Ange ditt sökord

Koppling mellan genvariant och relationsproblem

Koppling mellan genvariant och relationsproblem

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie hittat ett samband mellan en specifik gen och mäns beteende när det gäller att knyta an till sin partner i en parrelation. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS och kan leda till bättre förståelse för uppkomsten av exempelvis autism och social fobi.

Annons:

– Givetvis kan det finnas många orsaker till att en person har problem med relationer, men det här är första gången som en specifik variant av en gen kan associeras till hur män knyter an till sin partner, säger Hasse Walum, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Han understryker dock att genvariantens effekt på beteende är relativt modest. Det går inte att med dess hjälp med någon större precision förutbestämma hur någon kommer att bete sig i en framtida parrelation. I studien har Hasse Walum och medarbetare använt data från ”the Twin and Offspring Study in Sweden” där drygt 550 tvillingpar och deras partners ingår. Den undersökta genen kodar för receptorn till hormonet vasopressin som finns i hjärnan hos de flesta däggdjur. Forskarna upptäckte att män som bär på en eller två kopior av en variant av genen – allel 334, ofta beter sig annorlunda i parrelationer än män som saknar denna genvariant.
Förekomsten av allel 334 var statistiskt kopplad till hur starka band mannen kände till sin partner. Män som hade två kopior av allel 334 löpte också dubbelt så stor risk att ha upplevt en äktenskapskris det senaste året, jämfört med dem som saknade genvarianten. Det fanns även ett samband mellan männens genuppsättning och hur deras respektive partner upplevde förhållandet.

– Kvinnor gifta med män som bar en eller två kopior av allel 334 var i genomsnitt mindre nöjda med sin relation jämfört med kvinnor gifta med män som inte bar denna allel, säger Hasse Walum.
Samma gen har tidigare studerats i sorkar och har där kopplats till förekomsten av monogamt beteende hos hanar.
– Att motsvarande gen visat sig vara viktig för liknande beteenden hos sorkar gör fyndet ännu mer intressant och talar för att de utförligt kartlagda hjärnmekanismer som ger upphov till starka band mellan individer av sorkar också kan vara relevanta för människor, säger Hasse Walum.

I framtiden hoppas forskarna att ökad kunskap om vasopressins inverkan på mänskliga relationer kan leda till bättre förståelse för bakgrunden till sjukdomar som kännetecknas av svårigheter med sociala interaktioner, som till exempel autism.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom
4 juni, 2019 Mage & Tarm

Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom

Tarmbarriären är människans första försvar mot farliga ...

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch

Tuberkulos (tbc) är en av de vanligaste infektionssjukd...

Digital vård här för att stanna – men vad är det?
9 december, 2019 Bättre liv

Digital vård här för att stanna – men vad är det?

Nätläkare, e-hälsa, digital vård – kärt barn har många ...

Annons:
Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj i Florida
8 april, 2020 Bättre liv

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj i Florida

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans
27 mars, 2020 Bättre liv

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans

Den högpresterande tjejen Sanna började jobba som skåde...

Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!
31 januari, 2020 Bättre liv

Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!

Många svenskar får besvär i samband med att årstiderna ...

Annons:
Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet
18 december, 2019 Bättre liv

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet

När snön faller över hela landet blir det halt för fotg...

Ansiktsblind? Du är inte ensam!
2 december, 2019 Bättre liv

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. De...

Varifrån kommer orden? – Etymologi
2 december, 2019 Bättre liv

Varifrån kommer orden? – Etymologi

Har du koll på varför vi säger som vi gör? Många av de ...

Meditation eller träning – vi testar Samsung Galaxy Buds, Apple Airpods och Urbanista Athens
27 november, 2019 Bättre liv

Meditation eller träning – vi testar Samsung Galaxy Buds, Apple Airpods och Urbanista Athens

Så kallade true wireless eller trådlösa hörlurar blir a...

Annons:
Så behåller du hälsan som en 25-åring
7 november, 2019 Bättre liv

Så behåller du hälsan som en 25-åring

Svenskarnas genomsnittsålder ökar för varje år som går....

Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap
17 oktober, 2019 Bättre liv

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap

Träning, kost och allmänt välbefinnande ligger mig varm...

Annons:
Slut på kostkriget – ät näringsrikt!
14 oktober, 2019 Bättre liv

Slut på kostkriget – ät näringsrikt!

Om man varje dag äter grönsaker, bär, fullkorn och fler...

Snabb kontakt med läkare det bästa med digitala vårdmöten
7 oktober, 2019 Bättre liv

Snabb kontakt med läkare det bästa med digitala vårdmöten

Akut övre luftvägsinfektion, hudutslag och hosta, är de...

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”
4 oktober, 2019 Alternativbehandling

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”

I dagens 24-timmars samhälle är det inte konstigt att m...

Läsa sig till god hälsa
3 oktober, 2019 Alternativbehandling

Läsa sig till god hälsa

Läkare och författare Jonas Moström menar att läsning ä...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq