Ange ditt sökord

Omedveten inlärning använder gamla delar av hjärnan

Omedveten inlärning använder gamla delar av hjärnan

Forskare har studerat en av de evolutionärt äldsta delarna i hjärnan, limbiska striatum, och förmågan att lära sig rörelser medvetet och omedvetet genom upprepning.

Annons:

Resultatet som redovisas i en ny studie från Karolinska instiutetet ger berlägg för att grundläggande inlärningssystem hos människan använder områden i hjärnan som också har motsvarigheter hos de mest primitva ryggradsdjuren.

– Våra resultat ger starkt stöd för teorier som säger att det implicita, alltså icke-medvetna, inlärningssystemet i hjärnan är enklare och evolutionärt äldre, säger docent Fredrik Ullén, verksam vid Karolinska Institutet och Stockholm Brain Institute.

Flera gånger om dagen använder vi färdiheter som består av sekvenser av enskilda mönster som måste utföras i rätt ordning. Exempel på detta kan vara att till exempel knäppa en skjorta eller spela ett instrument. Sedan tidigare vet man att det finns två inlärningssystem för att lära sig sådana rörelsemönster. Det implicita systemet som innebär att vi lär oss utan att vara medvetna om vad som pågår och utan att vi avsiktligt tränar, exempelvis när vi bara upprepar en rörelse. Sedan finns det explicita systemet, och det används när vi tränar avsiktligt och är medvetna om vad vi lär oss.

Dopamin, en signalsubstans som används när nervceller kommunicerar med varandra, är viktig för inlärning och plasticitet i de basala ganglierna som är en en struktur i hjärnan som är inblandad i bland annat just inlärning och kontroll av våra rörelser och ligger i hjärnans djupare delar.

Genom att undersöka både implicit och explicit inlärning av rörelsesekvenser i förhållande till mängden receptorer för dopamin (något man kallar D2-receptorer) i de basala ganglierna fann forskarna ett samband mellan tätheten på just D2-receptorer och både implicit och explicit inlärning. Man såg också att det i de evolutionärt äldsta delarna av basala ganglierna, det så kallade limbiska striatum, enbart fanns en relation till implicit inlärning.

Resultatet kan låta som rena grekiskan men bevisar att vi sannolikt kan ha vissa grundläggande inlärningssystem gemensamt med inte bara råttor, möss och andra däggdjur utan också med mer primitiva ryggradsdjur som även de har ett limbiskt striatum.

Resultatet av studien kan i förlängningen ge ökad förståelse för hur dessa inlärningssystem fungerar vara till nytta för nya behandlingar av sjukdomar som Parkinson och Huntington, där man har störningar i de basala gangliernas funktion och nedsatt motorik.


Vill du läsa fler nyheter och artiklar? Klicka här

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad
18 oktober, 2019 Barn & Graviditet

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanliga...

Allt om multipel skleros (MS)
1 juni, 2017 Hjärnan & Nerver

Allt om multipel skleros (MS)

Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skler...

Migrän? Gör Migräntestet!
19 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Annons:
Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Annons:
Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Annons:
Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka
8 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka

Konstvandringar höjer livskvaliteten hos sjuka äldre, v...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:
Forskare: Massage kan lugna bättre än medicin
24 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare: Massage kan lugna bättre än medicin

Beröring och massage påverkar många människor positivt,...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
23 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken
2 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken

Per Elofsson var på toaletten när det small till. Dagen...

Forskare: Ökad risk för stroke om du äter vegetariskt
6 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare: Ökad risk för stroke om du äter vegetariskt

Du som äter vegansk eller vegetarisk kost kan ha lägre ...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq