Ange ditt sökord

Vaccinering – viktigt verktyg mot antibiotikaresistens

Vaccinering – viktigt verktyg mot antibiotikaresistens

Resistenta bakterier blir ett allt farligare hot mot vår hälsa. Ökad användning samt felaktig användningen av antibiotika är en av orsakerna till bakteriernas förmåga att motstå medicinerna. Det finns flera sätt att minska resistens och vaccinering kan vara ett viktigt verktyg för detta.

Annons:

Bakterier som är resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika har ökat markant de senaste 10 åren: Det beror dels på ökad förbrukning av antibiotika samt felaktig användning av antibiotika. Men det är också ett problem att det inte forskas fram nya effektiva antibiotika i samma utsträckning som tidigare. Socialstyrelsen har tagit fram en handlingsplan för att motarbeta antibiotikaresistens. Ett av verktygen som kan bli viktigt i framtiden är vacciner.

Pneumokockvaccinering minskar infektioner

Stockholm läns landsting var en av de första i landet att införa pneumokockvaccination i allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Pneumokocker är vanliga bakterier och orsakar infektioner som inledningsvis är svåra att skilja från feber av anan orsak eller influensa. I värsta fall kan följden av en pneumokockinfektion bli blodförgiftning, eller en hjärnhinneinflammation som kan leda till permanenta hörselskador som kräver implantat, eller dödlig utgång. Barn under två år och äldre över 65 år är känsligast.
– Minst 95 procent av barnen under två år har vaccinerats, antalet fall av invasiv pneumokocksjukdom har halverats i den gruppen, och inget vaccinerat barn har smittats, säger Birgitta Rydberg (FP), landstingsråd för sjukvård och folkhälsa, och pekar på data i smittskyddsläkarens rapport.

Vaccination ett verktyg mot antibiotikaresistens

Professor Birgitta Henriques-Normark på Smittskyddsinstitutet anser att vaccination är ett viktigt verktyg i kampen mot resistenta bakterier.
– Dels blir det färre infektioner och man behöver inte använda antibiotika i samma utsträckning. Man ska också tänka på att när vi vaccinerar barnen mot pneumokocker så minskar även smittspridningen till de äldre vilket ger en extra bonus. Det är mycket viktigt att följa utvecklingen när vi nu inför nya vacciner exempelvis pneumokockvaccin, säger Birgitta.

Pneumokockvaccinet som används idag heter Prevenar och skyddar mot 7 av de 91 pneumokockvarianter som finns. Enligt Stefan Söder, produktchef på läkemedelsföretaget Wyeth som tillverkar vaccinet, kommer det inom ett år en uppgraderad variant av vaccinet som skyddar mot fler av pneumokockvarianterna.

Överläkare Johan Struwe på STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) nämner också att vaccinering ger minskad infektion och därigenom minskad antibiotikaanvändning som i sin tur rimligen leder till minskad resistens. Det är dock viktigt att följa utvecklingen så att de bakterievarianter som inte omfattas av vaccinet inte blir mer resistenta. Det kommer att behövas mer tid och forskning kring detta.

Riktlinjer från Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har fått uppdrag av Regeringen att ta fram en nationell handlingsplan för att motarbeta antibiotikaresistens. I deras åtgärdsprogram ingår följande
• Övervaka antibiotikaresistens – följa vilka bakterier som blir resistenta och hur mycket det ökar
• Övervaka antibiotikaanvändningen – se hur antibiotika används
• Öka följsamheten till hygienregler, smittskydd och vaccinationsprogram – exempelvis att vårdpersonal kommer ihåg att tvätta händer med alkohol mellan patientkontakterna
• Förbättrad diagnostik och antibiotikaanvändning – viktigt att man odlar fram bakterier så att man inte förskriver antibiotika i onödan
• Antibiotika inom icke-medicinska områden – exempelvis undvika tillsatser av antibiotika i livsmedel.
Läkemedelsinformation och marknadsföring – viktigt att marknadsföringen om antibiotika inte motverkar handlingsplanens mål.
Kunskapsuppbyggnad – viktigt att vårdpersonal och allmänhet får kunskap om bakterier och antibiotika.
• Samverkansformer och internationellt arbete – samverka mellan länder samt mellan humanmedicin och veterinärmedicin.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!