Ange ditt sökord

Annons:
Annons:

Definition

Se även avsnittet Kroniskt Trötthetssyndrom på www.praktiskmedicin.se

Orsak(-er)

De vanligaste orsakerna är Livet och dess påfrestningar som stress, för lite sömn, relationsproblem, besvikelser, sorgereaktion, dålig ekonomi, utmattningssyndrom, för lite motion med dålig kondition och/eller övervikt.

  • Kronisk värk orsakad av artros
  • fibromyalgi
  • Sjögrens syndrom
  • kronisk ledgångsreumatism
  • Infektioner som förkylning (tänk på TWAR)
  • bihåleinflammation (sinuit)
  • lunginflammation (pneumoni)
  • urinvägsinfektion och hos barn även körtelfeber
  • påssjuka
  • Trötthet efter en infektion (postinfektiös asteni)
  • Blodbrist (anemi). Hos kvinnor vanligt med låga järndepåer utan att blodvärdet är påverkat
  • Hjärtsjukdomar som t ex hjärtarytmier
  • inkompensation
  • kärlkramp (angina pectoris)
  • förändringar i hjärtklaffar (förträngning eller vidgning av klaffarna)
  • hjärtsäcksinflammation (pericardit)
  • Diabetes
  • Sömnapné
  • Depression/ångest
  • Högt blodtryck
  • Lågt blodtryck. Ffa hos äldre med normalt blodtryck i liggande, noterar man att blodtrycket sjunker efter några minuter i stående.
  • Alkohol.Vanligast är ett måttligt men tämligen regelbundet intag utan att personen alls är beroende.
  • Läkemedelsbiverkan. ?- blockerare, vattendrivande (tiazid), antidepressiva, digitalisöverdosering, antihistaminer, smärtstillande medel av opioidtyp, antikolinergika.
  • Astma
  • Ibland en form där patienten inte har så mycket mer symtom än trötthet och är omedveten om diagnosen. Allergi.
  • KOL
  • Störningar i kroppens saltbalans (elektrolytstörningar)
  • Migrän. Tröttheten finns såväl vid icke typisk migrän, som före själva anfallet (prodromalsymtom) också kan finnas flera dygn efter anfall.

Vanliga orsaker är även:

  • Låg eller hög ämnesomsättning
  • Vitamin B 12- brist
  • Graviditet
  • Sviktande njurfunktion
  • Drogmissbruk med cannabis, centralstimulerande medel eller läkemedel Vad gäller trötthet orsakad av läkemedel ses detta mest av bensodiazepiner och vid överdosering av digitalis.
  • Polymyalgia reumatika
  • Temporalisarterit
  • Glutenöverkänslighet (celiaki)
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar som Mb Crohn och Ulcerös colit.
  • Efter en hjärnblödning (stroke)
  • Uttorkning (dehydrering)

.

Övriga (ej fullständig uppräkning men kliniskt relativt vanliga):

  • Leversjukdom (bl a hepatit)
  • Hjärtinfarkt utan symtom
  • Testosteronbrist hos män
  • Narkolepsi
  • Multipel Scleros
  • Parkinsons sjukdom
  • Under- eller överfunktion i bisköldkörtlarna
  • Addisons sjukdom
  • Cushings syndrom
  • Sarcoidos
  • Neuroborrelios
  • TBE- infektion
  • SLE
  • Elakartade sjukdomar
  • HIV
  • Post-traumatiskt stressyndrom
  • Undernäring (malnutrition) ffa hos äldre och hos personer med ätstörningar.
  • Sjukdomar i hjärnans små blodkärleventuellt med demens).
  • Tuberkulos
  • Alveolit
  • Kronisk propp i lungan (lungembolism)
  • Kroniskt trötthetssyndrom
  • Somatoformt syndrom
  • Ehlers-Danlos syndrom

 

Utredning

Patientens sjukhistoria med bl a psykosociala förhållanden, fysisk- eller mental trötthet? Sömnapné? Alkohol?
Psykiskt status.
Kroppsligt status med bl a undersökning av lymfkörtlar och bröstkörtlar.
Laboratoriemässigt kontrolleras blodvärde (Hb), blodsocker (P-Glu), sänka (SR), snabbsänka (CRP), urinsticka. Dessutom kontrolleras blodtryck, midja/stusskvot och det görs en bedömning av patientens hjärta och lungor.
Ibland behöver man komplettera utredningen med ämnesomsättningsprover S-T4, S-Ferritin, vita blodkroppar (LPK), S-Na, S-K, S-Ca, S-vit B12 och leverprover som S-ALAT, S-GT och S-CDT. Dessutom behöver man ibland kontrollera om det finns blod i avföringen (f-Hb) och det tas ett EKG och det görs en röntgenundersökning av lungorna.
Riktad utredning görs vid behov t ex leverprovet S-ALP, fördelning av olika vita blodkroppar (diff), njurfunktionsprovet S-kreatinin, urinämne i blod (S-urea), mikroäggvita i urinen, allergitestet phadiatop, körtelfeberprovet monospot, koncentration av läkemedled digoxin i blodet (S-digoxin), aminosyran homocystein i blod (S-homocystein), hjärtsviktsindikatorn S-BNP, borreliaantikroppar (eventuellt behöver ett ryggmärgsvätskeprov tas), PCR/serologi mot TWAR, graviditetstest, S-testosteron, S- kortisol, celiakiprover ( Ig-A antikroppar mot vävnadstransglutaminas [IgA-anti-tTG]; hos barn < 4 år även Ig-A antikroppar mot gliadin [IgA-antigliadin]).
Ibland behöver man också göra följande undersökningar: lungfunktiontest (spirometri), undersökning av ändtarm (rektoskopi), undersökning av magsäck (gastroskopi), arbets-EKG, ultraljudsundersökning av hjärtat (UCG), datortomografi av hjärnan (CT hjärna), syrgasmättnad, datortomografisk lungangiografi (DTLA- vid misstanke lungemboli) alternativt pulmonalisangiografi eller scintigrafi, m fl undersökningar.
Eventuellt görs en sömnregistrering då man misstänker att patienten har sömnapné.

Behandling

Behandling sker utifrån orsak.
Om ingen specifik orsak till tröttheten påträffats, gäller fokus på regelbunden motion med 30-45 min rask promenad dagligen, regelbundna måltider med bra näringsinehåll samt på regelbunden sömn 7-8 tim/natt.

Annons:

Det här faktabladet handlar om:

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: