Den första (2000) var inte så svår och behandlades framgångsrikt med Cipramil och utsättning gick utan problem. Jag blev gravid igen och mådde bra under hela graviditeten till veckorna före förlossningen (2002). Jag blev ledsen och kände ingen glädje över barnet, hade vårt att känna glädje över något. För att kunna fortsätta att amma fick jag Anafranil. Jag har aldrig i hela mitt 40-åriga liv mått så dåligt. Jag fick bl.a Panikångest. Jag fick byta till Remeron, blev något bättre men den svåra ångesten höll i sig. Jag gick upp mycket i vikt, fick tillägg av Cipramil och senare bara Cipramil. Efter ganska lång tid mådde jag bra. Jag åt dessa tabletter 40 mg under ca ett år. Jag försökte under psykiaters överinseende trappa ned 10 mg per månad. Efter sista 10 mg-etappen mådde jag bra ca en vecka; men sedan började jag må jättedåligt igen, med ångest och depression. Jag tog kontakt med en primärvårdsläkare och fick Cipramil igen. Fortfarande (efter fyra månader) känner jag fortfarande av en del ångest, men den är överkomlig. Jag har besökt en psykolog vid några tillfällen. Jag är rädd att jag aldrig kommer att kunna sluta medicinera. Jag är livrädd för återfall. Hur ska jag göra vid ev nedtrappning. Hur länge kan man äta dessa mediciner? Vad vet man om långsiktiga biverkningar?
Min fråga är: Kan jag hoppas på att någonsin bli medicinfri.
