Svimning (Syncope)

Definition

Snabbt övergående attack av medvetslöshet pga syrebrist i hjärnan.

Orsak(-er)

Blodtrycksfall som ger brist på syre i hjärnan:

• “Vanlig svimning” (vasovagal syncope) utlöst t. ex. av smärta eller starka känslor. Drabbar ffa yngre personer. En specifik grupp är patienter som drabbas av svimning med blodtrycksfall i samband med vattenkastning (gäller ffa män nattetid) eller svimning i samband med tarmtömning. Denna typ av svimning orsakas av påverkan vid krystning av de tryckkänsliga känselkroppar (baroreceptorer) som sitter i halsblodkärlen. Kallas även valsalvamanöver.
• Lägesbetingad svimning i samband med resning till upprättstående. Orsakas av lågt blodtryck. Ses framför allt hos äldre personer.
• Rytmrubbningar i hjärtverksamheten t ex vid tillstånd som Adam-Stokes attack, Sick-sinus syndrom, takyarytmier, långsam oregelbunden hjärtrytm pga påverkan från vagus-nerven.
• Sinus-caroticus syndrom: drabbar framför allt äldre män med hårt åtsittande halskrage eller slips. Vid huvudvridning fås en påverkan på känselkroppar i halsartärerna som vid aktivering sänker blodtrycket och minskar hjärtfrekvensen.
• Störningar i blodcirkulationen t ex vid “åderförkalkning” eller aortaförträngning, minskat återflöde av blod vid t ex krystning i samband med avföring eller vattenkastning (valsalvamanöver).
• Feber, infektion eller sömnbrist kan minska tröskeln till svimning.
• Medicinering med blodtryckssänkande medel eller läkemedel som har biverkan att orsaka lågt blodtryck, exempelvis läkemedel mot en del kraftigare psykiska störningar. Hos äldre även nitroglycerin.
• Vätskebrist pga dåligt vätskeintag, vattendrivande behandling, svettning, blödning (framför allt i mag-tarmkanalen, “maginfluensa”. Observera den ökade effekten av blodtryckssänkning hos ACE-hämmare vid vätskebrist!
• Svimning i samband med ansträngning kan tyda på klaffel eller hjärtmuskelförändring.

Symtom

Svimningen inleds ofta med svaghetskänslor: Det svartnar för ögonen, ostadighetskänsla, matthetskänsla, ibland också symtom i form av hjärtklappning och kallsvettning. Muskelslapphet, blekhet och kortvarig medvetslöshet under vilken ryckningar och även urinavgång kan ske.
Efter svimningsattacken kan det förekomma kortvarig trötthet, illamående och kräkningar.

Status

Efter anfallet helt normal kroppsundersökning.

Alternativa överväganden

Epilepsi, hjärnblödning, hysterisk reaktion, minskad blodvolym, psykiskt orsakad svimning, överdriven in-och utandning, blodbrist, förändringar i ämnesomsättningen, förändrad saltbalans i kroppen, lågt blodsocker.

Utredning

Patientens sjukdomsberättelse är viktig: I vilken situation inträffade svimningsattacken? Tidigare svimningar? Medicinering? Förkänningar? Andra samtidiga symtom?
Kontroll av hjärtat och blodkärlen på halsen, speciellt viktigt att identifiera patienter med klaffel eller akuta hjärtrytmrubbningar. Blodtrycket mäts i såväl liggande som stående ställning. Patientens reflexer testas.
Laboratoriekontroll av blodvärde (Hb), blodsocker och saltbalansen.
EKG, eventuellt 24-timmarsregistrering med EKG.
Vid oklarheter kan det också krävas kontroll av hjärnverksamheten med hjälp av s k EEG.
Undersökning av hjärnan kan också ske med datortomografi.
Är patienten ung och bara svimmat någon enstaka gång, är kraven på utredning låga.