Ange ditt sökord

Tarmens immunsystem (GALT)

Tarmens immunsystem (GALT)

Man har beräknat att cirka 75 procent av kroppens immunförsvar ligger i magen och tarmen. Detta immunsystem kallas för GALT (”gut associated lymphoid tissue”). Det innehåller flera olika delar (se figur i mittsektionen). Så kallade M-celler finns insprängda mellan tarmcellerna (enterocyterna) i hela tunntarmen och tjocktarmen.

Annons:

Dessa celler är modifierade tarmslemhinneceller som är mycket viktiga för att analysera inflödet av potentiellt skadliga ämnen och mikroorganismer. I dessa celler sker en mycket specifik identifiering om huruvida den upptagna substansen redan är känd av kroppen eller ej. M-cellerna signalerar genom frisättning av signalsubstanser till immunceller djupare i slemhinnan. Genom hela tarmkanalen finns insprängda så kallade lymfoida härdar (noduli) som innehåller en rad olika immunceller som olika typer av T-lymfocyter, antikroppsproducerande B-lymfocyter, makrofager (”storätare”) och plasmaceller. I sista delen av tunntarmen, ileum, är den lymfoida vävnaden ansamlad till större bildningar kallade Peyers plack. Genom hela tarmkanalen finns det också utspridda T-lymfocyter.

Likaså utspritt längs hela tarmen finns viktiga så kallade dendritiska celler. De fäster och registrerar olika ämnen och mikroorganismer i tarmkanalen och vandrar sen till djupare liggande immunceller där de lämnar sin information. Insprängt i tarmslemhinnan finns Paneth-celler. De bildar olika skyddande ämnen. Bland annat frisätter de så kallade defensiner som kan döda oönskade mikroorganismer. Slutligen finns det i maskformiga bihanget (appendix) och i tarmkexet lymfkörtlar som tar emot information från ovan nämnda immunceller. Som framgått har alltså mag-tarmkanalen ett mycket stort och komplext uppbyggt immunsystem.

Hos det nyfödda barnet är immunsystemet ännu inte fullt utvecklat.

Det finns stöd för att en tidig stimulering av tarmens immunsystem från probiotiska bakterier är nödvändigt för att programmera immunsystemet på ett positivt sätt. En fördröjd stimulering skulle kunna bidra till olika problem senare i livet. Hos för tidigt födda barn är immunsystemet omoget. Här diskuterar man om man genom att tillföra probiotika till dessa barn skulle kunna påskynda mognandet. Det finns dock ännu viss osäkerhet om det finns risk att de probiotiska bakterierna skulle kunna passera tarmväggen in i blodet. Forskning om detta pågår. Det förefaller som om risken för negativa reaktioner är liten. Det finns också alltmer stöd för att barn som föds med kejsarsnitt inte får en optimal tidig stimulering av immunsystemet. En följd av detta är att sådana barn ofta har olika problem med mage och tarm resten av livet. Vid en normal förlossning får barnet vid passagen genom mammans slida och genom kontakt med läckande tarmvätska från henne den första duschen av dessa så viktiga probiotiska bakterier. Dessa kommer att programmera det ovannämnda immunsystemet på ett positivt sätt. Detta förutsätter dock att mamman själv har en bra uppsättning av probiotiska bakterier i slida och ändtarm. I framtiden kanske det kan bli aktuellt för den gravida kvinnan att säkerställa en bra uppsättning av sådana bakterier. Man diskuterar nu också om man skulle kunna ge kejsarsnittsfödda barn vissa probiotiska bakterier och på så sätt minska risken för framtida mag-tarmbesvär.

Tarmarna – ett av kroppens mest försummade organ
Det senaste decenniet har det kommit allt mer kunskap om tarmslemhinnans oerhört stora betydelse. Detta gäller inte endast för lokala processer i mage/tarm utan även för systemprocesser i hela kroppen. Tarmslemhinnan har en yta på 250-400 kvadratmeter, vilket motsvarar en tennisplan. Den utsätts varje dag för 1-2 kilo föda vilket motsvarar cirka 60 ton under ett liv.
En stor del av kroppens lymfsystem är beläget i tarmen (GALT; Gut Associated Lymphoid Tissue). Negativ påverkan på tarmslemhinnans immunsystem kan påverka immunförsvaret i hela kroppen och medverka till uppkomst av immunologiska/inflammatoriska sjukdomar som astma, allergi och ledgångsreumatism (RA; reumatoid artrit).
Omsättningen av slemhinnecellerna i tarmslemhinnan är mycket hög. Varje dag förloras 0,22 kg slemhinneceller vilket innebär att cirka 55 miljoner tarmceller förnyas varje minut. Mag/tarmslemhinnan ersätts helt inom 3-4 dagar. Kroppens blodförsörjning är oförmögen att själv klara hela näringen till tarmslemhinnan. Detta sker därför delvis med hjälp av kortkedjiga fettsyror, aminosyror, polyaminer, tillväxtfaktorer och vitaminer bildade av tarmbakterierna.

Detta är ett utdrag ur boken “Sköna magkänslor”. För att ladda ned boken
klicka här!

Gå till nästa kapitel här

 

 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: