Ange ditt sökord

Oro kring antibiotikaresistens

Oro kring antibiotikaresistens

Sju av tio småbarnsföräldrar känner till att antibiotikaresistens är ett allt större problem i Sverige.

Annons:

Föräldrar med de yngsta barnen (0-1 år) är de som är mest oroliga för resistenta bakterier. De tycker dessutom att de inte har tillräckliga kunskaper om ”dagisbakterier”. Det visar en undersökning som Barnplantorna har genomfört. Sex av tio småbarnsföräldrar (58 procent) har uppfattningen att vaccination mot olika sjukdomar kan bidra till minskad användning av antibiotika.

Det stämmer överens med aktuell forskning och svensk expertis.

Skydd mot farliga infektioner

Haemophilus influenzae (Hib) är en bakterie som kan göra framför allt små barn svårt sjuka. En del får hjärnhinneinflammation, andra struplocksinflammation och en tredje grupp drabbas av ledinfektion. Åren innan den allmänna Hib-vaccinationen infördes drabbades något mer än 300 barn av sådan allvarlig infektion i Sverige varje år. Nu har de allvarliga fallen med Hib hos barn i praktiken försvunnit.

Uppskattningsvis hälften av alla barn som vistas på förskola bär på pneumokocker, oftast utan att bli sjuka. Men pneumokocker kan orsaka dödlig hjärnhinneinflammation och blodförgiftning eller hörselskador med hörselimplantat som nödvändig åtgärd. Barn under två år är särskilt känsliga, liksom äldre. Pneumokockvaccin ingår från den 1 januari 2009 i barnvaccinationsprogrammet.

Minskad antibiotika – ej ökade infektioner

Förebyggande behandling med antibiotika inför en operation minskar i många fall antalet infektioner efter ingreppet. Rätt använd kan antibiotikaprofylax minska den totala mängden antibiotika.

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har granskat vetenskaplig litteratur om förebyggande behandling med antibiotika vid kirurgiska ingrepp och kartlagt hur den används
i Sverige i dag.

Att dra ner på antibiotikaprofylax skulle i många fall minska risken för utveckling av multiresistenta bakterier utan att öka risken för infektioner. Till exempel ges oftast flera doser förebyggande antibiotika vid vissa knäoperationer, där en dos enligt SBU:s genomgång skulle räcka. Inför operation av ljumskbråck där ett nät sätts in som förstärkning finns det inga skäl att använda antibiotika alls.

Men antibiotikaprofylax skulle också i specifika fall kunna användas mer. Enligt en enkät som SBU gjort är det till exempel inte alla kliniker som ger förebyggande antibiotika inför planerat kejsarsnitt, trots att det finns vetenskapligt stöd för att behandlingen skyddar mot infektion.

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för att antibiotikaprofylax skyddar mot infektion till exempel vid operation och kikarundersökning i tjocktarm, ändtarm och magsäck inklusive blindtarmsoperation; operation i hjärta och blodkärl; bröstcancerkirurgi och ledproteskirurgi.

Det finns för få studier för att dra någon vetenskapligt underbyggd slutsats om antibiotikaprofylax är kostnadseffektivt eller inte. Kostnaden för själva behandlingen är låg jämfört med priset för hela vårdepisoden. Det saknas kunskap om risk och kostnader för antibiotikaresistens ur ett samhällsperspektiv.

SBU är en statlig myndighet som kritiskt granskar sjukvårdens metoder och utvärderar nytta, risker och kostnader.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!