Ofrivillig barnlöshet (infertilitet)

Ofrivillig barnlöshet (infertilitet)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-10-14
Uppdaterad: 2019-10-16
Författare: Stefan Nordström

När ett par försökt få barn i över ett år utan att lyckas kallas det för ofrivillig barnlöshet, eller infertilitet. Ofrivillig barnlöshet är vanligt och kan bero på flera olika saker, men det finns hjälp att få från vården.

Regelbundna oskyddade samlag brukar till slut leda till en graviditet. Med regelbundna oskyddade samlag brukar man mena minst 2-3 gånger per vecka. Man räknar med att 15 procent av paren i Sverige inte lyckas uppnå graviditet inom ett år. Om det inte lyckas kan det finnas problem hos mannen eller kvinnan som behöver behandlas. Här kan du läsa mer om vad det kan bero på och vilka behandlingar mot ofrivillig barnlöshet som finns att tillgå.

Fertilitetsproblem kan påverka sexlivet

Infertilitet brukar delas upp i primär och sekundär infertilitet. Vid primär infertilitet har ett par svårt att uppnå graviditet för första gången. Sekundär infertilitet innebär att man har problem att bli gravida efter att tidigare ha fått barn.

Ofrivillig barnlöshet kan leda till ett betydande psykiskt lidande hos de drabbade. Fertilitetsproblemen kan rasera livsmålen och bli till en betydande kris. Även utredningar och behandlingar kan vara en tuff resa mellan hopp och förtvivlan. Sexlivet och sexlusten kan påverkas eftersom sex kan associeras med prestation.

Det finns flera olika orsaker till att man inte lyckas bli med barn, och det finns flera olika sätt att behandla dem. Med rätt behandling finns det goda möjligheter att öka chansen att få barn.

Orsaker till ofrivillig barnlöshet

Orsakerna till infertilitet brukar delas upp i tre olika kategorier:

  • Mannens spermier
  • Kvinnans livmoder eller ägg
  • Oförklarad barnlöshet

Ålder

Ålder kan vara en orsak till försämrad fertilitet hos både mannen och kvinnan. Kvinnor är vanligtvis som mest fertila i 20-årsåldern. Efter det sjunker fertiliteten kontinuerligt eftersom antalet äggceller i äggstockarna minskar samtidigt som äggcellernas kvalitet försämras. Kvaliteten och mängden spermier hos män sjunker långsamt med stigande ålder.

Spermier

I ungefär en tredjedel av fallen beror ofrivillig barnlöshet på mannens spermier. Könssjukdomar som gonorré och klamydia kan påverka spermiernas kvalitet. Strålning, cellgifter och anabola steroider är tre andra faktorer som kan påverka. Två andra orsaker kan vara att testiklarna inte kommit ned i pungen eller det ovanliga tillståndet Klinefelters syndrom.

Ägg och livmoder

Infertilitet kan i vissa fall bero på problem med ägglossning, äggledare eller livmoder. Sjukdomar som endometrios eller PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom) kan göra det svårt att bli gravid. Könssjukdomar som klamydia och gonorré kan påverka fertiliteten. Kraftig övervikt eller undervikt kan vara en annan faktor som spelar in.

Oförklarad barnlöshet

Om undersökningarna av infertiliteten inte leder till några slutsatser brukar man kalla det för oförklarad barnlöshet. Hos dessa par ser alla de vanliga testerna normala ut, trots svårigheterna att uppnå graviditet.

Utredning av infertilitet

En utredning av ofrivillig barnlöshet består av en serie tester för att undersöka vad den beror på.

Spermaprov

När mannens fertilitet utreds brukar man ta ett spermaprov. Mannen lämnar in sin sperma i en behållare till vården. Innehållet analyseras i ett labb för att undersöka om spermierna kan vara en orsak till barnlösheten. Spermiernas mängd och rörelse analyserar för att se om det kan vara en orsak till infertiliteten.

Ägg- och livmoderprov

En utredning kring en kvinnas fertilitet brukar innehålla flera sätt att kontrollera om ägglossningen fungerar som vanligt. Så kallade LH-stickor som mäter nivåerna av hormonet LH i kvinnans kiss kan användas för att utvärdera ägglossningen. LH är ett hormon som utsöndras ett och halvt dygn innan ägglossning. Ultraljud och kan tas för att avgöra om äggstockarna är öppna eller stängda. Ett blodprov kan tas för att se om hormonerna som kopplas till ägglossningen fungerar som de ska.

Behandling av infertilitet

Behandlingen av ofrivillig barnlöshet beror på vad som hittas under utredningen. Slutsatsen kan vara allt från att en behandling inte behövs till att en donation av ägg och spermier kan vara nödvändig.

Stimulerad ägglossning

Oregelbunden ägglossning kan göra det svårt att bli gravid. När man stimulerar till att framkalla ägglossning använder man någon typ av hormonbehandling. Syftet är att framkalla en regelbunden ägglossning som ökar chansen för graviditet vid samlag. Stimulerad ägglossning brukar ske genom att ta tabletter eller få injektioner.

Insemination

Insemination är en metod för att hjälpa spermierna till livmodern. Insemination är en behandling som kan hjälpa om spermierna inte fungerar. En insemination bör ske samtidigt eller strax före ägglossningen för att ha bäst chans att lyckas. När man gör en insemination läggs spermierna in i livmodern genom en tunn plastslang. Metoden används även vid spermadonation. Insemination kan kombineras med stimulerad ägglossning.

Donation av ägg eller spermier

Om ägg eller spermier inte fungerar kan en donation vara ett alternativ. En av föräldrarna behöver vara fertil för att metoden ska fungera. Om ägg doneras behöver de placeras i livmodern på personen som donerat ägget.

Provrörsbefruktning (IVF)

Provrörsbefruktning (IVF) är en avancerad behandling som kan hjälpa många med ofrivillig barnlöshet. IVF innebär att man plockar ut kvinnans ägg och befruktar dem utanför kroppen. Provrörsbefruktning kan vara ett bra alternativ vid endometrios, sämre spermier eller skador på äggledaren. Det kan också vara en lösning om andra behandlingar inte fungerat.

Operation

Vissa tillstånd som kan uppkomma under en infertilitetsutredning kan kräva operation för att åtgärdas. Några av de tillstånd som kan behöva opereras är endometrios, vätskefyllda äggledare, sammanväxningar kring äggledarna och polyper eller muskelknutor i livmodern.

När bör man söka vård?

Man bör söka hjälp från vården om man försökt bli gravid i över ett år utan resultat. Om ni misstänker att ni har svårigheter att bli med barn av andra orsaker kan ni söka vård tidigare. Det kan till exempel handla om att kvinnan är över 35 år, har oregelbunden mens eller har genomgått en operation i magen med komplikationer. Om någon av er haft en tumörsjukdom och behandlats med cellgifter kan det också vara en faktor som påverkar fertiliteten.

Man kan börja med att söka vård på en vårdcentral för att få en remiss. Ett annat alternativ är att söka vård direkt på en gynekologisk mottagning, kvinnoklinik eller infertilitetsklinik.

 

Veckans fråga

Är du orolig för din hälsa?

Nyhetsbrev

E-postadress