Strupcancer (larynxcancer)

Strupcancer (larynxcancer)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Cancer i strupen är ett resultat av förändringar av celler i larynx, struphuvudet. Det är en ovanlig cancerform i Sverige och den kan ofta botas. Det är störst andel män som får strupcancer, hela 80 procent.

Det finns flera olika miljöfaktorer som kan bidra och påverka risken för cancer i strupen. Den absolut vanligaste och största risken för denna typen av cancer är tobaksrökning. Högst risk har de som både dricker och röker för mycket.

Vad är strupcancer?

Cancer i strupen är en av alla olika cancerformer man kan få. Den är inte speciellt vanlig, i Sverige är det cirka 200 personer som drabbas varje år och de flesta är över 65 år. I de allra flesta fallen av strupcancer så sitter det en tumör på struphuvudet. Då brukar de första symtomen vara heshet. När man får strupcancer är det cellerna i strupen som av misstag utvecklas till cancerceller. Cancercellerna börjar att dela på sig och till slut så bildas det en tumör.

Vilka är symtomen och hur ställs diagnosen på strupcancer?

Det finns olika symtom för larynxcancer. Det första är nästan alltid heshet. Ofta har heshet helt andra uppkomster,exempelvis en vanlig infektion. Har man däremot varit hes längre än tre veckor bör man ta kontakt med en vårdcentral eller en läkare som är specialist på öron-, näs- och halssjukdomar. Man kan förutom hesheten uppleva en torr fläck och även en klump som sitter långt ner i halsen. Dessutom får man torrhosta och problem med sväljning. Dessa symtom är dock lite luriga eftersom de även är symtom på andra mer vanliga sjukdomar, som vanlig förkylning exempelvis.

När en diagnos ställs undersöker en läkare stämbanden. Detta görs med hjälp av ett särskilt instrument, ett endoskop. Vid denna undersökning brukar man också ta prover. Man gör det för att kunna vara extra säker och på så sätt fastslå diagnosen.

Behandlingar och åtgärder mot strupcancer

Strupcancer behandlas antingen med en strålbehandling eller med en operation. Strålbehandling kan man nästan bara använda om man upptäcker cancern i ett tidigt skede. Behandlingen kan påverka rösten, men talet brukar vanligtvis bli normalt efteråt. Är cancern mer utbredd krävs en operation. Under operationen tas hela eller en del av struphuvudet bort. När man tar bort struphuvudet försvinner förmågan att tala, eftersom stämbandet sitter ihop med struphuvudet. Med en röstventil kan man få hjälp med talet.

Efter en operation av struphuvudet så brukar det bildas ganska mycket slem och krustor (intorkat slem) i luftvägarna. Man får bort det med hjälp av en slemsug. Den närmsta tiden efter operationen för strupcancer så får patienten sin mat genom en sond. Efter cirka 10 till 14 dagar så tas sonden bort. När sonden är borta och röstventilen är på plats så provar patienten att tala. Oftast funkar det direkt.

Det som brukar vara svårast efter operationen av strupcancer är förlusten av rösten. Patienten måste lära sig tala på ett nytt sätt. Även om talet fungerar direkt med en röstventil så brukar många patienter välja att gå hos en logoped. Många vill träna på att variera tonhöjd och röststyrka så att talet blir så naturligt som möjligt.