Ange ditt sökord

Blodiga kräkningar kan vara allvarliga, och man bör alltid söka läkarhjälp om man kräks blod. Foto: Shutterstock

Blodiga kräkningar kan vara allvarliga, och man bör alltid söka läkarhjälp om man kräks blod. Foto: Shutterstock

Blodiga kräkningar (hematemes)

Annons:

Det finns en rad olika orsaker till att man kan börja kräkas blod. Många orsaker kan behandlas, men den första prioriteringen är att se till att blödningen stoppas så att man kan påbörja behandlingen för att man i fortsättningen inte ska kräkas blod. 

Om man kräks blod är det viktigt att ta sig till närmaste akutmottagning eller ringa en ambulans. Även om blödningen i många fall slutar ganska snabbt så kan man inte vara säker på när och det är viktigt att inte förlora för mycket blod. I vissa fall kan blödningen bli allvarlig och livshotande. 

Vad är blodiga kräkningar?

Hematemes är det medicinska ordet för blodiga kräkningar. Blodiga kräkningar räknas till en blödartyp som man kallar synlig eftersom att den är lätt att upptäcka. Detta symptom är oftast orsakat på grund av ett problem i den övre tarmen. Det vill säga i matstrupen, magen eller den första delen av tunntarmen. Ibland så kan blodet vara i klumpform (koagulerat) istället för flytande när man kräks. Man ska vara medveten om att om man kräks blod så kan blod även förekomma i avföringen. Om det förekommer blod i avföringen så kallas det Melena. Så när man kräks blod och har blod i avföringen samtidigt så kallas det Hematemes Melena. Det är viktigt att alltid söka vård vid ett sådant tillstånd eftersom det aldrig är bra att förlora blod, och blodiga kräkningar alltid har en bakomliggande orsak. 

Vad är de vanligaste anledningarna till blodiga kräkningar?

Det finns flera olika orsaker till varför man kräks blod, och tillståndet kan uppkomma på grund av en mängd olika anledningar. En av de vanligaste anledningarna till blodiga kräkningar kan vara att man har ett blödande magsår. Man kan också ha en infektion i magen eller tarmen, en inflammation i matstrupen eller ha råkat svälja blod som till exempel näsblod. Tumörer i magen kan också vara en orsak till blodiga kräkningar, och detta är ett allvarligt tillstånd. De allra flesta anledningarna till blodiga kräkningar kräver vård, och det är därför man alltid bör uppsöka läkare om man kräks blod.

Hur behandlar man blodiga kräkningar?

Det är viktigt att man får stopp på blödningen snabbt. En person som kommer till sjukhuset med blodiga kräkningar läggs in på det man kallar akutrummet för man snabbt ska kunna hjälpa personen och ha alla verktyg tillgängliga. Ibland så kan man behöva få blod direkt in i ådrorna och även få näring och vätska intranevöst.  Det är många patienter som man följer upp men som man aldrig riktigt kan säga varför de kräkts blod. Det finns även tillfällen då man går in och gör en operation för att få bukt på blödningen och åtgärda det som är fel. 

Vilka tester kan läkaren utföra vid blodiga kräkningar?

Om en patient har blodiga kräkningar tas alltid en fullständig blodstatus. Man kan också ta leverfunktionstester, blodproppstester och blodkemi. För att kontrollera om det finns blod i magsäcken kan man föra ned en slang genom näsan. Man brukar också få genomgå röntgen i vissa fall, då man bland annat kan undersöka om det finns tumörer i magen. 

Annons:

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Diarré – så förebygger och behandlar du akut diarré
5 augusti, 2020 Mage & Tarm

Diarré – så förebygger och behandlar du akut diarré

De flesta människor får diarré då och då och även om de...

Ulcerös kolit – symtom och behandling
7 juli, 2020 Mage & Tarm

Ulcerös kolit – symtom och behandling

Ulcerös kolit är en vanlig inflammatorisk sjukdom som o...

40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom
15 juni, 2020 Mage & Tarm

40 procent av vuxna har funktionell mag-tarmsjukdom

En ny studie visar att fyra av tio vuxna i världen har ...

Annons:
Har du IBS? Gör IBS-testet!
20 maj, 2020 Mage & Tarm

Har du IBS? Gör IBS-testet!

Gör IBS-testet idag, svara på några snabba frågor för a...

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem
18 maj, 2020 Mage & Tarm

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem

Fyra av fem svenskar har återkommande problem med magen...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Annons:
Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Samband mellan mängden gluten och risken att utveckla gluteintolerans (celiaki)

Risken att drabbas av glutenintolerans, celiaki, tycks ...

Ditt mobilskal – en bakteriehärd

Ditt mobilskal – en bakteriehärd

Många använder mobilskal och fodral för att skydda sin ...

Från topp till tå – tarmarna
25 februari, 2020 Mage & Tarm

Från topp till tå – tarmarna

Tarmarna är de motorvägar på vilken födan färdas för at...

Annons:
Allt om kolostomi – vad är en kolostomi?
14 februari, 2020 Mage & Tarm

Allt om kolostomi – vad är en kolostomi?

Luktar en stomipåse? Kan jag leva som vanligt med stomi...

Från topp till tå – Levern, gallblåsan och bukspottskörteln
14 februari, 2020 Mage & Tarm

Från topp till tå – Levern, gallblåsan och bukspottskörteln

Levern är kroppens största körtel och det näst största ...

Hälsan påverkas av vår tarmflora
3 februari, 2020 Bättre liv

Hälsan påverkas av vår tarmflora

I befolkningsstudien Malmö Offspring Study forskar man ...

Annons:
Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan
3 februari, 2020 Bättre liv

Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan

Mikrobiotan eller tarmfloran har blivit ett populärt äm...

Tarmflora – allt du behöver veta
3 februari, 2020 Mage & Tarm

Tarmflora – allt du behöver veta

Vad är egentligen tarmfloran, var finns tarmfloran och ...

Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården
15 januari, 2020 Mage & Tarm

Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården

Över 70 procent av dem som har fått diagnosen IBS upple...

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk
18 december, 2019 Mage & Tarm

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk

Säsongen för vinterkräksjuka är igång och under de närm...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten