Lunginflammation - symtom och behandling

Lunginflammation - symtom och behandling

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Lunginflammation, eller pneumoni, drabbar årligen ungefär en procent av den vuxna befolkningen i Sverige och ca 20 - 40 procent av dessa kräver sjukhusvård. Vem som helst kan drabbas men det är vanligare bland små barn och äldre. Lunginflammation brukar behandlas med antibiotika men kan också förebyggas med pneumokockvaccin.

Sjukdomen orsakas oftast av en infektion av virus eller bakterier, som t ex pneumokocker. En lunginflammation kan också komma som en komplikation till en vanlig förkylning eller influensa och utvecklas till ett allvarligt tillstånd.

Symtom vid lunginflammation

Symtomen på lunginflammation kan variera från person till person.  Det börjar vanligtvis med att man får en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen som inte minskar utan förvärras efter några dagar. Ett tecken är värk i bröstet, eller del av bröstet, när man andas in, ofta i kombination med torrhosta, och att man blir andfådd. När det gått några dagar kan man få upphostningar som i regel är färgade om inflammationen beror på bakterier. Om det är virus får man kanske enbart värk och feber.

När ska du söka vård?

On man plötsligt insjuknar med hög feber, hosta, värk i bröstet och har påverkat allmäntillstånd bör man kontakta sjukvårdsrådgivningen eller din vårdcentral.

Orsak till lunginflammation

Det är oftast bakterier som orsakar lunginflammation. Hos små barn och vuxna över 50 år som drabbas är det oftast pneumokockbakterien som ligger bakom. Det är framför allt små barn som är smittokällan. Ungefär 50 procent av alla barn under två år bär på pneumokockbakterier i näsa och svalg och de kan smitta även om de själva inte är sjuka.

Hos unga vuxna orsakas lunginflammation ofta av mykoplasma. Även olika virus, som exempelvis influensavirus och RS-virus, kan orsaka lunginflammation.

>Lunginflammation smittar genom droppsmitta, när man är nära en person som hostar eller nyser.

Ibland kan man få lunginflammation som en komplikation till att man varit sjuk i en förkylning eller influensa. Det beror på att slemhinnan i luftvägarna skadats av virusinfektionen och inte klarar av att bekämpa bakterier.

Alla kan drabbas

Lunginflammation kan drabba personer i alla åldrar men är särskilt vanligt hos personer som har ett svagt immunförsvar. Det gäller framför allt små barn under två år där immunförsvaret inte är fullt utvecklat samt äldre vars immunförsvar börjar försvagas. Risken att bli smittad ökar redan i 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år.

Risken att drabbas ökar också om man har andra underliggande sjukdomar som försämrad hjärt- eller lungfunktion som t ex KOL eller astma, eller om man är rökare. Det finns också en ökad risk att få lunginflammation om man har haft sjukdomen tidigare.

Behandling vid lunginflammation

Lunginflammation ska behandlas av läkare och den vanligaste behandlingen är antibiotika. Oftast påbörjas behandling med antibiotika mot pneumokocker om inflammationen beror på denna bakterie. Vanligen blir man sjukskriven ett tag för att vila.

Hur lång tid det tar att tillfriskna beror på hälsotillståndet innan insjuknandet. Det vanligaste är att lunginflammation som behandlas med antibiotika läker helt på någon månad även om man känna av hosta och trötthet ytterligare någon tid. Om infektionen blir så kraftig att man behöver sjukhusvård tar det oftast längre tid eftersom kroppens försvar har påverkats mer.

Om det är virus som är orsaken finns idag ingen bra behandling. Samtidigt är prognosen god då en virusinfektion är mindre allvarlig än en bakteriell infektion.

Om man inte blir av med lunginflammationen behöver läkaren utreda om det kan finnas andra orsaker till lunginflammationen för att på spå vis ta reda på varför behandlingen inte fungerat och sätta in ytterligare behandling.

Förebygga lunginflammation

Att leva ett aktivt liv med lagom mängd motion, goda mat- och sömnvanor förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet. Att inte röka är också viktigt då rökning generellt sett sänker infektionsskyddet. Långvarig stress kan däremot försämra immunförsvaret.

Andra åtgärder för att minska risken för infektioner är att tvätta och sprita händerna ofta och att undvika folksamlingar. Men vaccination mot pneumokocker är det bästa skyddet om du dagligen rör dig i miljöer med många människor eller träffar små barn.

Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera sig mot både influensa och pneumokocker, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Speciellt om du tillhör en så kallad riskgrupp – är äldre än 65 år, har en hjärt- eller lungsjukdom, diabetes eller av annan orsak har nedsatt immunförsvar.

En influensavaccinering räcker vanligtvis en säsong och därför kan det vara bra att regelbundet kontrollera sitt vaccinskydd. Det finns idag två typer av pneumokockvaccin för vuxna. Polysackaridvaccin, en äldre typ av vaccin som främst ger skydd mot hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Det andra vaccinet är ett modernare, så kallat konjugatvaccin som används inom ramen för det svenska barnvaccinationsprogrammet sedan 2009. Konjugatvaccin anses ge ett kraftigare och mer långvarit skydd än den äldre typen av vaccin. För vuxna räcker det med en dos av konjugatvaccin.

Många landsting erbjuder den som befinner sig i någon riskgrupp, och alla personer som fyllt 65 år, det äldre vaccinet mot pneumokocker. Vaccinet ges vanligen i samband med influensavaccin på hösten, men man kan vaccinera sig mot pneumokocker året om. En del landsting erbjuder vaccinet gratis medan andra tar betalt.  Det kan vara en fördel att vaccinera sig redan i femtioårsåldern innan immunförsvaret börjar försvagas.

Modernare vaccin

Det modernare pneumokockvaccinet används sedan 2009 i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige. Vaccinet används i stora delar av världen sedan 2000 och under åren har över 600 miljoner doser distribuerats. Sedan 2013 är det även godkänt för vuxna över 18 år.

Pneumokocker är bakterier som förekommer normalt i näsa och svalg hos barn och vuxna, men de kan också ge upphov till olika infektioner. Ett bakterieangrepp av pneumokocker kan leda till mindre allvarliga sjukdomar som öroninflammation och bihåleinflammation. Men pneumokocker är även den vanligaste orsaken till svåra, i värsta fall livshotande infektioner som lunginflammation, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Vaccinet skyddar mot de allvarligare formerna av pneumokockinfektioner.

Till skillnad från det äldre typen av vaccinet påverkar det modernare vaccinet även bärarskapet av pneumokockbakterien vilket betyder att de som vaccinerats inte sprider smittan vidare.

Genom att vaccinera mot pneumokocker minskar man både risken för svårbehandlade infektioner och behovet av penicillin, och på sikt även spridningen av antibiotikaresistenta pneumokocker i världen.

Egenvård vid lunginflammation

Om du drabbas av lunginflammation ska du främst undvika fysisk ansträngning och få ordentligt med vila.  Ansträngning ökar andningsfrekvensen och har du hosta blir det bara värre. Lunginflammation leder till att du blir trött och därför behöver kroppen tid att återhämta sig.

Om du är besvärad av hostan kan du använda hostmedicin. Feber förekommer inte hos alla men använd febernedsättande medel vid behov.

Fler tips vid lunginflammaiton

  • Lungorna fungerar bättre i upprätt läge – använd flera kuddar under huvudet när du sover
  • Avstå från att röka eftersom det irriterar luftrören och förvärrar hostan
  • Tänk på hygienen eftersom bakterier sprids via kontakt – använd handsprit så skyddar du andra

Lunginflammation kan drabba dig fler än en gång och därför kan det vara bra att vaccinera dig. Är du över 50 så bör du alltså se över ditt vaccinationsskydd och överväga vaccinering mot pneumokocker. Var särskilt noga om du tillhör någon av riskgrupperna och om du är osäker, prata med din vårdmottagning eller vaccinationscentral. Mer information och var du kan hitta vaccinatör finns på www.lunginflammation.se  

Testa om du är motiverad till att sluta röka

--