Missbruk – hjärnans belöningssystem styr oss

Missbruk – hjärnans belöningssystem styr oss

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Missbruk och beroende styrs av hjärnans belöningssystem. Signalsubstansen dopamin har en huvudroll och ser till att belöna oss för sådant som är nödvändigt för vår egen och vår arts överlevnad. Tack vare belöningssystemet är det njutningsfullt att äta, dricka, motionera och ha sex, men den kan också leda in oss på missbruk.

Massor av andra, icke livsnödvändiga, aktiviteter kan förstås också vara njutningsfulla, åtminstone till en början. Det kan vara alkohol, tobak, droger eller spel. Problemet är att detta kan leda till att belöningssystemet "kidnappas", d.v.s. att kopplingarna mellan nervcellerna (synapserna) ändras så att den beroende till sist endast upplever belöning, d.v.s. njutning, när hon eller han ägnar sig åt sitt beroende. Beroendet kan bli så starkt att den drabbade ägnar all sin vakna tid åt sitt beroende, och därmed åsidosätter arbete, familj och fritidsaktiviteter.

Missbruk är en kronisk sjukdom
Beroendesjukdom är alltså en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem och till belöningssystemet kopplade områden av hjärnbarken, där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Det finns idag inga effektiva metoder att "backa bandet" när ett beroende väl har uppstått, även om sådan forskning pågår. Det är därför man beskriver de som lyckats ta sig ur ett beroende med termer som "nykter alkoholist" eller "spelfri spelare".

Forskning pågår för att förstå vad som gör att belöningssystemet "kidnappas". Man vet redan att det finns starka ärftliga riskfaktorer. Vissa individer löper, på grund av de genvarianter de bär på, betydligt större risk än andra att utveckla beroendesjukdom. På sikt är den nu snabbt ökande genetiska kunskapen goda nyheter, eftersom en djupare förståelse för de molekylära mekanismerna bakom beroendesjukdom är viktig för våra möjligheter att finna nya behandlingsstrategier. Sådan kunskap torde även minska fördomarna hos de icke-beroende och skuldkänslorna hos de drabbade. Viktigt att säga är dock att personer som bär på genetiska riskfaktorer för beroende inte är dömda till missbruk och att om de ändå utvecklar ett missbruk, så kan det behandlas.

Förändringarna i hjärnan när ett missbruk uppstår är i stort sett desamma vare sig det rör sig om missbruk av en substans eller av ett beteende. Därför kan likartade behandlingar användas för olika typer av beroenden, baserade på beteendeterapi, ofta i kombination med mediciner.

Testa om du är missbrukare
Hur vet jag om jag håller på att utveckla ett missbruk?

  • Jag tänker mycket på just detta

  • Jag har börjat smyga med det

  • Jag känner ett sug efter det

  • Jag har utvecklat tolerans, och behöver att starkare doser/högre spelinsatser

  • Jag blir hög av att få ägna mig åt det

  • Jag får diverse negativa symptom, abstinenssymptom, av att inte få ägna mig åt det

  • Det inkräktar på resten av livet, arbetet, familjen, fritiden

  • Även efter långa uppehåll kan jag trilla dit igen


Forskning om hjärnan nödvändig
De senaste tio åren har den medicinska forskningen gjort stora framsteg. All hjärnforskning är nödvändig vare sig det handlar om att kunna förebygga våra mest allvarliga hjärnsjukdomar eller behandla dem, vare sig det handlar om att få ökad kunskap om funktionsnedsättningar eller hur man medicinerar dem, vare sig det handlar om hur man behandlar en skallskada eller hur man begränsar att den sprider sig. Duktiga forskare och läkare gör sitt yttersta för att hjälpa dem som är drabbade.

Hur kan jag bidra?
Alla kan bidra till att vi får mer kunskap om hjärnan. Som privatperson kan man hjälpa till genom att stödja den världsledande hjärnforskning som bedrivs vid våra sjukhus och universitet. Ett bra sätt att bidra på är att ge en gåva eller bli månadsgivare till hjärnforskningen genom Hjärnfonden.

Hjärnfonden är den enda insamlingsstiftelse som stödjer forskning om hjärnan och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Verksamheten bygger på frivilliga bidrag och gåvor. Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare samt större anslag till kvalitativa forskningsprojekt. En vetenskaplig nämnd bestående av ett 20-tal av landets främsta neuroprofessorer granskar ansökningarna.

Faktaruta
Hjärnsjukdomar kostar Sverige över 85 miljarder kronor om året. Mer än var tredje svensk är drabbad av någon form av sjukdom i hjärnan och bara i Sverige är 100 000 barn drabbade. Fortfarande är många av hjärnans sjukdomar belagda med skam. Ett exempel är beroendesjukdom som orsakar flera tusen dödsfall om året. Beroende är ett dolt samhällsproblem som många blundar för, vilket bidrar till att de som är drabbade inte får sin diagnos i tid.