Jag är nästan ständigt rädd att någon vill mig illa. Men inte på ett helt övertygande sätt som schizofrena upplever. Jag åt Stesolid i 20 år, men inte sedan snart sju år. Jag har inte längre ångest i kroppen utan det känns som om allt sitter i Huvudet, i psyket alltså. Som om jag inte får panik längre, som alltid förut i beroendet, utan en panik om att någon man vill våldta mig och döda mig för att jag ser bra ut…
Signaturen AE (kvinna 40) visar att lugnande medel kan kamouflera psykiska besvär:
Skrivet av Christer Hjortsberg…
Din beskrivning av din oro för att bli skadad kan ju vara ett tecken på att du inte befinner dig i en svår psykisk obalans. Det förhållande att du tog Stesolid under 20 år kan ju tyda på att den verkliga diagnosen för dina besvär inte har kommit fram och nu efter att du slutat med denna behandling kan dina besvär bli mera påtryckande och dominerande.
Jag tycker att du skall vända dig till en psykiatriker och förklara hur du upplever din situation och få ett förslag till behandling och bedömning. Stesolid kan ha kamouflerat dina verkliga besvär och du har rätt att få en riktig och korrekt behandling så att du kan må bättre och leva ett normalt liv. Sök alltså upp en Psykiatriker – så här kan du bara inte ha det.
Den här frågan handlar om:
Liknande frågor
‘Är jag alkoholist?
Hej, jag fick diagnosen bipolär sjukdom för ca ett år sedan. Jag har varit på två behandlingar pga alkoholism. Tyckte att min problematik inte stämde med de övrigas. Har nu fått höra att jag "självmedicinerat" med alkohol pga min sjukdom!? Till saken hör att jag tappat omdömet och fått infall/impulser både med och utan alkohol i kroppen. Har allvarligt undrat (efteråt) om jag är helt skamlös, ansvarslös, hopplös. Kanske svårt att svara på denna korta beskrivning? Tacksam för svar i vilket fall.' Maria (42)
återkommande perioder av depressioner…
VitMagnolia (kvinna 53): Jag äter sedan två år Lithionit för bipolärt syndrom.
