Ange ditt sökord

Annons:
Annons:

Definition

I detta avsnitt redogörs för ett urval av vanliga fotbesvär med utgångspunkt från var någonstans på foten patienten har ont. Se även avsnitten Fotbollsvrist samt Fotledsdistorsion.
Patientens sjukdomshistoria tillsammans med undersökning av foten med och utan belastning, ger oftast diagnosen. Generell gäller att tonvikten på behandlingen är: avvakta och undvik mediciner.
Smärtor i mellersta delen av framfoten:

  • Avasculär necros:
    Orsak: Ledhuvudena till 2a och 3dje mellanfotsbenen är engagerade.
    Symtom: Öm o stel över leden.
    Utredning: Röntgen.
    Behandling: I första hand avvaktar man med behandling. Symtomen brukar klinga av efterhand.
  • Felställning/svullnad i tålederna:
    Orsak: Ledbroskförslitning (artros).
    Utredning: Röntgen.
    Behandling: Operation
  • Hallux rigidus:
    Orsak: Ledbroskförslitning i leden mellan stortå- och mellanfotsbenet.
    Symtom: Värk, stelhet, svullen stortågrundled. Inskränkt rörlighet. Små benutskott från ledytekanten kan uppstå, ffa på ovansidan av leden. Smärtor vid avveckling av steget. För att undvika dessa smärtor belastar patienten på utsidan av fotbladet. Går ofta med korta steg..
    Utredning: Röntgen.
    Behandling: Stadiga skor. Rullsula. Eventuellt ges en kortisoninjektion i leden. Operation vid kvarstående besvär trots rymliga skor.
  • Hallux valgus:
    Symtom: Undersök patienten i stående. Patienten har ont över stortåns grundled där man också kan känna en ”knöl”. Denna “knöl” är egentigen mellanfotbenets benhuvud som är inåtvriden. Ibland har patienten domningar i stortån som dessutom vrids utåt mot de andra tårna. Ibland finns en inflammerad slemsäck över leden. Dessutom förekommer tryck på andra tår och även sår. God rörlighet i leden.
    Alternativ diagnos: Ganglion. Ledbroskförslitning i stortåns basled men vid dessa tillstånd har patienten en inskränkt rörlighet i leden.
    Utredning: Röntgen, belastad.
    Behandling: Rymliga skor. Operation vid fortsatta besvär trots anpassade skor. Ingen gipsbehandling efter operationen. Svullnad i leden förekommer i upp till ett år efter operation.
  • Hammartå: Det är oftast “pektån” som drabbas. Engagerar både basled och tåleder.
    Symtom: Ont över lederna och ibland över tåspetsen. Eventuellt ses sår eller hudförtjockningar (liktornar) på ovansidan av tålederna.
    Behandling: I första hand rymliga skor. Operation om patienten har besvär trots anpassade skor.
  • Ostabila “basleder”:
    Orsak: Strukturer i fotsulan är uttänjda till följd av överbelastning tex efter skada, idrott, höga klackar.
    Symtom: Ont och öm över leden. Ingen felställning. Eventuellt får patienten en hammartå till följd av detta. Smärta vid stabilitetsprövning i leden.
    Behandling: Tejpning över leden under 6 mån så att leden inte kan skjutas uppåt.
  • Sesamben: Ont under stortån, under leden.

 

Smärtor på utsidan av framfoten.

  • Avaskulär nekros i 1:a, 2:a och 3:e mellanfotsbenet kan ge smärtor på utsidan av framfoten.
  • Mellanfotsben som orsakar smärtor:
    Orsak: Mellanfotsbenens ledhuvuden vrids neråt-utåt och ligger för nära fotsulan. Följden blir en lokal överbelastning.
    Behandling: Avlastning via specialanpassade inlägg. Eventuellt operativ åtgärd.
  • Mortons neurinom: Orsak: Nervknuta, oftast mellan 3:e och 4:e mellanfotsbenet. Ofta överbelastning av framfoten.
    Symtom: Sveda/brännande känsla över framfoten. Svedan strålar ibland såväl uppåt mot fotleden som utåt mot tårna. Patienten känner smärta då man tar med handen över nervknutan.
    Alternativdiagnos: Stressfraktur. Ledinflammation i tårnas basled. Urledvridning av tårnas basled.
    Behandling: En avlastande sk främre pelott som kan fås via ortopedteknisk avdelning. 50 % av patienterna som behandlas på detta sätt blir bra. Eventuellt ges en kortisoninjektion. Operation i svårbehandlade fall.
  • Reumafoten:
    Orsak: Mellanfotsbenens ledhuvuden är på väg att gridas ur led. Mycket liten skyddande trampdyna under dessa ledhuvuden.
    Symtom: Stark belastningssmärta.
    Behandling: Fotbäddar. Eventuellt operation, goda resultat av denna behandling.
  • Skräddarknutan:
    Orsak: Hallux valgus på utsidan av foten. Drabbar yngre individer.
    Symtom: som vid hallux valgus.
    Behandling: Rymliga skor! Opereras med framgång.
  • Stram vadmuskel:
    Foten hamnar i spetsställning och belastningen blir på framfoten. Vid sträckt knä skall foten normalt kunna böjas uppåt 10 grader.
  • Stressfraktur: Slätröntgen kan missa en färsk skada. Vid klinisk misstanke förnyad röntgen eller datortomografi.
  • Tunn trampdyna: Avlastande inlägg. Stabil sula.

 

Smärtor i mellanfoten

  • Högt fotvalv (Cavuvarusfoten): Symtom: Värk över fotrygg + hammartår + hudförtjockningar (clavus) under häl samt under tårnas basleder+ täta fotledsstukningar. Man ser hälen då man tittar på foten framifrån.
    Behandling: Stödjebandage (ortos) som stabiliserar fotleden. Avlastande inlägg. Operation i svårbehandlade fall.
  • Plattfot: Orsak: nedsatt funktion i den bakre vadmuskeln (Tibialis posterior).
    Symtom: Ont på insidan av foten. Så småningom även på utsidan. Vid undersökning av foten bakifrån ses ”too many toes” på de drabbade sidan. Dessutom är framfoten utåtvriden. Hälen pekar utåt. ”Kuddighet”, svullnad och ömhet under den unre fotledsknölen pga en inflammation i senskidan.
    Behandling: Fotsuleinlägg på insidan med kraftigt stöd + stödjebandage i fotleden (ortos) + specifik sjukgymnastik. Behandling under 1 år ger bra resultat. Eventuellt blir operation aktuell.

 

Smärtor i framfoten

  • Fibromatosis plantaris: (= motsvarande förändring i handen kallas för Dupuytrens kontraktur).
    Orsak: Bindvävsomvandling i den sk plantaraponeurosen. Detta sker pga arv eller genom Immunologiska mekanismer.
    Symtom: ”Knölar” på fotsulan. Värk vid belastning.
    Utredning: Ultraljud eller magnetröntgen.
    Behandling: Inlägg med ursparnigar för “knölarna”. Sällan aktuellt med ortopedkontakt. Sjukdomen har en tendens att återkomma.
  • Bristning av Peroneussenan: Orsak: Bristning till följd av fotledstukning.
    Symtom: Patienten noterar ingen förbättring på 1 – 2 mån efter fotledstukning. Känner ömhet framför och nedanför yttre fotknölen där senan också är inflammerad. Svullnad.
    Behandling: Operation. Avvaktande behandling fungerar ej.
  • Ledbroskförslitningar i mellanfotsbenens leder (tarsal artros): Orsak: Åldersförändringar eller efter våld.
    Symtom: Svullnad, lokal värk, stelhet, eventuellt små benutskott från ledytekanten vid tårnas basleder. Eventuellt smärtutstrålning och domningar ut i tår.
    Behandling: Inlägg med stabilitet så att lederna ej rör sig. Stel rullsula via ortopedtekniker. Eventuellt behandling med NSAID. Skall kortisoninjektioner ges lokalt behöver detta ske med hjälp av röntgen. Eventullt gör en steloperation.
  • Bristning av Tibialis anterior senan: Orsak: våld. Åldersförändringar.
    Symtom: ”Klafsande gång”. Eventuellt “klotår” eller hammartår. Patienten får ingen droppfot eftersom andra strukturer stabiliserar foten.
    Utredning: Klinisk bild i kombination med ultraljud eller magnetröntgen.
    Behandling: Oftast ingen. Foten fungerar i normalfallet rätt bra ändå.

 

Smärtor i hälen

  • Total bristning av hälsenan (akillesruptur):
    Orsak: Idrottsutövande. Kortisoninjektion i/nära senan.
    Symtom: Bristningen märks ofta inte av patienten men patienten kan inte gå normalt. Starkt nedsatt kraft vid uppåtböjning av foten. Nedåtböjning kan dock ske p g a stöttande strukturer. Nedsatt förmåga att stå på tå. Vid inspektion bakifrån ses fotsulan ”nedfallen” på den drabbade foten.
    Utredning: Ultraljud eller magnetröntgen.
    Behandling: Ofta gipsbehandling till patienter som är över 65 år. Till yngre patienter med höga krav på funktion i foten t ex idrottare gäller operation. Till yngre patienter i övrigt görs gipsbehandling. Operation sker även om bristningen är några dygn gammal. Behandlingspolicyn växlar mellan olika kliniker. Sänd patienten till ortopedakuten vid akut bristning. Annars vanlig remiss om bristningen är 3-4 veckor gammal.
  • Akillestendinos:
    Orsak: Delvis bristning av hälsenan p g a överbelastning eller åldersförändringar.
    Symtom: Morgonstelhet. Smärtor vid igångsättning. Svullnad, ömhet över senan. Hård knöl känns i senan. Eventuellt finns en slemsäcksinflammation, antingen över senan mot huden eller under senan mot hälbenet.
    Utredning: Ffa klinisk undersökning. Eventuellt görs ett ultraljud eller en magnetröntgen.
    Behandling: Avlastning. Höjd klack. Specifik vadmuskelträning via sjukgymnast. Vävnadsretande injektioner kan ges av ortoped. Sällan operation.
  • Plantarfasciit/Hälsporre:
    Orsak: Överbelastning. Åldersförändring med delvis bristning avsenan. Bakomliggande inflammatorisk systemsjukdom.
    Symtom: Smärtor vid belastning och ffa vid uppåtböjning av foten.. Röntgenologiskt fynd i form av en hälsporre saknar klinisk betydelse. Dessa förändringar finns även på symtomfria patienter.
    Behandling: Symtomen försvinner av sig självt på 2-3 år utan åtgärd. Fungerande behandling är upptejpning av fotvalvet under 6 veckor med byte av tejpen varje vecka (via sjukgymnast). Sedan anpassat skoinlägg. I praktiken ej operation.
  • Tarsaltunnelsyndrom:
    Orsak: Inklämning av nerven N Tibialis vid fotledens inre kant .
    Symtom: Känselnedsättning i fotsulan. Positiv Tinell tecken. Sällsynt åkomma.
    Behandling: Remiss till ortoped för ställningstagande till operation.
Annons:

Det här faktabladet handlar om:

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: