Gunilla (51) börjar med att beskriva hur hon upplever rädsla och ångest:

Gunilla (51) börjar med att beskriva hur hon upplever rädsla och ångest:

Gunilla (51) börjar med att beskriva hur hon upplever rädsla och ångest:

Jag har hos en psykiatriker i Norrköping fått hjälp att bena ut en trasslig situation. Med hjälp av Stesolid (ångestdämpande medel red.anm) och Imovan insomningstabletter fungerar jag drägligt. Har haft panikångest under 1980-talet men fick ingen hjälp för det då utan kämpade på. Har sedan 25-årsåldern haft svårt att svälja dryck – speciellt när andra ser på. Nu har jag även fått svårt att svälja mat. Dock när jag tagit min sömntablett på kvällen kan jag gå upp och äta utan några större bekymmer. Då är jag lite bedövad och blir hungrig och då vräker jag i mig t.ex efterrätter. Sväljproblemet är inte något fysiskt fel utan helt och hållet psykiskt. Det händer att jag glömmer bort mitt problem någon gång och då går det bra att äta bara jag inte tänker på det. Hur bearbetar jag detta själv. En kognitiv bearbetning av detta bekymmer skulle kosta mig 10-20 tusen kronor. Kan man inte försöka tänka ut någon strategi själv? Det handlar väl om rädsla…
Skrivet av Hjortsberg...
Hjortsberg benar upp problemet och ger behandlingsråd: Du beskriver definitivt en ÅNGEST som tar sig uttryck i ett fobibesvär – t.ex. svårighet att svälja när man tycker att andra ser på. Detta är ett mycket vanligt besvär och hos många äldre människor är detta ett led i deras åldrande. Bakgrunden till din ÅNGEST är det som HELT styr din rädsla. Uttrycken för rädslan skiftar. Vissa människor rodnar, andra stammar, många svettas och får hjärtklappning.

Behandling för ångest följer två vägar:
Dels kan man inledningsvis och under kortare tid och vid enstaka tillfällen ha nytta av medicinering; dels kan man få hjälp med ”fobi-träning”, som innebär att man tillsammans med en handledare övar att utsätta sig för de situationer som framkallar besvären och successivt lär sig att bemästra och kontrollera sin ångest.

Om du vill gå riktigt djupt kan du mycket riktigt få kognitiv ”insiktsterapi” som hjälper dig att känna att du kan hantera de hot och faror som du uppfattar, eftersom du redan har "löst" de problem som du tror att de leder till. Detta är en långdragen process som kräver djup insikt och kommunikationsförmåga, och för många människor kan bara detta vara ett oöverstigligt hinder som gör att behandlingen aldrig får önskad effekt. Din Psykiatriska klinik har nog betydligt lättare att hjälpa dig med de två första alternativen – och sannolikt ger detta även den bästa effekten för dig. Lycka till!

 

Veckans fråga

Har du drabbats av influensan än i år?

Nyhetsbrev

E-postadress