Från topp till tå - örat

Från topp till tå - örat

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Vi kan ha små eller stora öron, långa eller korta öronsnibbar, men det spelar ingen roll – det viktiga är att öronen hjälper oss att höra.

Tänk vad fantastiskt det är att vi kan lyssna på bra musik, höra vågorna klucka, vinden susa och fåglarna kvittra. Hur ser örat ut och hur fungerar egentligen vår hörsel?

Örat

Ytterörat som vi mer eller mindre ser består av öronmusslan och hörselgången. Hörselgången är runt tre centimeter lång och producerar öronvax för skydd mot smuts, infektioner och kyla. Vaxet är alltså inte resultat av orenlighet.

Mellanörat är ett hålrum fyllt av luft, där hörselbenen finns.

Innerörat är vätskefyllt och här finns hörselsnäckan och balansorganet. Härifrån går hörselnerven upp till hörselcentrat i hjärnan.

Ljud uppstår när en kropp börjar svänga eller vibrera, som när man slår på en trumma. Svängningarna överförs till luften och det uppstår en vågrörelse, ungefär som den vi ser på vattenytan när man kastat en sten.

Ljudvågorna leds in genom hörselgången till trumhinnan, som kommer i svängning. Vibrationerna får hörselbenen att röra sig så att rörelsen fortsätter in i hörselsnäckan, till hårcellerna. Vissa celler tar emot höga ljud, andra
låga. När ljudvågen träffar hårcellerna uppstår en elektrisk impuls som med hjälp av hörselnerven skickas vidare till hjärnan och vi hör.

En person utan hörselnedsättning hör ljud mellan 0 och 20.000 hertz. Känsligheten är som störst mellan 500 och 4.000 hertz, där talet ligger.

De flesta med hörselskada har svårt att höra diskantljud. Detta gör att konsonanterna ofta faller bort”, då de ligger i de högre frekvensområdena. Därför blir det svårt att uppfatta vad som sägs. Oftast beror nedsatt hörsel på skador i innerörat. Orsakerna kan vara flera, exempelvis buller och åldersförändringar, men det kan även vara medfött, en sjukdom eller olycka.

Källor: www.hrf.se och www.liv.se