Kolecystit är oftast en komplikation till gallsten. Om en gallsten fastnar i gallblåsans utförsgång hindras gallan från att tömmas ut, vilket kan leda till irritation och inflammation i gallblåsan. Detta är den vanligaste orsaken till kolecystit.
Akut och kronisk kolecystit
Kolecystit brukar delas upp i akut och kronisk kolecystit. Inflammation i gallblåsan vid ett enstaka eller isolerat tillfälle brukar kallas för akut kolecystit. Vid kronisk kolecystit blir inflammationen och dess symtom ihållande eller återkommande. Den vanligaste orsaken till kronisk kolecystit är återkommande attacker av akut kolecystit.
Om galla och gallblåsan
Gallan är en gul vätska som tillverkas i levern. Den lagras i gallblåsan tills kroppen behöver den. Då leds gallan ner till tarmarna och används för att att bryta ned fett från maten. Gallblåsan är päronformad och rymmer ungefär 30 till 60 milliliter galla. Gallans uppgift i kroppen är att hjälpa tarmana att finfördela fett från maten.
Symtom på kolecystit
Det främsta symtomet på kolecystit är smärtor i övre delen av magen, oftast på höger sida nedanför revbenen. Några andra tecken är illamående, kräkningar och feber. Det kan göra ont att röra sig eller andas in djupt.
Orsaker till kolecystit
Den vanligaste orsaken till kolecystit är gallsten. Gallstenar är kristallbildningar som bildas i gallblåsan. Många gånger ger gallstenar inga symtom, men de kan orsaka kraftig smärta under höger revbensbåge. I de flesta fall leder gallsten inte till allvarliga besvär, men ibland kan stenarna orsaka inflammation i gallblåsan, gallgångarna eller bukspottkörteln.
Om gallblåsans utförsgång blockeras av en gallsten kan gallan inte tömmas som den ska. Då kan gallblåsan bli inflammerad och ge ihållande smärta, oftast under höger revbensbåge. Andra, mer ovanliga orsaker till kolecystit är virusinfektioner, förträngningar i gallvägarna eller andra tillstånd som hindrar gallan från att rinna ut.
Undersökning och diagnos
När din gallblåsa undersöks efter inflammation går man vanligtvis igenom symtomen samt en utvändig undersökning där man kontrollerar om magen är öm kring platsen. Det är vanligt att blodtryck, andning, puls, syremätnad och temperatur mäts för att se hur allvarliga problemen är.
En undersökning med ultraljud brukar göras för att bekräfta diagnosen. Några andra undersökningar som ibland görs är datortomografi, magnetresonansundersökning och ECRP. Under en ECRP-undersökning kan man i vissa fall också ta bort gallstenar under undersökningens gång.
Behandling av inflammation i gallblåsan
Vid akut kolecystit är den vanligaste behandlingen operation, där gallblåsan tas bort, oftast med titthålsteknik (laparoskopi). Operationen görs vanligen tidigt. Innan operationen får man behandling med vätska, smärtlindring och ibland antibiotika samtidigt som man är fastande. Om det inte är lämpligt att operera direkt, till exempel på grund av allmänpåverkan eller andra sjukdomar, kan man i vissa fall först behandlas på annat sätt och opereras senare.
Hur mår man efter operationen?
De flesta mår bra efter att gallblåsan har tagits bort och kan leva som vanligt utan den. Gallan lagras då inte längre i gallblåsan utan rinner i stället mer kontinuerligt ut i tarmen. Vissa kan under den första tiden efter operationen få lös avföring eller diarré, särskilt efter fet mat, men besvären går oftast över med tiden. Det kan då hjälpa att äta mindre portioner och undvika mycket fet mat i början.
