Flyg är ett statistiskt mycket säkert kommunikationsmedel som tar oss från punkt A till B på ett, ofta snabbt och effektivt sätt. Redan hemma kan man förbereda sig för själva flygresan. Förberedelserna ser förstås olika ut beroende på om är frisk och inte har några handikapp eller om man har någon sjukdom som kan kräva speciella arrangemang.
Kurser för flygrädda
Som ung är det inte speciellt mycket man behöver fundera på innan man går ombord, såvida man inte är flygrädd, vilket ju i sig kan kräva viss förberedelse. Det finns kurser för personer med utomordentligt stor flygrädsla, där kan man få hjälp av bland annat psykolog. Kursen innefattar även studiebesök på flygplatsen där man får gå ombord på ett flygplan innan man gör en tänkt avresa.
Har man kommit upp i mer mogen ålder kan det vara bra att reflektera över om man är fullt frisk eller har några speciella sjukdomar.
Sitt inte för länge
Det finns en teoretisk risk att drabbas av propp i benet vid långflygningar. De flesta som åkt på en längre flygresa kan intyga att benen svullnar mer eller mindre. Därför kan det vara bra att inhandla ett par stödstrumpor innan man ger sig iväg. När man kommer fram till resmålet åker dessa förstås ned i bagaget igen, såvida resan inte är förenad med annat långvarigt stillasittande, på tåg, i bil eller under långa konferenser.
För att förhindra propp är det möjligt att man kan ha effekt av att ta en liten dos acetylsalicylsyra, ASA, som finns i till exempel Magnecyl, Albyl och Treo. Det kan räcka med en halv tablett dagen innan avresa. En förutsättning är förstås att man tål tabletterna och inte har blödande magsår, eller är överkänslig mot den typen av substans, som till exempel vid astma.
Det är också förstås förbud mot ASA om man använder den blodförtunnande medicinen Waran eftersom dessa mediciner inte alls passar tillsammans! Har man bekymmer med sjukdomar av olika slag, är det viktigt att man tar sin ordinarie medicin som vanligt under avresedagen.
Låt medicinen följa med handbagaget under resan – man vet aldrig om det incheckade bagaget finns på plats när man kommer fram. Det kan gälla hjärt- eller lungmediciner liksom mediciner mot epilepsi. Man tar kort och gott med sig vad man brukar ta!
Res bekvämt
Är man rörelsehindrad på ett eller annat sätt kan man ta kontakt med resebyrån eller flygbolaget för att boka en plats långt fram i planet eller på platsen vid mittgången. Att man har bekväma plagg på sig under resan är att rekommendera.
Inget annat än tidigare nämnda stödstrumpor ska sitta hårt åt. Åtsittande slipsar, skarfs och bälten gör man bäst i att lätta på eller ha i handbagaget. Väl ombord ska man göra det så bekvämt för sig som möjligt, vilket i sig kan vara svårt med tanke på det begränsade utrymme som bjuds.
När man väl är uppe i luften serveras det både dryck och mat, där jag vill påpeka att det är lämpligt att dricka lite extra då luften ombord kan vara torr. Då är det också viktigt att inte dricka för mycket alkohol. Alkoholen driver ut lite extra mycket vatten ur kroppen. Med ett alltför stort intag av alkohol kan man dessutom bli klart besvärande både för sig själv och medpassagerarna. Vissa kan å andra sidan erfara en påtaglig avslappning av måttliga mängder alkohol och en del av flygångesten kan släppa!
Sitter man nära gången kan man resa sig upp och gå omkring i några minuter för att få igång cirkulationen i benen. Sitter man mer instängd kan man göra upprepade tåhävningar, så att vadmusklerna får jobba och därmed hjälpa till med att hålla den venösa blodcirkulationen igång och på så sätt förhoppningsvis minska risken för proppbildning.
Har man tendens till besvär med nacken, eller lätt blir frusen är det bra att be om att få en liten kudde eller en filt. Dessa brukar finnas på de flesta flygplan när det gäller längre resor.
Skador ombord
Den vanligaste skadan ombord är de brännskador som flygvärdinnor och stewards råkar ut för när de hanterar de varma skåp och brickor där varm mat förvaras, liksom hanteringen med hett vatten till kaffe eller te. Flygplanet är utrustat med förband av olika slag som används efter nedkylning i första hand.
Besvär blir det förstås om man häller skållhett vatten som hamnar på fötterna! Mera sällan blir passagerare brända av brickor med mat eller dryck.
Incidenter och sjukdom
Flygpersonalen är utbildad i att klara av mindre blessyrer och får ständigt träna på att använda utrustning och första hjälpen. Utrustningen ombord är mycket tillfredställande och kommer väl till hands även i samband med läkarvård.
Passagerare kan få ont i öronen på grund av tryckförändringarna, även om det är mer ovanligt med dagens tryckkabiner. Trycket i öronen är oftast värst när planet går ned för landning. Då kan man enkelt försöka att tryckutjämna genom att hålla för näsan och göra en utblåsande krystning för att ”blåsa ut” trumhinnorna, vilka har en benägenhet att dras inåt på grund av det stigande trycket nar man går ned för landning. Speciellt bekymmersamt kan det vara om man är förkyld. Då är det bra om man kan man få hjälp med lite näsdroppar.
Luften ombord är ofta torr och man kan få lite besvär med torra ögonen under flygningen. Har man besvär kan man på förhand införskaffa ögondroppar mot torra ögon. Är det någon som får bekymmer med andningen finns syrgasflaska tillgänglig för att underlätta obehagen. Samma sak om någon får besvär åt hjärtat. Den som har hjärt- eller lungbesvär ska alltid fråga sin behandlade läkare om det är lämpligt eller rimligt att åka, innan man beställer flygbiljett.
Kroppens syreupptagningsförmåga påverkas av det något lägre lufttrycket ombord, hjärtat arbetar mer för att kompensera bortfallet. En försämrad syreupptagningsförmåga kan utlösa både lufthungerbesvär och kärlkramp. Då är det viktigt att man vet var man har sin astmamedicin av inhalationstyp eller hjärtmedicin av typen nitroglycerin. Det brukar också finnas mediciner av dessa typer ombord som man kan be om.
Läkare ombord
Om det sker en allvarlig medicinsk händelse brukar man via högtalarsystemet fråga om det finns någon läkare ombord, efter att ha informerat kaptenen. Då är det intressant att se vad som händer! Reser man i Europa eller med europeiska flygbolag, brukar det inte vara några svårigheter att få medicinsk personal att ge sig till känna. Som läkare har man en gång svurit eden till Hippokrates, att alltid försöka att bota, lindra eller trösta.
Det finns nästan alltid en sjukvårdskunnig person ombord på de flesta större flygplan. Reser man med amerikanska flygbolag eller inrikes i USA tycks Hippokrates lag dock gälla i mindre utsträckning än landets egna lagar! Jag läste i en tidskrift hur flygvärdinnor i USA föreslås agera vid ett upprop av det slag om vi talat om enligt ovan. Man skall specifikt gå fram till den eller de personer som omedelbart efter uppropet höjer sin tidning högst! Sannolikt döljer sig en läkare bakom tidningen. Varför detta? Tyvärr måste man som läkare utgå i från att man kan bli stämd om man felbehandlar den man har för avsikt att hjälpa! Detta även om man agerat medicinskt optimalt i sammanhanget. Visar det sig sedan att man blir fälld i amerikansk domstol, kan skadeståndsbeloppen bli astronomiska!
Hur man reagerar i ett skarpt läge beror säkert på situationen som sådan. Huruvida någon är i behov av akut hjälp på marken avgörs alltid i sista hand av kaptenen ombord. Han kan ofta inom kort hitta en plats att landa där det finns hjälp att få. Svårt är det förstås över de stora haven, eller som skedde när man i början av 90-talet landade med en svårt sjuk person någonstans i Ryssland. Då den sjuke saknade visum till Ryssland, vägrades han komma till väntande ambulans! Detta torde förhoppningsvis tillhöra det förgångna.
Flyg är det enda realistiska färdsättet när det gäller stora avstånd, statiskt sett är säkerheten stor när det gäller olyckor både i stort och i smått. När man har kommit upp i åren är det bara bra om man själv funderar över sina eventuella hälsoproblem och rådgör med sin doktor innan man beställer biljetter. Det är bra att vara så förberedd som möjligt för att minimera risken för obehagliga överraskningar.
