Ange ditt sökord

Koppling mellan genvariant och relationsproblem

Koppling mellan genvariant och relationsproblem

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie hittat ett samband mellan en specifik gen och mäns beteende när det gäller att knyta an till sin partner i en parrelation. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS och kan leda till bättre förståelse för uppkomsten av exempelvis autism och social fobi.

Annons:

– Givetvis kan det finnas många orsaker till att en person har problem med relationer, men det här är första gången som en specifik variant av en gen kan associeras till hur män knyter an till sin partner, säger Hasse Walum, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Han understryker dock att genvariantens effekt på beteende är relativt modest. Det går inte att med dess hjälp med någon större precision förutbestämma hur någon kommer att bete sig i en framtida parrelation. I studien har Hasse Walum och medarbetare använt data från ”the Twin and Offspring Study in Sweden” där drygt 550 tvillingpar och deras partners ingår. Den undersökta genen kodar för receptorn till hormonet vasopressin som finns i hjärnan hos de flesta däggdjur. Forskarna upptäckte att män som bär på en eller två kopior av en variant av genen – allel 334, ofta beter sig annorlunda i parrelationer än män som saknar denna genvariant.
Förekomsten av allel 334 var statistiskt kopplad till hur starka band mannen kände till sin partner. Män som hade två kopior av allel 334 löpte också dubbelt så stor risk att ha upplevt en äktenskapskris det senaste året, jämfört med dem som saknade genvarianten. Det fanns även ett samband mellan männens genuppsättning och hur deras respektive partner upplevde förhållandet.

– Kvinnor gifta med män som bar en eller två kopior av allel 334 var i genomsnitt mindre nöjda med sin relation jämfört med kvinnor gifta med män som inte bar denna allel, säger Hasse Walum.
Samma gen har tidigare studerats i sorkar och har där kopplats till förekomsten av monogamt beteende hos hanar.
– Att motsvarande gen visat sig vara viktig för liknande beteenden hos sorkar gör fyndet ännu mer intressant och talar för att de utförligt kartlagda hjärnmekanismer som ger upphov till starka band mellan individer av sorkar också kan vara relevanta för människor, säger Hasse Walum.

I framtiden hoppas forskarna att ökad kunskap om vasopressins inverkan på mänskliga relationer kan leda till bättre förståelse för bakgrunden till sjukdomar som kännetecknas av svårigheter med sociala interaktioner, som till exempel autism.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Recept för lyckad ledighet
1 juli, 2020 Bättre liv

Recept för lyckad ledighet

De flesta av oss ser fram emot en skön ledighet under s...

Världens Väntrum, Serrakundas vårdcentral
15 juni, 2020 Bättre liv

Världens Väntrum, Serrakundas vårdcentral

Doktorn har besökt Vårdcentralen i Serrakunda i Gambia....

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap
8 juni, 2020 Bättre liv

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap

Träning, kost och allmänt välbefinnande ligger mig varm...

Annons:
”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”

I dagens 24-timmars samhälle är det inte konstigt att m...

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch
17 april, 2020 Bättre liv

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch

Tuberkulos (tbc) är en av de vanligaste infektionssjukd...

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans
27 mars, 2020 Bättre liv

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans

Den högpresterande tjejen Sanna började jobba som skåde...

Annons:
Spanska sjukans härjningar del 2 – Därför fick det heta Spanska sjukan
22 mars, 2020 Bättre liv

Spanska sjukans härjningar del 2 – Därför fick det heta Spanska sjukan

Spanska sjukan drabbade olika hårt i olika delar av vär...

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan hjälpa till att förbättra arbetsminnet hos...

Mobilapp för dig som lever med MS
20 mars, 2020 Bättre liv

Mobilapp för dig som lever med MS

En ny app, det vill säga ett program till din smartphon...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Annons:
Melodifestivalaktuella Anna Bergendahl: Pappa är min stora idol
6 mars, 2020 Bättre liv

Melodifestivalaktuella Anna Bergendahl: Pappa är min stora idol

Nu är hon återigen aktuell i Melodifestivalen, denna gå...

Träna effektivare med rätt musik
20 februari, 2020 Bättre liv

Träna effektivare med rätt musik

Det är många som tycker om att lyssna på musik under lö...

Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan
3 februari, 2020 Bättre liv

Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan

Mikrobiotan eller tarmfloran har blivit ett populärt äm...

Annons:
Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!
31 januari, 2020 Bättre liv

Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!

Många svenskar får besvär i samband med att årstiderna ...

Känn lycka varje dag – gilla läget som det är!
31 januari, 2020 Bättre liv

Känn lycka varje dag – gilla läget som det är!

Lycka är att kunna gilla läget som det är och att gilla...

Måns Möller: Vi föräldrar behöver också en möjlighet att förstå
24 januari, 2020 Bättre liv

Måns Möller: Vi föräldrar behöver också en möjlighet att förstå

Tillvaron handlar om så mycket mer än förutsägbara ögon...

Insektsbett – tips och råd!
15 januari, 2020 Bättre liv

Insektsbett – tips och råd!

När värmen stiger kryper också små vänner i naturen fra...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten