Vad är struma?

Vad är struma?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Övergångsbesvär, utmattningssymtom eller depression. När något går fel i sköldkörteln drabbas vi av en rad diffusa symtom som lätt förväxlas med andra sjukdomar.

Sköldkörteln producerar hormonet som styr vår ämnesomsättning. Sköldkörtelhormonerna hålls normal på en ganska jämn nivå men kan både öka och minska när kroppen behöver det. Men när körteln producerar för mycket eller för lite hormon under en längre tid mår vi dåligt. Hela tio procent av befolkning lider av någon form av rubbning i sköldkörteln. Rubbningarna ger ofta diffusa symtom som lätt för tankarna till ätstörningar, depression eller klimakteriebesvär.

– Läkare blir allt bättre på att uppmärksamma sjukdomar i sköldkörteln men kan enligt Ernst Nyström, professor i endokrinologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bli ännu bättre.

– Sjukdom i sköldkörtelns kan vara svår att känna igen men är lätt att diagnostisera, menar Ernst Nyström. Diagnosen är efter ett blodprov enkel att ställa, utmaningen är istället att känna igen symtom på rubbning i sköldkörteln, menar Ernst Nyström.

Ordet struma förekommer ofta när man beskriver sjukdomar i sköldkörteln, struma betyder egentligen ”förstorad sköldkörtel” och säger ingenting om körtelns produktion. En bättre benämning är istället hypotyreos som betyder en låg produktion av sköldkörtelhormon eller hypertyreos som betyder en hög produktion av sköldkörtelhormon. Läs även artikel om hypotyreos - symtom trots normala provsvar


Sköldkörtelns hormon livsviktigt
Känslan av törst och hunger styrs från hjärnan. Det gör också reglering av kroppens stressystem, utnyttjandet av energi och kroppstemperaturen. För att hjärnans budskap ska nå fram till kroppens vävnader producerar och frisätter sköldkörteln framför allt två hormoner. Dessa har ett stort inflytande på flera olika organ med möjlighet att både skruva upp och lugna ner ämnesomsättning och energiutvinning när det behövs. Fel i sköldkörteln får därför stora konsekvenser och måste åtgärdas för att vi ska överleva.

Eftersom sköldkörtelhormonerna bland annat har effekt på kroppens stressystem innebär en hög produktion att hjärtat slår kraftigare och fortare, våra celler utvinner mer energi, kräver mer bränsle och skapar mycket överskottsvärme. Kroppen behöver därför mer mat och vätska. En sköldkörtel på lågvarv gör oss frusna och mycket trötta och det blir ofta svårt att hålla vikten nere.

Hög produktionstakt av sköldkörtelhormoner är lika förödande som låg och kan göra oss alltifrån dödströtta till sömnlösa. Båda tillstånd är lika vanliga och drabbar kvinnor oftare än män. Rubbningar uppträder oftare i samband med klimakteriet eller just efter att man fått barn.

Vad går fel?
Man vet ännu inte riktigt varför vissa människor drabbas av rubbningar i sköldkörteln, forskning tyder på att både ärftlighet, stress och virussjukdomar spelar en roll. Många som drabbas har gått i genom särskilt svår period i livet just innan sköldkörtelrubbningen visar sig gått igenom en svår period i livet. Man misstänker därför att stress spelar en stor roll.


När sköldkörteln går på högvarv – Hypertyreos

Fakta symtom
För mycket sköldkörtelhormon ger:

    • Oroskänslor
    • Trötthet
    • Kort stubin
    • Nedstämdhet
    • Viktnedgång
    • Ökad värmekänsla och svettningar
    • Mjuk och fuktig hud
    • Darrighet
    • Hjärtklappning
    • Hög puls
    • Menstruationsrubbingar
    • Muskelsvaghet
  • Samlevnadsproblem

Vad händer i kroppen?
För mycket sköldkörtelhormon driver upp energi och ämnesomsättning. Hjärtat slår snabbt, kroppen producerar mycket överskottsvärme och händerna darrar. Många går ner i vikt. Det samma sker ofta när vi utsätts för stress,därför är det svårt till och med för en läkare att skilja stressymtom från överproduktion av sköldkörtelhormon.

Symtom som värmekänsla, kort stubin, nedstämdhet och hjärtklappning förväxlas i sin tur ofta med övergångsbesvär. För mycket sköldkörtelhormon är farligt för flera organ där ibland hjärtat, därför är det viktigt att sänka produktionen med någon form av behandling.

Olika behandlingsformer

Operation
Hela eller större delen av sköldkörteln tas bort, hormonproduktionen minskar och blir ofta för låg. Sköldkörtelhormon tas fortsättningsvis i tablettform.

Dämpande mediciner
Läkemedel som används för att dämpa sköldkörtelns funktion kallas tyreostatika. Behandlingen pågår under ett eller två års tid. Läkemedel kan också användas tillsammans med radioaktivt jod eller som en förbehandling innan sköldkörteln opereras bort. Ofta är det bäst att pressa ner sköldkörtelns egen produktion och istället använda sköldkörtelhormon i tablettform.

Radioaktivt jod
Trots att det kan låta konstigt och obehagligt att ta radioaktivt jod som medicin är det egentligen bara sköldkörteln som påverkas. Sköldkörteln behöver under normala förhållanden jod för att kunna tillverka sköldkörtelhormon. I körteln finns speciella funktioner för att ta upp jod. När det jod som gjorts radioaktivt tas som medicin ansamlas det snart i sköldkörteln, därför begränsas stråleffekten just här, vilket är precis vad man önskar. När hormonproduktionen sjunker eller slås ut tar man sköldkörtelhormon i tablettform. Unga och gravida rekommenderas andra alternativ än radioaktivt jod.

Se film om hypo- och hypertyreos där professor Ernst Nyström berättar om sjukdomen och behandlingen Klicka här