Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, visar att höftfraktur hos farfar eller morfar är kopplad till låg bentäthet och mindre benstorlek hos deras manliga barnbarn.
– Det är första gången denna riskfaktor för låg benmassa visas över två generationer. Denna nya riskfaktor kan komma att få betydelse för diagnostik av låg benmassa och visar på möjliga mekanismer för nedärvning av låg benmassa och frakturrisk, säger docent Mattias Lorentzon som lett forskargruppen vid Sahlgrenska akademin.
I studien ingår cirka 3 700 mor – och farföräldrar och deras barns söner från ett nationellt register. 270 av barnbarnen hade en lägre bentäthet, det vill säga mindre benmineral i skelettet. Alla dessa hade dessutom en mor- eller farförälder som brutit höften, till skillnad från dem som inte hade någon anhörig som brutit höftbenet och som hade normal benhälsa.
– Vi delade sedan upp männen med lägre bentäthet i två grupper. I den första undersöktes de som haft en mormor eller farmor som brutit höftbenet, i den andra tittade vi på om morfar eller farfar hade haft en höftfraktur, säger Mattias Lorentzon.
Det visade sig att männen med de manliga släktingarna hade upp till fem procent lägre bentäthet och fyra procent mindre benstorlek, än de män som inte hade någon manlig släkting med höftfraktur. Som jämförelse kan nämnas att tio procent lägre bentäthet ökar risken med upp till tre gånger att drabbas av frakturer.
Forskargruppen har i sin studie även tagit hänsyn till andra riskfaktorer för benskörhet, exempelvis rökning, fysisk aktivitet, kalciumintag, ålder, vikt, och kön.
– Trots andra riskfaktorer har vi kunnat se att benstorleken är mindre och att det ger upphov till lägre bentäthet som tillsammans bidrar till låg benmassa, vilket är en riskfaktor för benskörhet. De löper alltså större risk att drabbas av frakturer i framtiden än sina jämnåriga, säger Mattias Lorentzon.
Deras upptäckt kan leda till att sjukvården blir bättre på att identifiera patienterna som riskerar att drabbas av benskörhet i större utsträckning än andra.
– Det är viktigt att sjukvårdspersonalen frågar om mor- och eller farföräldrarna har haft en höftfraktur. Det är en betydelsefull pusselbit i diagnostiken och behandlingen av benskörhet, säger Mattias Lorentzon.
Fakta benskörhet
Benskörhet eller osteoporos är en folksjukdom i Sverige. Benskörhetsfrakturer drabbar varannan svensk kvinna och var femte svensk man någon gång i livet. Benskörhet är orsaken till
70 000 frakturer i Sverige och kostar sjukvården knappt fem miljarder kronor varje år. Dessa frakturer resulterar ofta i funktionsnedsättning och stort lidande för de drabbade.
