Ange ditt sökord

Kräkningar är obehagliga men väldigt vanliga, och har alltid en bakomliggande orsak. Foto: Shutterstock

Kräkningar är obehagliga men väldigt vanliga, och har alltid en bakomliggande orsak. Foto: Shutterstock

Kräkningar

Annons:

Att kräkas och att må illa kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara en vanlig magsjuka, matförgiftning, graviditet eller någon typ av infektion. Kräkningar kan även orsakas av extrem smärta, utmattning samt av vissa sjukdomar.

När man kräks så känner man sig i de flesta fall också illamående och trött. Vid magsjuka eller liknande så går det oftast över efter några dagar, men det kan också finnas andra orsaker som gör att man kräks. Om man kräks på grund av magsjuka är det mycket smittsamt, och vid misstanke om just detta så kan det vara bra att stanna hemma i några dagar. Om man däremot är orolig eller inte vet varför man kräks så bör man omgående uppsöka en vårdcentral eller akutmottagning, då det även kan vara ett tecken på någonting allvarligare, alternativt att man har fått i sig någonting olämpligt.

Varför förekommer kräkningar?

De orsakas av att kräkcentrum i hjärnan aktiveras. När detta sker så blir man illamående och salivproduktionen öka, och trycket i magen börjar därefter stiga. Den övre magmunnen samt matstrupen vidgas då, och magsäckens innehåll pressas ut. Det är inte bara sjukdomar och infektioner som gör att man kräks, utan det kan även vara en biverkning av vissa läkemedel, eller ett tecken på akut förgiftning. I de fall som man själv orsakar kräkningar genom att stoppa fingrarna i halsen så kallas det ofta bulimi, vilket är en ätstörning.

Symtom

Illamående och magont är vanliga symtom som både föregår- och medföljer kräkningar. Man kan känna sig yr och svag, samt ha feber och diarré. Om det handlar om en magsjuka så bryter det ofta ut mycket snabbt, och går över efter ett par dagar. I de fall då kräkningar har pågått under en längre tid så bör man uppsöka en sjukvårdsmottagning för undersökning. 

Kräkningar och diagnos

Att ställa en diagnos utifrån kräkningarna i sig går inte, utan istället behövs mer information. Hänsyn tas till hur länge kräkningarna har pågått, hur de yttrar sig, hur ofta de kommer och huruvida man har upplevt det förut eller inte. En utredning av sjukdomshistorik görs också, och om osäkerhet fortfarande finns så utförs tester för att utesluta sjukdomar och orsaker. Diagnostisering kan ibland ta tid då endast kräkningar är ett mycket diffust symtom som kan ha en rad olika orsaker.

Behandling av kräkningar

Det är av stor vikt att man dricker ordentligt när man är magsjuk och kräks, då kroppen förlorar mycket vätska under denna period. Även när man kräks av andra orsaker så bör man se till att få i sig vatten. I akuta fall kan dropp behöva sättas in för att förhindra vätskebrist. Detta är extra viktigt om små barn har drabbats av kräkningar, då deras små kroppar förlorar vätska mycket snabbt. Övrig behandling beror helt på vad orsaken till kräkningarna visar sig vara, och så fort en diagnos är ställd så sätts lämpliga behandlingsmetoder in. Kräkningar är alltid ett symtom på någonting annat, och för att kunna få rätt behandling så måste en läkare först avgöra vad de kommer sig av.

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Diarré – så förebygger och behandlar du akut diarré
5 augusti, 2020 Mage & Tarm

Diarré – så förebygger och behandlar du akut diarré

De flesta människor får diarré då och då och även om de...

Ulcerös kolit – symtom och behandling
7 juli, 2020 Mage & Tarm

Ulcerös kolit – symtom och behandling

Ulcerös kolit är en vanlig inflammatorisk sjukdom som o...

40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom
15 juni, 2020 Mage & Tarm

40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom

En ny studie visar att fyra av tio vuxna i världen har ...

Annons:
Har du IBS? Gör IBS-testet!
20 maj, 2020 Mage & Tarm

Har du IBS? Gör IBS-testet!

Gör IBS-testet idag, svara på några snabba frågor för a...

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem
18 maj, 2020 Mage & Tarm

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem

Fyra av fem svenskar har återkommande problem med magen...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Annons:
Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Risken att drabbas av glutenintolerans, celiaki, tycks ...

Ditt mobilskal – en bakteriehärd

Ditt mobilskal – en bakteriehärd

Många använder mobilskal och fodral för att skydda sin ...

Från topp till tå – tarmarna
25 februari, 2020 Mage & Tarm

Från topp till tå – tarmarna

Tarmarna är de motorvägar på vilken födan färdas för at...

Annons:
Allt om kolostomi – vad är en kolostomi?
14 februari, 2020 Mage & Tarm

Allt om kolostomi – vad är en kolostomi?

Luktar en stomipåse? Kan jag leva som vanligt med stomi...

Från topp till tå – Levern, gallblåsan och bukspottskörteln
14 februari, 2020 Mage & Tarm

Från topp till tå – Levern, gallblåsan och bukspottskörteln

Levern är kroppens största körtel och det näst största ...

Hälsan påverkas av vår tarmflora
3 februari, 2020 Bättre liv

Hälsan påverkas av vår tarmflora

I befolkningsstudien Malmö Offspring Study forskar man ...

Annons:
Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan
3 februari, 2020 Bättre liv

Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan

Mikrobiotan eller tarmfloran har blivit ett populärt äm...

Tarmflora – allt du behöver veta
3 februari, 2020 Mage & Tarm

Tarmflora – allt du behöver veta

Vad är egentligen tarmfloran, var finns tarmfloran och ...

Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården
15 januari, 2020 Mage & Tarm

Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården

Över 70 procent av dem som har fått diagnosen IBS upple...

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk
18 december, 2019 Mage & Tarm

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk

Säsongen för vinterkräksjuka är igång och under de närm...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten