Ange ditt sökord

Personer med cerebral pares har nedsatt rörelseförmåga, och kan ofta behöva hjälpmedel såsom stödskenor. Foto: Shutterstock

Personer med cerebral pares har nedsatt rörelseförmåga, och kan ofta behöva hjälpmedel såsom stödskenor. Foto: Shutterstock

Cerebral pares/CP-skada

Cerebral pares förkortas oftast CP och innebär att man har en påverkad rörelseförmåga. Det finns lindrig CP som knappt märks och det finns de som lider av svår cerebral pares som har mycket större svårigheter med rörelser samt att de även kan ha andra funktionsnedsättningar.

Annons:

En CP-skada är sällan ärftlig utan beror oftast på att hjärnan har fått en skada någon gång innan två års ålder. Det kan ske både innan förlossning, i samband med den, eller efter.

De besvär en person med en CP-skada har, kan komma att ändra sig med tiden om man får rätt sorts behandling, träning och att genom att man växer och utvecklas.

Vad är cerebral pares?

Cerebral pares eller CP är när man har en eller flera muskler som inte kan fungera normalt eller som de ska. Det kan vara så att det knappt syns som till exempel att det är ett ben som inte hänger med till att man har stora problem med sin rörelseförmåga. Det finns de som inte har behov av några hjälpmedel medan andra kan behöva rullstol på grund av att de har svårt att förflytta sig längre sträckor. 

En CP-skada uppstår på grund av en skada i hjärnan som tillkommit någon gång innan man fyllt två. Det kan ske dels innan förlossning men även under den eller någon gång senare. CP gör att hjärnan har svårt att styra alla muskler som de ska. Själva skadan förändras inte, men symtomen kan ändras när hjärnan växer och barnet utvecklas. Många tror att personer med cerebral pares även är utvecklingsstörda, men i de flesta fall stämmer inte det. Det är stor skillnad från person till person hur cerebral pares påverkar vardagen och hur besvären ser ut. Ju svårare CP man har, desto mer funktionsnedsättningar har man. Detta behöver inte innebära hinder i livet för det, då det finns bra hjälpmedel att tillgå, samt behandlingar och träning som underlättar.

Symtom på cerebral pares

CP-skador delas in i olika grupper eftersom det är så pass olika verkan på rörelseförmågan. Dels finns spastisk CP, som är den vanligaste typen av cerebral pares, och då har man vissa av sina muskler spända hela tiden vilket gör att man inte kan slappna av. Andra typer av cerebral pares ger ofrivilliga rörelser i hela kroppen och det kan även vara svårt med balansen och att samordna sina rörelser.

Andra besvär för de med cerebral pares är epilepsi, nedsatt syn och nedsatt hörsel. Detta beror oftast på att hjärnan inte fungerar som vanligt. Det finns personer som har cerebral pares som dessutom har en utvecklingsstörning, men de allra flesta har det inte.

Behandling av cerebral pares

Det går inte att behandla för att ändra den skada en person med cerebral pares har, men man kan ge behandlingar för att minska funktionsnedsättningarna och göra det lättare för den drabbade. Det finns exempelvis sjukgymnastik, stödskenor, flera slag av hjälpmedel samt mediciner. Som barn är det oftast föräldrar och personal på skola som hjälper till med behandling som de får lära sig av behandlare på en habilitering.

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Migrän? Gör Migräntestet!
6 augusti, 2020 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad
13 juli, 2020 Hjärnan & Nerver

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanliga...

Håll hjärnan i trim med träning
15 juni, 2020 Hjärnan & Nerver

Håll hjärnan i trim med träning

Soffpotatisar bör göra sig besväret att röra på sig, om...

Annons:
Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
14 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan hjälpa till att förbättra arbetsminnet hos...

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Annons:
Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:
Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi
11 december, 2019 Barn & Graviditet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar fo...

Ansiktsblind? Du är inte ensam!
3 december, 2019 Bättre liv

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. De...

Möt Henrik Fexeus – Den pragmatiske mentalisten
22 november, 2019 Bättre liv

Möt Henrik Fexeus – Den pragmatiske mentalisten

Med en yrkestitel hämtad från förrförra sekelskiftets i...

Allt om dyslexi – vad är dyslexi?
11 november, 2019 Barn & Graviditet

Allt om dyslexi – vad är dyslexi?

Om ett barn på olika sätt övar på att lära sig läsa men...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten