Ange ditt sökord

Sämre hälsa på grund av dålig följsamhet

Sämre hälsa på grund av dålig följsamhet

Att strunta i att hämta ut sitt läkemedel eller att inte ta det enligt läkarens förskrivning, kan ge onödigt lidande. Det finns många anledningar till att man inte tar sin medicin och som tur är finns det flera lösningar till att få förbättrad följsamhet.

Annons:

Tar du din medicin?

Olika undersökningar kommer fram till ungefär samma sak. Hälften av patienterna följer inte ordinationen, struntar i att ta medicinen, tar för mycket eller för lite. Resultatet kan bli sämre behandlingseffekt och onödigt lidande. Dessutom kan detta i sin tur leda till att samhällskostnaderna ökar, vilket vi alla får betala för på sikt. Hur ska vi kunna öka följsamheten?

Låg följsamhet

Patienten har en tid hos läkaren och väl där får han/hon ofta ett recept utskrivet. När patienten får sitt recept i handen kan man tycka att ”allt är klart”. Men undersökningar visar att det inte riktigt är så enkelt. De publikationer som finns visar att bara varannan patient tar sin medicin enligt läkarens ordination, vid långtidsmedicinering. När det gäller övrig ordination från läkare såsom motion, kost och rökstopp är följsamheten troligtvis lika låg.

Följsamheten beror även på vilket läkemedel patienten får utskrivet. Enligt en svensk studie publicerad i European Journal of Public Health är det exempelvis endast 30 procent av astmatikerna som tar sin förebyggande medicin, medan för p-piller är följsamheten hela 80 procent. En annan undersökning antyder att det kan finnas samband mellan ekonomisk situation och följsamhet. Ensamstående med barn, arbetslösa, förtidspensionärer, sjuka och socialbidragstagare avstod i dubbelt så stor utsträckning att hämta ut sin medicin.

Däremot är det inte helt självklart att ökad svårighetsgrad på sjukdomen ökar följsamheten, enligt ABLA (Arbetsgruppen för Bättre Läkemedelsanvändning). Det finns en engelsk undersökning på transplanterade patienter som visar att 18 procent av dessa inte var följsamma. Av dessa 18 procent var det 91 procent som drabbades av avstötning (att kroppen stöter bort det transplanterade organet) eller ledde till döden. Av de 82 procent som var följsamma, var det bara 18 procent som drabbades av avstötning. Trots de allvarliga konsekvenserna, väljer ändå ett stort antal patienter att trotsa läkarens ordination.

Det kan vara svårt att mäta följsamheten. Mäter man följsamheten med hur många av de utskrivna recepten som verkligen hämtas ut på apoteken, ser man att det tyvärr är en förvånande stor andel recept som aldrig hämtas ut. Dessutom är det långt ifrån alla som sedan tar medicinen och använder rätt dosering.

Anledningar till låg följsamhet

Det kan vara så att patienten helt enkelt glömmer att ta sin medicin. Andra anledningar, där patienten är mer medveten om att man väljer bort sin medicin är:

  • Att patienterna är rädda för att ta läkemedel, rädsla för biverkningar eller att de ska bli beroende

 

  • Att patienterna inte har tillräckligt med kunskap kring hur viktigt det är att ta sin medicin – de ser helt enkelt inte de negativa följderna på sikt.

 

  • Att patienterna inte förstår sin sjukdom

 

  • Att patienterna förnekar sin sjukdom

Det krävs en förbättring, då konsekvenserna annars kan bli sjukare patienter och större vårdkostnader. För enskilda läkemedel kan det innebära att det får dåligt rykte och ej förskrivs, på grund av felanvändning som leder till sämre effekt. Det finns lösningar

”Mjuka lösningar”

För att förbättra följsamheten bör man hitta flera typer av lösningar. Dels måste kommunikationen förbättras mellan patient och läkare, mellan läkare och sjuksköterskor och även mellan läkare och apoteken. En av de viktigaste åtgärderna är att skapa gemensamma mål för läkare och patienter. Det måste därför finnas en tvåvägskommunikation för att kunna skapa samsyn. Man behöver alltså ändra beteendet hos läkare, sjuksköterskor och farmaceuter, enligt ABLA.

  • De bör se patienten som en samarbetspartner, så att patienten känner att de får vara med och bestämma. Man måste vara överens om att behandlingen behövs och vilket stöd som patienten vill ha.

 

  • Läkare måste våga ställa fler frågor och vara mer lyhörda, så att de förstår om patienten inte tänker ta sin medicin och varför. Här kan läkaren istället för att skriva ut läkemedel boka in ett återbesök, för att ta ytterligare diskussion kring hur patienten mår och eventuell medicinering.

 

  • Man måste ta reda på vilken kunskap patienten har, vilka erfarenheter och vilken inställning man har till sin sjukdom. För att få till detta måste vi ha ett väl fungerande samarbete mellan läkare, sjuksköterskor och farmaceuter.

”Hårda lösningar”

Det är också viktigt att utnyttja det stora utbud av tekniska lösningar som kommit på senare år:

  • SMS-funktion

 

  • e-post

 

  • Läkemedelsförpackningar

 

  • Patientstödsystem

Att påminna patienterna att ta sin medicin, via sms eller e-post förekommer. Läkare har ibland kontakt med patienterna via e-post, för att förbättra kommunikationen. Det finns nya varianter av Dosetten (Dosis och Careousel), som har klockor man ställer in så att de alarmerar när det är dags att ta läkemedlet. Dosis visar om man har missat att ta läkemedel under dagen och när det var. På Careousel är det så att bara det fack med läkemedel, som är aktuellt vid tiden man ställt in alarmet, går att öppna.

Patientstödsystem

Enligt tidningen LäkemedelsVärlden jämför en dansk studie astmabehandling i tre olika grupper; behandling på vårdcentral, de som får träffa specialistläkare eller de som använder sig av ett Internetbaserat behandlingsprogram med dagbok och behandlingsplaner. I alla grupper sågs förbättrad följsamhet, men Internetgruppens förbättringar var signifi kant högre än de övriga. Den hade ökat från 32 procent till 87 procent vid uppföljningen.

Nedan kommer vi att ta upp några av de mer utvecklade stödprogram som finns för patienter inom olika områden. Det finns även andra patientstöd, som inte nämns i denna artikel. Om du som patient är intresserad av att veta mer, rådfråga din läkare, så kan han/hon förhoppningsvis tipsa dig om hjälp inom andra områden.

Contactus stöd- och utbildningsprogram
Ett av de första stödprogram som tagits fram är Contactus stöd- och utbildningsprogram för deprimerade, av läkemedelsföretaget Wyeth. Syftet med programmet är att öka kunskaperna om depression och ångestsjukdomar hos patienter, anhöriga och vårdpersonal inom primärvården och öppenvårdspsykiatrin. Detta sker bland annat genom gruppträffar och föreläsningar. Det ska vara som ett komplement till läkemedelsbehandling. ICON-studien som har utvärderat Contactus visar att fl er blir friska och sjukskrivningarna minskar hos patienter med depression. Studien publiceras nu i den psykiatriska tidskriften

Journal of Affective Disorders
– Det bästa med programmet är gruppdynamiken, säger Owe Bodlund, docent och överläkare vid Psykiatrin i Umeå, som står bakom studien tillsammans med doktoranden Maja Hansson. Patienterna lär känna sin sjukdom och kan dela erfarenheterna med varandra. De ser att de inte är ensamma. Med de goda studieresultaten som grund har Wyeth nu beslutat att lämna över stöd- och utbildningsprogrammet till primärvården. Som stöd inför övertagandet erbjuds de samlade erfarenheterna av verksamheten i form av en handbok. Förhoppningen är att det ska drivas vidare inom vården och hjälpa fl er deprimerade att må bättre.

LifeREWARDS
LifeREWARDS är ett Internetbaserat motivationsprogram som erbjuds kostnadsfritt till alla som får recept på CHAMPIX (receptbelagt läkemedel för rökavvänjning för dig som redan försökt sluta röka och provat nikotinersättningsmedel utan framgång). Om man inte har tillgång till Internet kan man beställa LifeREWARDS som bok. Att sluta röka handlar om mycket mer än att bara bli fri från ett nikotinberoende. En rökares handlingar ligger djupt rotade och att förändra dem är nyckeln till framgång. Programmet har utvecklats av experter inom bland annat beteendevetenskap och pågår under 16 veckor. Det är indelat i tre faser, förberedelsefas (en vecka), slutarfas (elva veckor) och uppföljningsfas (fyra veckor).

  • Informationen kommer dagligen i början av programmet och några gånger i veckan i den senare delen.

 

  • De råd som programmet ger kan du få hela dygnet, sju dagar i veckan.

 

  • Programmet är interaktivt genom information via en personlig hemsida, e-mail och SMS. Vilken typ av interaktivitet som ges, beslutar du som använder programmet.

Om du vill ta del av LifeREWARDS via Internet loggar du in på: www.liferewards.se. För dig som istället vill beställa boken ringer 020-45 90 00 OBS! För att kunna registrera dig måste du först ha fått Champix utskrivet av läkare. Detta för att kunna ange förpackningsnumret på läkemedelsförpackningens sida. Andra stödfunktioner när det gäller att sluta röka fi nns att få kostnadsfritt via:
Apoteket Kundcentrum, telefon 0771-450 450, som kan koppla dig till apotekets sluta-röka-coacher.
Sluta-röka-linjen, telefon 020-84 00 00

Livsstilsguiden
Det fi nns olika läkemedel för behandling av patienter som är överviktiga, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, ett av dessa kallas Acomplia (rimonabant) (Säljs inte för tillfället i Sverige). För att få effekt krävs dels att man tar sin medicin som förskrivet och dels att man lägger om sina kost- och motionsvanor. Som hjälp har man startat stödprogrammet Livsstilsguiden.

  • Få svar på frågor om kost och motion alla vardagar mellan klockan 08.00 och 20.00. I medicinska frågor hänvisas man dock alltid till sjukvården och behandlande läkare.

 

  • Livsstilsvägledare som aktivt kontaktar dig per telefon vid vissa avgörande tidpunkter under behandlingen. Samtalen utgör grunden för att fi njustera det personliga stödprogrammet.

 

  • Man kan välja att få regelbundna SMS som påminner att ta medicinen och fortsätta med de livsstilsförändringar man påbörjat.

 

  • Råd och tips via e-post.

 

  • Hälsodagbok som tydliggör nyttan med det nya livet. Livsstilsguiden kan användas kostnadsfritt av patienter som fått Acomplia utskrivet av läkare. På www.livsstilsguiden.nu kan man registrera sig, eller på telefon 020-100 112.

    Behandlingsstöd till Detrusitol SR (mot överaktiv blåsa)
    Syftet med stödet är att hjälpa patienterna att nå ett så bra behandlingsresultat som möjligt.

 

  • Patienten får informationsmaterialet ” Ett Friare Liv”, med fyra utbildningsbrev via post under behandlingens första 11 veckor. Dessa ger ökad kunskap om överaktiv blåsa, om Detrusitol SR och om vad man kan göra själv för att underlätta tillfrisknandet.

 

  • Under behandlingens första månader har patienten möjlighet att med jämna mellanrum bli uppringd av en specialutbildad sjuksköterska som ger råd och stöttning.

 

  • Sköterskan hjälper även patienten att följa effekten av behandlingen med hjälp av ett frågeformulär (Over Active Bladder questionnaire, QABq). Patienten får återkoppling på resultatet dels via telefon och dels via en utskrift som skickas hem till patienten. Man kan sedan välja själv om man vill ta med denna information till sin doktor.

Potenscoachen
Potenscoachen fungerar som ett stöd och en uppmuntran i samband med att man använder läkemedlet Viagra. Navet i Potenscoachen är ”Potenscoachtestet”, som man kan använda varje gång man använt Viagra. De svar som fås i testet hjälper till att vägleda personerna i sin individuella behandling. Potenscoachen består av sju avdelningar:

  • Potenscoachen

 

  • Om Viagra

 

  • Fråga Doktorn

 

  • Fakta och Myter

 

  • Kärleken & Livet

 

  • Bra Tips

 

  • Materialbeställning

Det är upp till var och en hur mycket man vill använda Potenscoachen, men för att få så bra resultat som möjligt bör man framför allt använda den de första gångerna man använder Viagra – oavsett hur nöjd man är med resultatet. ”Potenscoachtestet” består av nio frågor. Frågorna rör bland annat vilken dos man använt, om man upplevt sexuell stimulering och vilken grad av hårdhet man upplevde att erektionen hade. Det gäller att svara så ärligt som möjligt på frågorna. Efter testet kommer coachen berätta vad man kan göra för att bibehålla eller uppnå det resultat man önskar av Viagra-behandlingen.

Varje dag räknas
Varjedagraknas.se är ett stödprogram för de patienter som fått kolesterolsänkande läkemedlet Lipitor utskrivet av sin läkare. Här kan patienten hittta information och få råd kring kost, motion mm för att hålla motivationen uppe i sin kamp mot höga kolesterolvärden. Det krävs förpackningsnummer för att registrera sig.

BMI-Direkt
BMI Direkt är ett kostnadsfritt stödcenter om man vill gå ner i vikt. Får man behandling med läkemedel för viktminskning, såsom Xenical, kan man bli medlem i BMI Direkt och få professionellt stöd av specialutbildade sjuksköterskor med lång erfarenhet av viktminskning, eller hjälp av dietist. Om man vill ha mer information och anmäla sig går man in på www.bmidirekt.se. Som medlem får man ett startpaket med viktminskningsprogram innehållande bland annat bok om näringslära och goda matvanor, recept och motivationstips. Kommunikation och kunskap är lösningen Samarbetet inom vården och kommunikationen med patienten behöver bli bättre. Om vi dessutom skulle öka kunskapen och användningen av de stödsystem som faktiskt finns skulle det med all sannolikhet leda till friskare patienter med effektivare behandlingsresultat, färre sjukhusvistelser och på sikt lägre samhällskostnader.

Källor: ABLA (Arbetsgruppen för Bättre Läkemedelsanvändning)

Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 2 2008

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!