Ange ditt sökord

Vad gör hjärnan när vi sover?

Vad gör hjärnan när vi sover?

Vi spenderar en tredjedel av våra liv i sömn. Men varför behövs den och vad har hjärnan för sig när vi sover?

Annons:

– Det är först de senaste tre till fem åren som kunskapen kring sömnens betydelse för hjärnan tagit ett ordentligt kliv framåt, berättar Eric Hanse docent i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet.

Den nya kunskapen är att sömnen har en avgörande betydelse för att befästa och förstärka minnet av vad vi varit med om under dagen. Oväntat ledde en bortglömd försöksråtta sömnforskare på spåren. Syftet med det numera berömda försöket vara att fånga aktiviteten i de nervceller som har betydelse för inlärning. Själva försöket gick ut på att råttan letade sig fram i en labyrint. Samtidigt registrerades aktiviteten i råttans hjärna via små elektroder som opererats och registrerar från ett femtiotal celler i hippocampus, ett område i hjärnan som har stor betydelse för minnet.

Varje gång nervceller aktiverades gav mätinstrumentetfrån sig olika ljud, ett för varje cell. När råttan tog sina första steg i labyrinten signalerade en första cell, efter några steg tystnade den och avlöstes av en annan och så fortsatte det allt eftersom råttan flyttade sig vidare i labyrinten.

Vid ett av mättillfällena råkade forskarna lämna råttan ensam så länge att den somnade. En stund senare hörde de från ett intilliggande rum hur mätinstrumenten plötsligt börjar ge ljud ifrån sig, på precis samma sätt som när råttan letade sig igenom labyrinten.

– Råttan låg helt enkelt där och tjuvtränade i sömnen, säger Eric Hanse. Forskarna hade i själva verket snubblat över något alldeles nytt. Försöket upprepades och utvidgades, det var ingen tvekan om att signalerna under djupsömnen var en upprepning av det djuret varit med om i labyrinten.

– Mycket tyder på att information överförs från hippocampus till hjärnbarken under djupsömnen och att överföringen befäster och förstärker aktiviteten i nervcellerna och skapar ett minne, fortsätter Eric Hanse.

Hög aktivitet under sömnen

Elektroencefalogram eller EEG är ett viktigt instrument i sömnstudier på försökspersoner. Med hjälp av elektroder fästa på hjässan går det att fånga upp signalerna i hjärnans yttersta lager, hjärnbarken. Aktiviteten i hjärnbarken är mycket intensiv när vi är vakna, här behandlar och tolkar hjärnan alla intryck från våra sinnen. Intryck som ljudet av en skrapande stol, pipet som påminner om nästas tur i kön eller lukten i väntrummet är information som fångas upp våra sinnesceller och skickas vidare för att slutligen nå hjärnbarken.

När signaler når barken går det att läsa av taggliknande, snabba vågor på EEG:t. När vi sover ändrar sig EEG mönstret delvis för att signalerna från omvärlden är färre. Under sömnen tar andra aktiviteter i hjärnan vid. Skillnaderna är som tydligast under djupsömnen, då EEG-vågorna är höga, tydliga och utdragna. Vad är det egentligen vi ser?

– Formen på vågorna beror på att nervcellerna arbetar i takt. Under dagen aktiveras cellerna sporadiskt allt eftersom våra sinnen registrerar ”intryck”. Men när vi sover växlar nervcellerna till aktivitet som kan liknas vid den som får hjärtat att slå rytmiskt, berättar Eric Hanse. Det var dessa signaler forskarna lyckades fånga när de glömde sin råtta.

– Arbetar man särskilt mycket ena armen under en dag ökar aktiviteten i de nervceller i hippocampus som tagit emot information från armen och det kommer att synas på EEG:t kommande natt, fortsätter Eric Hanse.

Mellan fyra och fem gånger varje natt ersätts djupsömnen av korta sekvenser som kallas REM-sömn. Namnet kommer av de snabba ögonrörelser (Rapid Eye Movement) som tydlig syns hos en person sover i REM-sömn. Utifrån tycks skillnaderna mellan djupsömn och REM-sömn stora, under REM-sömnen slår hjärtat snabbare, blodtrycket stiger och EEG får samma snabba, vassa mönster som när vi är vakna. Att hjärnan är upptagen syns också tydligt på syreförbrukningen som faktiskt är högre än när vi är vakna.

Vi spenderar ungefär 15-20 procent av natten i REM-sömn, sekvenserna blir längre ju närmare morgon vi kommer. Det har länge hävdats att det bara är i REM-sömn vi drömmer men senare forskning visar att så mycket som hälften av våra drömmar sker i andra sömnstadier. Senare kunskap tyder på att aktiviteten i REMsömn och djupsömn kompletterar varandra snarare än har egna specifika effekter på minne och inlärning.

Vad är ett minne och vad minns vi?

Sömnen har alltså stor betydelse för hur vi minns och hur vi lär oss nya saker. Vad är då ett minne?

– Låt säga att du möter din granne Greta på gatan. Minnet Greta gör att du känner igen henne, det som sker i hjärnan är en viss signalöverföring, i vissa nervceller under viss tid. Det signalmönstret betyder Greta och ingen annan, säger Eric Hanse. Vad är det då som avgör vilka händelser eller aktiviteter som hjärnan väljer att repetera för oss på natten?

– Forskning tyder på att vi minns det som skapat en känsla eller på annat sätt varit värdefullt för oss. Jag gissar att du inte minns vad du åt till lunch förra torsdagen, såvida det inte hade särskilt stor betydelse för dig, säger Eric Hanse.

Sömnen påverkar våra hormoner

I hypotalamus finns vår inbyggda masterklocka, den cirkadiska klockan. Masterklockan styr sömn och vakenhet via två kärnor som ansvarar för sömn respektive vakenhet. Masterklockan har stor inverkan på kroppens hormonfrisättningsmönster. Frisättningen störs om vi inte får den sömn vi behöver. Kortvarig sömnbrist leder inom en vecka till flera hormonförändringar hos friska försökspersoner, bland annat minskar musklernas förmåga att ta upp socker på samma som hos typ 2 diabetiker.

Sömn beskrivs ofta som stressens motsats, bland annat dämpas aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, vilket tycks vara nödvändigt för ett hälsosamt blodtryck. Kronisk sömnbrist under lång tid ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad
18 oktober, 2019 Barn & Graviditet

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanliga...

Allt om multipel skleros (MS)
1 juni, 2017 Hjärnan & Nerver

Allt om multipel skleros (MS)

Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skler...

Migrän? Gör Migräntestet!
19 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Annons:
Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Annons:
Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Annons:
Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka
8 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka

Konstvandringar höjer livskvaliteten hos sjuka äldre, v...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:
Forskare: Massage kan lugna bättre än medicin
24 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare: Massage kan lugna bättre än medicin

Beröring och massage påverkar många människor positivt,...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
23 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken
2 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken

Per Elofsson var på toaletten när det small till. Dagen...

Forskare: Ökad risk för stroke om du äter vegetariskt
6 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare: Ökad risk för stroke om du äter vegetariskt

Du som äter vegansk eller vegetarisk kost kan ha lägre ...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq