom är ofta diffusa men kan bland annat innefatta trötthet, ökad hunger, viktuppgång runt magen och ibland mörka hudfläckar i hudveck.

När blir läkemedel mot obesitas aktuellt?

De senaste åren har flera nya läkemedel för behandling av insulinresistens, typ 2-diabetes och obesitas kommit till marknaden. De mest uppmärksammade är Mounjaro, Ozempic och Wegovy.

Läkemedel rekommenderas när livsstilsbehandling och koständringar inte gett tillräcklig effekt på minst tre månader, och individen har BMI >30 eller >27 med följdsjukdomar. Behandlingen ska alltid kombineras med fortsatt livsstilsstöd och noggrann uppföljning av effekt och biverkningar.​ Sex olika preparat finns tillgängliga i Sverige med olika verkningsmekanismer och biverkningsprofiler.​ Effekten av läkemedlen varierar, ofta planar den ut över tid, vilket gör att dosjustering och regelbunden utvärdering är viktig.​

Så fungerar tre av läkemedlen vid obesitas

• Mounjaro (tirzepatid): Mounjaro är en GIP/GLP-1-receptoragonist, vilket innebär att det efterliknar två hormoner i kroppen (GLP-1 och GIP) som ökar insulinproduktionen, sänker blodsockret och minskar aptiten. Det fördröjer även magsäckstömningen, vilket ger en längre mättnadskänsla och bidrar till viktminskning. Nytt preparat med stor effekt på både viktnedgång och blodsockerkontroll, kräver dock fortsatt långtidsuppföljning. Tas som injektion.
• Wegovy (semaglutid): Wegovy är en GLP-1-receptoragonist som efterliknar GLP-1-hormonet (samma aktiva substans som Ozempic). Det ökar insulinproduktionen, sänker blodsockret, minskar mängden socker som levern producerar och fördröjer magsäckstömningen, vilket också leder till minskad aptit och viktminskning. Tas som tablett eller injektion.
• Saxenda (liraglutid): Saxenda är en GLP-1-receptoragonist som dämpar aptiten. Tas som injektion.

Mounjaro skiljer sig genom att den stimulerar både GIP- och GLP-1-receptorer, vilket kan ge en starkare effekt på både blodsocker och viktminskning jämfört med enbart GLP-1-receptoragonister som exempelvis Wegovy.

Vanliga biverkningar av GLP-1- och GIP-läkemedel

Alla tre läkemedlen kan ge liknande biverkningar, främst från mag-tarmkanalen:

• Illamående
• Kräkningar
• Diarré
• Förstoppning
• Magsmärtor

De flesta biverkningar är milda till måttliga och minskar ofta med tiden. Det är viktigt att notera att dessa läkemedel kan orsaka allvarligare biverkningar hos vissa individer, särskilt om det finns tidigare sjukdomar i mag-tarmkanalen eller andra sjukligheter.

Viktiga skillnader mellan olika läkemedel mot obesitas

• GLP-1-analoger (liraglutid, semaglutid, tirzepatid) ger störst viktminskning och har visats minska risken för komplikationer hos personer med typ 2-diabetes.​
• Orlistat verkar endast i tarmen och kan användas i kombination med andra preparat, men har lägre effekt och specifika kontraindikationer.​
• Kombinationspreparat som bupropion–naltrexon och fentermin–topiramat är centralt verkande och har särskilda risker som psykiatriska eller kardiovaskulära biverkningar.​
• Dos och administration skiljer sig: Orlistat är tablett, GLP-1-analoger ges oftast som injektion (men semaglutid finns även som tablett), fentermin–topiramat och bupropion–naltrexon är tabletter.​

Sammanfattningsvis väljs läkemedel för obesitas utifrån patientens samsjuklighet, viktnedgångens mål, biverkningsrisk och preferenser.

Långsiktiga effekter och risker med GLP-1-analoger

Kliniska studier har visat att Mounjaro och Wegovy kan leda till betydande viktminskning och förbättrad blodsockerkontroll. Till exempel har Mounjaro i vissa studier visat sig ge upp till 23 procents viktminskning efter 72 veckor, vilket är mer än vad semaglutid (Ozempic/Wegovy) har visat sig ge. Viktminskningen och förbättringen av blodsockret kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom, men långsiktiga data om säkerhet och effektivitet hos mycket stora patientgrupper är fortfarande begränsade.

Ny forskning visar att viktnedgången med läkemedlen Mounjaro och Wegovy i verkliga kliniska populationer kan vara mindre än vad de kliniska studierna har visat. En nyligen publicerad head-to-head-studie publicerad i New England Journal of Medicine i maj 2025 visade att Mounjaro gav en genomsnittlig viktminskning på drygt 20 procent efter 72 veckor, medan Wegovy gav knappt 14 procents viktminskning under samma period.

I verkligheten, utanför studiemiljön, kan viktnedgången ofta bli mindre på grund av faktorer som följsamhet till behandling, livsstilsfaktorer och variationer hos olika patientgrupper.

Det finns också risker med långvarig användning:

• Risk för återgång i vikt om behandlingen avbryts – viktnedgången upprätthålls sällan utan fortsatt behandling eller livsstilsförändringar.
• Risk för biverkningar från mag-tarmkanalen – vissa patienter kan drabbas av svårare komplikationer, särskilt om de har tidigare sjukdomar.
• Risk för lågt blodsocker (hypoglykemi) – särskilt om läkemedlet kombineras med andra diabetesläkemedel som insulin eller sulfonylurea.

Andra positiva effekter – mer än bara viktnedgång

Förutom viktnedgång har behandling med dessa läkemedel visat sig ge flera andra positiva hälsoeffekter i forskningen. Dessa effekter är kopplade till deras verkan på metabolism, blodsocker och kroppens hormonella signaler. Här är en sammanfattning av de viktigaste funna effekterna och aktuell forskning:

• Förbättrad blodsockerkontroll: Alla tre läkemedlen är godkända för eller har visat effekt på att sänka blodsockret hos personer med typ 2-diabetes, vilket minskar risken för komplikationer som neuropati, njurskador och ögonskador.
• Kardiovaskulärt skydd: Semaglutid (Ozempic och Wegovy) har visat sig minska risken för hjärtinfarkt, stroke och kardiovaskulär död hos personer med hjärt-kärlsjukdom, även hos personer utan diabetes. Det finns också indikationer på att läkemedlen kan förbättra blodtrycket och blodfetter. En stor studie med över 17 600 deltagare, publicerad i The Lancet visar att semaglutid minskar risken för hjärtinfarkt, stroke och andra allvarliga hjärthändelser med omkring 20 procent hos personer med övervikt med hjärt-kärlsjukdom men utan diabetes. Effekten var densamma oavsett hur mycket vikt deltagarna gick ner. Forskarnas analys tyder på att läkemedlet förbättrar hjärtats hälsa bland annat genom att minska inflammation, blodtryck och bukfetma.
• Förbättrade blodfetter och blodtryck: Flera studier har visat att behandlingen leder till lägre nivåer av blodfetter (triglycerider och LDL-kolesterol) samt lägre blodtryck, vilket ytterligare minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.
• Minskad risk för leversjukdom: Semaglutid har i studier visat sig minska inflammation och fibros i levern, vilket kan förebygga utveckling av leverskador som cirros.
• Reduktion av alkoholkonsumtion: Vissa studier har visat att semaglutid (Ozempic) kan minska alkoholkonsumtion hos personer med problem med alkohol, men mer forskning behövs för att bekräfta detta och förstå mekanismen.
• Potential för neurologisk effekt: Studier på djur har visat att semaglutid kan ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom, men studier på människor är fortfarande pågående och resultaten är ännu inte bekräftade.
• Minskad risk för sömnapné: Zepbound (tirzepatid, samma aktiva substans som Mounjaro) har nyligen godkänts för behandling av måttlig till svår obstruktiv sömnapné hos personer med obesitas.
• Förbättrad livskvalitet: Många patienter rapporterar att de får mer energi, bättre sömn och förbättrat välmående i samband med viktnedgång och förbättrad metabolism, även om detta inte alltid mäts i studier.

Kost och livsstil som stödjer viktminskning och stabila insulinnivåer

Genom att förändra kosten och minska intaget av snabba kolhydrater – som vitt bröd, pasta, ris, godis och läsk – kan man effektivt stabilisera insulinnivåerna och dämpa hunger, vilket enligt professor Harriet Wallberg vid Karolinska institutet även kan leda till betydande viktnedgång. Kost med högt innehåll av protein, fullkorn och fibrer gör det lättare att hålla sig mätt längre och motverkar sötsuget. Metaanalyser visar dessutom att denna typ av kostupplägg på sikt ger en märkbar viktreduktion.

Även periodisk fasta samt ökad fysisk aktivitet kan förstärka dessa effekter — båda metoderna bidrar till att ytterligare stabilisera blodsockret och minska aptiten. Samtidigt påpekar Wallberg att det är viktigt att se upp för dieter med stora restriktioner, som exempelvis strikt lågkolhydratkost eller keto-diet, eftersom de kan ge biverkningar och därför inte alltid rekommenderas på lång sikt. Genom att kombinera vetenskapligt baserade kostvanor och regelbunden träning med eventuella medicinska behandlingar, skapas de bästa förutsättningarna för hållbar viktkontroll och bättre metabola värden.

Sammanfattning kring läkemedel vid diabetes och viktnedgång

Obesitas och insulinresistens är starkt kopplade till varandra och ökar risken för typ 2-diabetes och andra metabola sjukdomar. Livsstilsförändringar är alltid grunden för behandling och förebyggande av insulinresistens och obesitas. De nya läkemedlen har dock gett målgruppen nytt hopp både genom att förbättra blodsockerkontrollen och bidra till signifikant viktminskning.

Forskningen visar att dessa läkemedel inte bara bidrar till viktnedgång, utan också har en rad andra positiva effekter på metabolism, hjärta och kärl, leverhälsa och i vissa fall även på andra aspekter av hälsan som sömn och alkoholkonsumtion. Långsiktiga studier är dock fortfarande begränsade när det gäller vissa av dessa effekter, särskilt vad gäller demens och behandling av alkoholberoende.