Ange ditt sökord

Spanien, som var neutralt under första världskriget, hade inte krigscensur och intresse av att dölja farsotens skadeverkningar. Foto: Shutterstock

Spanien, som var neutralt under första världskriget, hade inte krigscensur och intresse av att dölja farsotens skadeverkningar. Foto: Shutterstock

Spanska sjukans härjningar del 2 – Därför fick det heta Spanska sjukan

Spanska sjukan drabbade olika hårt i olika delar av världen. I Indien dog över tolv miljoner människor, i Europa drabbades Italien värst med nästan 400 000 döda. Vissa befolkningar som tidigare levt isolerat hade det sämsta skyddet.

Annons:

Ett litet lastfartyg från Auckland på Nya Zeeland avseglade under epidemins värsta fas till Söderhavet. Under resan utbröt influensan ombord och spreds sedan från alla hamnar fartyget angjorde. På Västra Samoa dog under två månader 7 500 av öns 38 000 invånare.

Läs gärna första delen i den här artikelserien: “Spanska sjukans härjningar del 1 – En halv miljard smittade, 30 miljoner döda”.

Spanska sjukan

Namnet Spanska sjukan kommer av att Spanien, som var neutralt under första världskriget, inte hade krigscensur och intresse av att dölja farsotens skadeverkningar. De krigförande länderna drabbades minst lika hårt men hemlighöll effekterna.

I Spanien blev epidemin känd och ryktet spreds över världen.

Arjeplog svårt drabbat

Ett liknande scenario utspelade sig i Arjeplog i Sverige. Den relativa isoleringen som först var ett skydd mot smittan vändes till utsatthet när farsoten väl fått fäste. Sjukdomen spreds från den traditionella vintermarknaden i februari 1920 där varje familj fanns representerad. Besökarna blev effektiva smittbärare ut i det glesbefolkade området. Många insjuknade direkt på marknaden, andra hann ta sig hem bara för att smitta resten av familjen och folket på gården.

“Det är sent på kvällen, hästen arbetar sig fram i snömassorna och i sena nattens timmar se vi äntligen ljuset från en människoboning lysa emot oss. Hästen fastnar dock nu i en djupare snödriva, varför jag tar min väska och knogar fram till gården och in. Jag stannar som förstenad vid dörren. Elva personer ligga därinne i sängar och på golvet. En orerar i vildaste yrsel, en annan håller på att förblöda av näsblod, en tredje kräkes – smuts, stank och oreda omgiver dem alla. Hustrun i gården, även hon sjuk, skulle gå upp och hjälpa mig, men svimmade och föll på golvet. Efter flera timmars hårt arbete kan jag lämna dem för att fortast möjligt få dit någon stadigvarande hjälp. Två unga män i denna familj dogo.” berättar diakonen Arvid Svanberg i Arjeplogs församlingsblad.

Så mycket hjälp fanns inte att få för de sjuka i glesbygden. Snöoväder och dåliga vägar gjorde att gårdarna låg isolerade. Närmaste läkare, sjukstuga och apotek fanns i Arvidsjaur, som minst på nio mils avstånd. Arjeplog hade en sjuksköterska och en diakon. Svårigheterna var ofta oöverstigliga.

Virus ändrar skepnad

Ett typiskt drag för olika influensavirus är att de hela tiden ändrar karaktär. Det är därför nya vacciner måste tas fram inför varje säsong. Forskarna måste känna till exakt hur årets virus ser ut för att kunna framställa ett vaccin som ger ett gott men inte fullständigt skydd.

Vad som var så speciellt med Spanska sjukans virus, vad som gjorde just det så aggressivt var fram till för några år sedan okänt. 1918 fanns det inga möjligheter att studera virus, den kunskapen skulle dröja ännu några decennier och en av de forskare som haft ett avgörande inflytande för kartläggningen av Spanskans virus är den i USA bosatte svenske patologen Johan Hultin.

Han flyttade som ung till universitetet i Iowa 1949 och arbetade där med influensavirus, just det okända Spanska sjukans virus blev snabbt en av de olösta gåtor han gärna ville lösa. Men viruset var försvunnet, det fanns inte i bekvämt förvar i något laboratorium.

– Eller, var virus kanske inte är helt försvunnet, tänkte Johan Hultin och insåg att det kunde vara möjligt att återfinna i kropparna hos sjukdomens offer, hos dem som begravts i mycket kalla klimat där kropparna varit djupfrysta ända sedan Spanskans år. Johan Hultin visste att farsoten härjat särskilt svårt bland eskimåerna och 1951 gav han sig dit, till Brevig Mission i nordöstra i Alaska.

Virus identifierat

Nedpackade i kolsyreis transporterades några av Spanskans offer drygt 30 år senare till USA för undersökning men resultatet blev en besvikelse. Forskarna kunde med den tidens teknik inte avslöja virusets hemligheter. Johan Hultin övergav dock inte sin ursprungliga idé och 1997, 46 år senare fick han en andra chans. Det var när han läste en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science där den amerikanske mikrobiologen Jeffery Taubenberger beskrev hur man kunde isolera och undersöka även döda virus.

Också Taubenberger var intresserad av Spanska sjukan och hade letat virus hos kvarlevorna av döda soldater från 1918. Johan Hultin kontaktade Taubenberger och erbjöd sig att göra en ny resa till Alaska för att leta virus. Nu, drygt 70 år gammal, återvände han till Brevig Mission och efter några dagar hittade han en mycket välbevarad kropp av en kvinna som hade dött i Spanska sjukan. Prov från hennes lungor skickades till Taubenberger och han fann ganska snabbt tillräckligt med virusrester för att Spanska sjukans virus skulle kunna kartläggas. I dag förvaras smittämnet i frysrum på en forskningsanläggning i Washington och undersökningar har visat att den fruktade farsotens smittämne som tog så många liv för snart 90 år sedan är mycket likt dagens influensavirus.

Forskarna drar slutsatsen att det krävs mycket små förändringar i arvsmassan på ett vanligt influensavirus för att det ska kunna bli ett allvarligt hot mot miljoner människors liv.

Annons:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!