Äter du blodförtunnande läkemedel? Då är du långt ifrån ensam. Alltfler människor lever med förhöjd risk för bildning av blodproppar och medvetenheten om problemen ökar. För den som äter blodförtunnande medel är behovet av kontroll viktigt för att kunna försäkra sig om bästa behandling.
Antalet patienter med blodförtunnande medel ökar, bland annat på grund av att det är fler som drabbas av förmaksflimmer. Som med all medicinering är det viktigt att följa ordinering när man äter blodförtunnande läkemedel, en process som kan vara påfrestande på grund av de kontroller som behövs. Det finns alternativ till att göra sina PK(INR)-kontroller i vården och det är att göra ett så kallat självtest hemma, något som visat sig kunna minska såväl risken för blodpropp som risken för dödsfall. En expertbedömning som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjort är att 10 – 20 procent av patienterna som äter blodförtunnande läkemedel skulle kunna göra sina tester hemma. Även Socialstyrelsen har gått ut med riktlinjer som rekommenderar självtest och egenvård för lämpliga patienter.
Se en film om hur du kan mäta ditt PK/INR-värde hemma
Viktigt med kontroller
När man äter blodförtunnande läkemedel är det viktigt att kontrollera sitt PK(INR)-värde regelbundet. Man gör detta med ett blodprov som vanligtvis utförs på en vårdmottagning. Anledningen till att man gör dessa behandlingar är att om man ges en för låg dos av blodförtunnande läkemedel, varav det mest kända är Waran, så ökar risken för proppbildning. En för hög dos ökar istället risken för blödningar. Oavsett om det är för hög eller för låg dos innebär det alltså en direkt fara för din hälsa om du inte får rätt dosering och det är därför man kontrollerar PK(INR)-värdet, som mäter blodets förmåga att levra sig vilket i sin tur ger en fingervisning om doseringen Waran. 2009 var det över 160 000 patienter i Sverige som behandlades med Waran, en siffra som ständigt ökar.
Behandling med just Waran är en etablerad behandling nationellt och internationellt och behovet av täta kontroller innebär ett högt tryck på vården samt ställer krav på att du som patient har möjlighet att få dessa regelbundna kontroller. När du väl har gjort ditt test på en vård-, hälsocentral eller ett sjukhus så skickas provet vidare för analys, sedan meddelas läkare eller sjuksköterskor som därefter kan reglera dosen vid behov, en reglering som du själv gör genom att ändra din läkemedelsdosering.
Hela denna process tar givetvis tid eftersom det är många steg och flera olika instanser inblandade. På senare år har det kommit alternativ till den här vårdkedjan, att patienten själv testar för att optimera sin warandosering. På vissa håll inom hemsjukvården har man även börjat arbeta på ett nytt sätt och använder mätaren vid hembesök hos äldre och på så vis kan patienten snabbare och enklare direkt i hemmet få ny Warandos inställd om det behövs.
Testa ditt PK(INR)-värde hemma
Naturligtvis sker inte självtest utan kontroller. För att få tillgång till en blodprovsmätare för att sköta Warankontroller i hemmet krävs en remiss av behandlande läkare till en speciell patientutbildning. Utbildningen ges i form av en introduktionskurs och idag erbjuder tio landsting sådana kurser under ledning av sjuksköterskor och läkare. Där får du själv lära dig vad det innebär att ta testet och hur du ska avläsa resultatet. Efter utbildningen kan du sen börja använda mätaren. I Stockholm och Uppsala kan man även ta emot remisser från andra landsting.
Egenkontroller är kostnadseffektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv enligt SBU, framförallt för de personer som står på Waranbehandling under en lång tid. För närvarande subventioneras bara teststickorna av samhället men inte själva mätaren. Detta problem pekar SBU på i sin rapport. Det innebär att alla patienter idag inte har samma möjlighet till självtestning. Mätaren kostar 5 995 kronor.
– Efter SBU-rapporten har intresset för självtest ökat stadigt och det senaste året har två nya landsting kommit igång med patientutbildningar. Men ett problem som många patienter hör av sig till oss om är att i de allra flesta fall själva får betala för mätaren. I till exempel Danmark har patienterna möjlighet sedan fem år tillbaka att låna mätare från sjukvården, vilket gjort att över 5 000 patienter har tillgång till mätaren, säger Mathias Egermark på Roche Diagnostics. Han är ansvarig för mätaren som används i Sverige vid självtestning och egenkontroller av Waran.
En frihet under ansvar
I och med riskerna om din dosering av Waran är felaktig är det otroligt viktigt att kontrollera sina värden och optimera dosen. Egenkontroller med mätaren ger möjlighet att i lugn och ro göra dessa tester och få ett resultat direkt. Det är en fördel att slippa uppsöka sjukhus, för många kan resorna vara både långa och tidsödande, och en annan att inte behöva oroa sig för att det går för långa perioder mellan kontrollerna eller till dess att man får ett testresultat.
De patienter som har använt självtest hemma rapporterar om en känsla av frihet, oberoende och egen kontroll – och även en förändring av livsstil. Livet kretsar inte längre kring behandlingen, utan behandlingen är en del av livet. En bild som även bekräftas av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
När det kommer till självtest gäller det att vara konkret och frågvis. Efter att ha gått igenom utbildningen får man själv möjlighet att ansvara för sina kontroller och sin behandling, samtidigt som vården och behandlande läkare följer upp och hjälper på vägen. Självtest ger helt enkelt möjligheten till ökad frihet och en känsla av att vara mindre beroende av vården.
Här hittar du information om vilka landsting som erbjuder patientutbildningar i självtest
