Ange ditt sökord

Spanien, som var neutralt under första världskriget, hade inte krigscensur och intresse av att dölja farsotens skadeverkningar. Foto: Shutterstock

Spanien, som var neutralt under första världskriget, hade inte krigscensur och intresse av att dölja farsotens skadeverkningar. Foto: Shutterstock

Spanska sjukans härjningar del 2 – Därför fick det heta Spanska sjukan

Spanska sjukan drabbade olika hårt i olika delar av världen. I Indien dog över tolv miljoner människor, i Europa drabbades Italien värst med nästan 400 000 döda. Vissa befolkningar som tidigare levt isolerat hade det sämsta skyddet.

Annons:

Ett litet lastfartyg från Auckland på Nya Zeeland avseglade under epidemins värsta fas till Söderhavet. Under resan utbröt influensan ombord och spreds sedan från alla hamnar fartyget angjorde. På Västra Samoa dog under två månader 7 500 av öns 38 000 invånare.

Läs gärna första delen i den här artikelserien: “Spanska sjukans härjningar del 1 – En halv miljard smittade, 30 miljoner döda”.

Spanska sjukan

Namnet Spanska sjukan kommer av att Spanien, som var neutralt under första världskriget, inte hade krigscensur och intresse av att dölja farsotens skadeverkningar. De krigförande länderna drabbades minst lika hårt men hemlighöll effekterna.

I Spanien blev epidemin känd och ryktet spreds över världen.

Arjeplog svårt drabbat

Ett liknande scenario utspelade sig i Arjeplog i Sverige. Den relativa isoleringen som först var ett skydd mot smittan vändes till utsatthet när farsoten väl fått fäste. Sjukdomen spreds från den traditionella vintermarknaden i februari 1920 där varje familj fanns representerad. Besökarna blev effektiva smittbärare ut i det glesbefolkade området. Många insjuknade direkt på marknaden, andra hann ta sig hem bara för att smitta resten av familjen och folket på gården.

“Det är sent på kvällen, hästen arbetar sig fram i snömassorna och i sena nattens timmar se vi äntligen ljuset från en människoboning lysa emot oss. Hästen fastnar dock nu i en djupare snödriva, varför jag tar min väska och knogar fram till gården och in. Jag stannar som förstenad vid dörren. Elva personer ligga därinne i sängar och på golvet. En orerar i vildaste yrsel, en annan håller på att förblöda av näsblod, en tredje kräkes – smuts, stank och oreda omgiver dem alla. Hustrun i gården, även hon sjuk, skulle gå upp och hjälpa mig, men svimmade och föll på golvet. Efter flera timmars hårt arbete kan jag lämna dem för att fortast möjligt få dit någon stadigvarande hjälp. Två unga män i denna familj dogo.” berättar diakonen Arvid Svanberg i Arjeplogs församlingsblad.

Så mycket hjälp fanns inte att få för de sjuka i glesbygden. Snöoväder och dåliga vägar gjorde att gårdarna låg isolerade. Närmaste läkare, sjukstuga och apotek fanns i Arvidsjaur, som minst på nio mils avstånd. Arjeplog hade en sjuksköterska och en diakon. Svårigheterna var ofta oöverstigliga.

Virus ändrar skepnad

Ett typiskt drag för olika influensavirus är att de hela tiden ändrar karaktär. Det är därför nya vacciner måste tas fram inför varje säsong. Forskarna måste känna till exakt hur årets virus ser ut för att kunna framställa ett vaccin som ger ett gott men inte fullständigt skydd.

Vad som var så speciellt med Spanska sjukans virus, vad som gjorde just det så aggressivt var fram till för några år sedan okänt. 1918 fanns det inga möjligheter att studera virus, den kunskapen skulle dröja ännu några decennier och en av de forskare som haft ett avgörande inflytande för kartläggningen av Spanskans virus är den i USA bosatte svenske patologen Johan Hultin.

Han flyttade som ung till universitetet i Iowa 1949 och arbetade där med influensavirus, just det okända Spanska sjukans virus blev snabbt en av de olösta gåtor han gärna ville lösa. Men viruset var försvunnet, det fanns inte i bekvämt förvar i något laboratorium.

– Eller, var virus kanske inte är helt försvunnet, tänkte Johan Hultin och insåg att det kunde vara möjligt att återfinna i kropparna hos sjukdomens offer, hos dem som begravts i mycket kalla klimat där kropparna varit djupfrysta ända sedan Spanskans år. Johan Hultin visste att farsoten härjat särskilt svårt bland eskimåerna och 1951 gav han sig dit, till Brevig Mission i nordöstra i Alaska.

Virus identifierat

Nedpackade i kolsyreis transporterades några av Spanskans offer drygt 30 år senare till USA för undersökning men resultatet blev en besvikelse. Forskarna kunde med den tidens teknik inte avslöja virusets hemligheter. Johan Hultin övergav dock inte sin ursprungliga idé och 1997, 46 år senare fick han en andra chans. Det var när han läste en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science där den amerikanske mikrobiologen Jeffery Taubenberger beskrev hur man kunde isolera och undersöka även döda virus.

Också Taubenberger var intresserad av Spanska sjukan och hade letat virus hos kvarlevorna av döda soldater från 1918. Johan Hultin kontaktade Taubenberger och erbjöd sig att göra en ny resa till Alaska för att leta virus. Nu, drygt 70 år gammal, återvände han till Brevig Mission och efter några dagar hittade han en mycket välbevarad kropp av en kvinna som hade dött i Spanska sjukan. Prov från hennes lungor skickades till Taubenberger och han fann ganska snabbt tillräckligt med virusrester för att Spanska sjukans virus skulle kunna kartläggas. I dag förvaras smittämnet i frysrum på en forskningsanläggning i Washington och undersökningar har visat att den fruktade farsotens smittämne som tog så många liv för snart 90 år sedan är mycket likt dagens influensavirus.

Forskarna drar slutsatsen att det krävs mycket små förändringar i arvsmassan på ett vanligt influensavirus för att det ska kunna bli ett allvarligt hot mot miljoner människors liv.

Annons:

Läs även

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch

Tuberkulos (tbc) är en av de vanligaste infektionssjukd...

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet
19 december, 2019 Rörelseapparaten

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet

När snön faller över hela landet blir det halt för fotg...

Asklepios – läkekonstens gud och den nutida läkarens emblem
20 maj, 2019 Bättre liv

Asklepios – läkekonstens gud och den nutida läkarens emblem

Asklepios var läkekonstens gud i det antika Grekland oc...

Annons:
Recept för lyckad ledighet
1 juli, 2020 Bättre liv

Recept för lyckad ledighet

De flesta av oss ser fram emot en skön ledighet under s...

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”

I dagens 24-timmars samhälle är det inte konstigt att m...

Annons:
Medicinhistoria: Depressionsbehandling – förr och nu

Medicinhistoria: Depressionsbehandling – förr och nu

Hur har synen på depression förändrats genom tiderna, h...

Vilka tester ska användas vid covid-19?

Vilka tester ska användas vid covid-19?

Varje dag kommer ny forskning kring coronaviruset. Mång...

Digital vård här för att stanna – men vad är det?
15 april, 2020 Bättre liv

Digital vård här för att stanna – men vad är det?

Nätläkare, e-hälsa, digital vård – kärt barn har många ...

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj i Florida
9 april, 2020 Bättre liv

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj i Florida

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Annons:
Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans
27 mars, 2020 Bättre liv

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans

Den högpresterande tjejen Sanna började jobba som skåde...

Första definitiva beviset: D-vitamin kan skydda mot influensa och förkylning

Första definitiva beviset: D-vitamin kan skydda mot influensa och förkylning

D-vitamin tillskrivs redan en rad positiva egenskaper f...

Beskedet: Toppen nådd för mild influensasäsong

Beskedet: Toppen nådd för mild influensasäsong

Mitt i all rapportering kring coronaviruset covid-19 ko...

Annons:
Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Vinterns vanligaste infektionssjukdomar

Vinterns vanligaste infektionssjukdomar

Under vinterhalvåret dras vi med infektionssjukdomar so...

Melodifestivalaktuella Anna Bergendahl: Pappa är min stora idol
6 mars, 2020 Bättre liv

Melodifestivalaktuella Anna Bergendahl: Pappa är min stora idol

Nu är hon återigen aktuell i Melodifestivalen, denna gå...

Träna effektivare med rätt musik
20 februari, 2020 Bättre liv

Träna effektivare med rätt musik

Det är många som tycker om att lyssna på musik under lö...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten