Ange ditt sökord

Följderna av sjukskrivning är okända

Följderna av sjukskrivning är okända

Trots att sjukintyg skrivs så ofta i vården, är nyttan och riskerna med sjukskrivning dåligt undersökta. Det saknas också välgjorda studier som vetenskapligt prövar olika sätt att förebygga sjukfrånvaro, visar en ny rapport.

Annons:

Är det nyttigt eller skadligt att vara sjukskriven? Ingen vet. Forskningen har knappast alls klarlagt positiva och negativa följder av sjukskrivning, vare sig för de olika sjukdomar som sjukintygen gäller eller på annat sätt. Det visar en ny vetenskaplig rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.

– Här har samhället, forskarna och sjukvården en stor kunskapslucka, säger SBU:s chef Nina Rehnqvist. Eftersom så många blir sjukskrivna och så stora värden står på spel både för den enskilde och för samhället, är bristen på kunskap extra allvarlig.

Även om sjukskrivning i första hand är avsedd som ett ekonomiskt skydd för den som är oförmögen att arbeta, inte som en behandling, så kan frånvaron från arbetet också påverka hälsan. Men forskarna kan inte säkert säga hur.

– Den medicinska infallsvinkeln saknas nästan helt i forskningen om sjukfrånvaro. Många studier på området anger inte ens vilken diagnos som patienterna har haft, säger Nina Rehnqvist.

“Problem för alla”

Kunskapsbristen är ett problem för alla – för försäkringsorganisationerna, beslutsfattarna
och samhället, och inte minst för enskilda läkare och patienter, menar hon.

– I vissa fall är det glasklart att patienten inte kan arbeta, andra gånger är bedömningen betydligt svårare. Många läkare tycker också att sjukskrivning är problematiskt. Ett sjukintyg är ju inte bra i alla situationer, utan kanske till och med försämrar vissa patienters hälsa och livskvalitet.

– Problemet är att ingen säkert vet när sjukskrivning gör mer skada än nytta – forskningen ger inga tydliga besked. Att försämra hälsan är ju det sista man vill som läkare. Också när det gäller följderna av så kallad “sjuknärvaro” – att gå till arbetet som vanligt trots nedsatt arbetsförmåga – är kunskapen bristfällig. Ingen kan heller säkert säga varför det finns stora skillnader inom landet vad gäller praxis för sjukskrivning – man vet bara att det är så.

Vissa resultat pekar också på att sjukfrånvaro är vanligare bland personer som har sämre möjlighet att påverka sin arbetssituation, lägre social och ekonomisk status eller högre ålder. Lägre socialgrupp innebär också högre risk för förtidspension.

Ersättning påverkar

Det finns också belägg för att sjukförsäkringssystemets utformning, till exempel ersättningsnivån, kan påverka sjukfrånvaron. Däremot ger forskningen inga säkra besked om hur stora förändringar som behövs för att ge en viss effekt.

Många av de undersökningar som har gjorts om sjukfrånvaro är enbart beskrivande. Forskarna har sällan testat olika åtgärder som kan minska frånvaron. SBU slår fast att det behövs fler välgjorda undersökningar av just den typen – studier som dessutom följer utvecklingen under en längre tid, mer än bara något år.

När det gäller orsaker till sjukfrånvaro går det att dra vissa slutsatser, trots att underlaget även här är magert, enligt SBU. Till exempel löper personer med rygg- och nackproblem större risk för sjukskrivning eller längre sjukskrivning om de har ett fysiskt tungt arbete respektive böjd eller vriden arbetsställning. Äldre rygg- och nackpatienter löper också högre risk för lång sjukfrånvaro. Efter slaganfall eller hjärtoperation återgår de flesta som är i yrkesverksam ålder i arbete. Detsamma gäller efter hjärtinfarkt.

– Med internationella mått mätt tillämpar vi i Sverige en ganska lång sjukskrivning efter hjärtinfarkt, kommenterar Nina Rehnqvist. Forskningen kan inte ge någon förklaring.

Ur SBU:s rapport

Det finns måttligt vetenskapligt underlag för att:

 

  • personer med möjlighet att påverka sin arbetssituation är mindre sjukfrånvarande

 

  • sjukförsäkringssystemets utformning påverkar nivån för sjukfrånvaro

Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att:

  • läkare upplever arbetet med sjukskrivningsärenden som problematiskt
  • läkarintygen ofta är otillräckligt ifyllda
  • skilsmässa ökar risken för sjukfrånvaro
  • fysiskt påfrestande arbete medför högre frekvens av sjukfrånvaro
  • lägre socialgruppstillhörighet ökar risken för förtidspensionering

Vid rygg- och nackdiagnoser finns måttligt vetenskapligt underlag för att:

  • låg arbetstillfredsställelse ökar risken för sjukskrivning upp till tre månader

… och begränsat vetenskapligt underlag för att:

  • hög fysisk belastning ökar risken för sjukskrivning eller förlängd sjukskrivning
  • tidigare rygg- eller nackbesvär, liksom en specifik diagnos till exempel ischias, ökar risken för sjukfrånvaro
  • högre ålder utgör en ökad risk för långa sjukfall och förtidspensionering
  • kortare anställningstid hänger samman med förlängd sjukskrivning vid akuta ryggbesvär

Vid psykiatriska diagnoser finns begränsat vetenskapligt underlag för att:

  • kvinnor har högre sjukfrånvaroincidens med psykiatriska diagnoser

Vid stroke och hjärtinfarkt finns begränsat vetenskapligt underlag för att:

  • de flesta i arbetsför ålder återgår till arbetet efter stroke, hjärtinfarkt eller hjärtoperation.
Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom
4 juni, 2019 Mage & Tarm

Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom

Tarmbarriären är människans första försvar mot farliga ...

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch

Medicinhistoria: Tuberkelbacillen och Robert Koch

Tuberkulos (tbc) är en av de vanligaste infektionssjukd...

Digital vård här för att stanna – men vad är det?
9 december, 2019 Bättre liv

Digital vård här för att stanna – men vad är det?

Nätläkare, e-hälsa, digital vård – kärt barn har många ...

Annons:
Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj i Florida
8 april, 2020 Bättre liv

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj i Florida

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans
27 mars, 2020 Bättre liv

Sanna Bråding – från flyktbeteende till balans

Den högpresterande tjejen Sanna började jobba som skåde...

Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!
31 januari, 2020 Bättre liv

Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!

Många svenskar får besvär i samband med att årstiderna ...

Annons:
Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet
18 december, 2019 Bättre liv

Så undviker du att halka ute – det mest effektiva skyddet

När snön faller över hela landet blir det halt för fotg...

Ansiktsblind? Du är inte ensam!
2 december, 2019 Bättre liv

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. De...

Varifrån kommer orden? – Etymologi
2 december, 2019 Bättre liv

Varifrån kommer orden? – Etymologi

Har du koll på varför vi säger som vi gör? Många av de ...

Meditation eller träning – vi testar Samsung Galaxy Buds, Apple Airpods och Urbanista Athens
27 november, 2019 Bättre liv

Meditation eller träning – vi testar Samsung Galaxy Buds, Apple Airpods och Urbanista Athens

Så kallade true wireless eller trådlösa hörlurar blir a...

Annons:
Så behåller du hälsan som en 25-åring
7 november, 2019 Bättre liv

Så behåller du hälsan som en 25-åring

Svenskarnas genomsnittsålder ökar för varje år som går....

Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap
17 oktober, 2019 Bättre liv

Tips: Effektiv och skön träning med rätt redskap

Träning, kost och allmänt välbefinnande ligger mig varm...

Annons:
Slut på kostkriget – ät näringsrikt!
14 oktober, 2019 Bättre liv

Slut på kostkriget – ät näringsrikt!

Om man varje dag äter grönsaker, bär, fullkorn och fler...

Snabb kontakt med läkare det bästa med digitala vårdmöten
7 oktober, 2019 Bättre liv

Snabb kontakt med läkare det bästa med digitala vårdmöten

Akut övre luftvägsinfektion, hudutslag och hosta, är de...

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”
4 oktober, 2019 Alternativbehandling

”Digital sömnhjälp förändrade mitt liv”

I dagens 24-timmars samhälle är det inte konstigt att m...

Läsa sig till god hälsa
3 oktober, 2019 Alternativbehandling

Läsa sig till god hälsa

Läkare och författare Jonas Moström menar att läsning ä...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq