Ätsvårigheter hos barn är ett vanligt problem som kan påverka både vardagen i hemmet och barnets hälsa. En del barn har en begränsad matrepertoar och vill endast äta vissa livsmedel, medan andra utvecklar mer omfattande problem som kan leda till näringsbrist, viktproblem och sociala svårigheter. Begreppen selektivt ätande och ARFID, som står för Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder, används ofta inom vården. ARFID kallas ibland för undvikande/restriktiv ätstörning och skiljer sig från vanlig matvägran hos barn genom att störningen har större påverkan på barnets hälsa och vardag.
Symtom på ätsvårigheter
Barn med ätsvårigheter kan ha en stark oro inför måltider och reagera negativt på nya eller oväntade maträtter. De kan vägra smaka nya livsmedel, begränsa sig till vissa smaker eller konsistenser och utveckla ritualer kring hur mat ska ätas.
Selektivt ätande innebär att barnet håller sig till ett mycket begränsat antal livsmedel och ofta är konsekvent i sina matval.
ARFID är mer omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser som näringsbrist, viktproblem eller begränsningar i sociala situationer där mat ingår.
Vad är ARFID?
ARFID är ett tillstånd där barnet undviker eller begränsar sin ätning på ett sätt som inte beror på ovilja eller ”krånglighet”, utan på faktorer som barnet själv inte kan kontrollera. Det kan handla om ett minskat intresse för mat eller ätande i stort, en stark känslighet för matens sensoriska egenskaper (till exempel konsistens, smak, lukt eller färg), eller en rädsla för obehagliga konsekvenser av att äta – som att sätta i halsen eller att kräkas.
Det är viktigt att komma ihåg att barnet inte väljer detta beteende. ARFID är kopplat till hur barnets hjärna bearbetar sensoriska intryck och hanterar oro, och kräver därför förståelse, stöd och anpassning snarare än krav eller press kring mat.
Orsaker till ätsvårigheter hos barn
Ätsvårigheter kan ha flera orsaker som ofta samverkar. En vanlig faktor är sensorisk känslighet, där barnet kan vara extra känsligt för smaker, konsistenser, dofter eller temperaturer på maten. Psykologiska faktorer kan också spela stor roll, exempelvis tidigare negativa upplevelser med mat eller oro inför nya smaker. Vissa medicinska tillstånd, som tandproblem, mag-tarmbesvär eller intellektuell funktionsnedsättning, kan göra att barnet undviker vissa livsmedel. Även miljöfaktorer och familjens matvanor påverkar barnet. Hur måltider organiseras, vilka maträtter som erbjuds och hur konflikter hanteras kan antingen stödja barnet eller förvärra svårigheterna.
Diagnostik och utredning av ätsvårigheter
För att utreda ätsvårigheter görs en noggrann bedömning av barnläkare, dietist eller logoped. Diagnosen ARFID ställs när barnets ätproblem leder till betydande näringsbrist, viktproblem eller psykiskt lidande, och när problemen inte kan förklaras av annan underliggande ätstörning.
Utredningen kan inkludera samtal med föräldrar, observation av måltider och ibland laboratorietester för att utvärdera näringsstatus. Vid selektivt ätande fokuserar man ofta på att kartlägga vilka livsmedel barnet äter, hur barnet reagerar på nya maträtter och hur ätandet påverkar barnets hälsa.
Behandling och stöd när barn har ätsvårigheter
Behandlingen av ätsvårigheter är individanpassad och ofta tvärprofessionell. Logopeder kan träna barnet i att hantera olika konsistenser och texturer. Dietister säkerställer att näringsbehovet uppfylls, och psykologer kan ge stöd med exponering och ångestreducering vid måltider. Vid ARFID används ofta kognitiv beteendeterapi där barnet gradvis vänjs vid nya smaker och konsistenser på ett tryggt sätt. Stegvis introduktion av nya livsmedel och positiva måltidsupplevelser är centralt, och målsättningen är alltid att skapa en trygg, positiv och mångsidig matmiljö.
Hur går det för barn med ätsvårigheter?
För barn med selektivt ätande är prognosen ofta god med rätt stöd och tålamod. Många lär sig över tid att acceptera fler livsmedel och får en mer varierad kost. Barn med ARFID kan behöva längre och mer omfattande behandling, men tidig upptäckt och insatser ökar chansen till framgång.
Forskning kring ARFID och selektivt ätande är på frammarsch och studier undersöker bland annat hur sensorisk känslighet påverkar ätbeteenden, vilka psykologiska metoder som är mest effektiva och vilka långtidseffekter störningen kan ha på hälsa och tillväxt.
Tips till föräldrar – så hjälper du ditt barn med ätsvårigheter
Föräldrar kan göra mycket för att stödja sina barn. Det är viktigt att introducera nya maträtter gradvis och utan tvång, att låta barnet utforska maten med syn, lukt och beröring först, och att hålla matsituationer positiva och utan konflikter. Att separera olika rätter på tallriken och låta barnet själv välja vad det vill smaka kan vara effektivt. Om barnet har tydliga begränsningar i kosten är det klokt att söka professionellt stöd tidigt, för att förebygga näringsbrist och skapa en trygg relation till mat.
Ätsvårigheter hos barn är alltså ett komplext problem som kan påverka både hälsa och vardag, men med rätt stöd och förståelse kan barnen utveckla en mer varierad kost och få positiva matupplevelser.
