Ange ditt sökord

Annons:

Läkemedelsorsakade hudutslag (Läkemedelsdermatoser)

Annons:

Definition

Läkemedelsbiverkan i form av utslag och/eller klåda i huden.

Orsak(-er)

Se tabell nedan för exempel på utlösande läkemedel.
Det rör sig antingen om en immunologisk reaktion typ I – IV mot läkemedlet eller dess nedbrytningsprodukt eller om en icke immunologisk reaktion t ex direkt histaminfrisättning eller en dosberoende intolerans.

Symtom

Läkemedelsutslaget kommer oftast inom två veckor efter påbörjad medicinering.
Nässelutslagen/chocktillståndet kommer vanligen i samband med droppbehandling och uppstår inom minuter till timmar hos överkänslig (sensibiliserad) patient.
Reaktioner kan även förekomma efter långvarig medicinering p g a ändrad läkemedelsutsöndring, ändrad ämnesomsättning eller vid doshöjning.
Läkemedelsreaktioner kan ge ett flertal reaktionsmönster i huden och även imitera eller utlösa genuina hudsjukdomar.
Nästan alla läkemedel kan ge alla typer av hudbiverkningar men vanligast skyldiga läkemedel finns inom grupperna antibiotika, antiepileptika, CNS- läkemedel, NSAID och ACE-hämmare.
Det är ovanligt med reaktioner på t.ex. antacida, diazepam, digitalis, betablockare och prednisolon.

Hudförändring Ofta orsakande läkemedel
Acne Androgener, Steroider, Litium
Alopeci (fläckvist håravfall) Cytostatika, P-piller, Antikoagulantia
Eksem Penicillin, Alopurinol, Sulfonamid
Hudrodnad (exantem) Antibiotika (ssk Ampicillin), Klorotiazider, Carbamazepin, Aluporinol, Trimetoprim
Exfoliativ erytrodermi Carbamazepin, Aluporinol, Catopril, Diltiazem
Fixt exantem Tetracyklin, Paracetamol, NSAID, Fenazon
Fotosensibilisering Tetracyklin, Klorotiazid, NSAID, ACE-hämmare
Lichenoid Betablockare, Catopril, Klorotiazid
Lupus erythematosus Fenytoin, Betablockare, Hydralazin
Mucocutant syndrom (Steven Johnson) Sulfa, Trimetoprim, Terbinafin, Carbamazepin, Lamotrigin
Pigmentering Klorpromazin, Antimalariamedel, P-piller
Porphyria cutanea tarda Järn, Östrogen
Purpura Cytostatika, Aluporinol, Furosemid
Pustulösa (AGEP – akut generaliserad pustulos) Antibiotika, NSAID
Toxisk epidermal nekrolys (TEN) Carbamazepin, Lamotrigin, NSAID, Aluporinol, Sulfa
Nässelutslag (urtikaria) ACE-hämmare, Antibiotika, NSAID, Salicylater, Röntgenkontrast
Vaskulit Klorotiazid, Furosemid, Sulfa

En mycket vanlig läkemedelsreaktion är Makulopapulöst exanthem (toxicodermi) som dock har ett godartat förlopp.
Ovanliga och allvarliga läkemedelsreaktioner är:
Mucocutant syndrom (5 – 15% dödlighet),
Toxisk epidermal nekrolys (10 – 30% dödlighet),
DRESS – Drug Rash with Eosinofili with Systemic Symptoms, reaktivering av ett vilande herpes virus 6 (10% dödlighet).
Ett tecken på allvarlig hudsjukdom orsakad av läkemedel är utbredd rodnad, svullnad i huden, smärtor, blåsbildning, hudavlossning, allmänpåverkan, feber och slemhinneengagemeng ffa i ögon, runt och i munnen och i underlivet.

Alternativa överväganden

Genuina hudsjukdomar: Psoriasis(guttat, erytrodermi, pustulös – liknar AGEP), hudsjukdomar med blåsbildning, SSSS (se avsnitt Svinkoppor).
Infektioner är i många fall omöjliga att skilja från hudrodnader orsakade av läkemedel. Dock har dessa “läkemedels”patienter inte alltid feber och de har oftare utslag i ansiktet.

Utredning

Mycket noggran analys av patientens läkemedelskonsumtion. FASS ger viss information om frekvens och biverkningsmönster för olika läkemedel. Mer detaljerad information finns på www.drugeruptiondata.com.
Prov från drabbat område måste ibland tas och undersökas i mikroskop. Detta gäller ffa vid inflammationer i blodkärl och hudsjukdomar med blåsbildning..
Vid lindriga reaktioner och angeläget läkemedel kan patienten på nytt ta läkemedlet men då som tablett och i 1 dos. Detta blir ofta aktuellt vid penicillinbehandling.
Har patienten mer uttalade symptom med klåda bör patienten remiteras till specialist för pricktest-provokation.
RASTundersökning för penicillin ger sällan vägledning.
ASA-provokation är också specialistfall.
Se även avsnittet Penicillinallergi i kap Andningsorganens sjukdomar.
Akut förhöjt S-tryptas stöder chock/anafylaxidiagnos.

Behandling

Slutar patienten ta misstänkt(a) läkemedel ger detta oftast utläkning inom ett par veckor.
Lindriga hudutslag med klåda behandlas med lokal kortisonsalva grupp III.
Antihistamintabletter är enbart av värde vid nässelfeber, då kortisontabletter ofta också används.
Allvarliga läkemedelsreaktioner är akuta specialistfall.
OBS! Varningsmärk i journal. Varningskort till patienten!
Biverkningsrapportering: Skall alltid ske vid allvarliga läkemedelsreaktioner och vid nya läkemedel.

Annons:

Det här faktabladet handlar om:

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: