Ange ditt sökord

Följderna av sjukskrivning är okända

Följderna av sjukskrivning är okända

Trots att sjukintyg skrivs så ofta i vården, är nyttan och riskerna med sjukskrivning dåligt undersökta. Det saknas också välgjorda studier som vetenskapligt prövar olika sätt att förebygga sjukfrånvaro, visar en ny rapport.

Annons:

Är det nyttigt eller skadligt att vara sjukskriven? Ingen vet. Forskningen har knappast alls klarlagt positiva och negativa följder av sjukskrivning, vare sig för de olika sjukdomar som sjukintygen gäller eller på annat sätt. Det visar en ny vetenskaplig rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.

– Här har samhället, forskarna och sjukvården en stor kunskapslucka, säger SBU:s chef Nina Rehnqvist. Eftersom så många blir sjukskrivna och så stora värden står på spel både för den enskilde och för samhället, är bristen på kunskap extra allvarlig.

Även om sjukskrivning i första hand är avsedd som ett ekonomiskt skydd för den som är oförmögen att arbeta, inte som en behandling, så kan frånvaron från arbetet också påverka hälsan. Men forskarna kan inte säkert säga hur.

– Den medicinska infallsvinkeln saknas nästan helt i forskningen om sjukfrånvaro. Många studier på området anger inte ens vilken diagnos som patienterna har haft, säger Nina Rehnqvist.

“Problem för alla”

Kunskapsbristen är ett problem för alla – för försäkringsorganisationerna, beslutsfattarna
och samhället, och inte minst för enskilda läkare och patienter, menar hon.

– I vissa fall är det glasklart att patienten inte kan arbeta, andra gånger är bedömningen betydligt svårare. Många läkare tycker också att sjukskrivning är problematiskt. Ett sjukintyg är ju inte bra i alla situationer, utan kanske till och med försämrar vissa patienters hälsa och livskvalitet.

– Problemet är att ingen säkert vet när sjukskrivning gör mer skada än nytta – forskningen ger inga tydliga besked. Att försämra hälsan är ju det sista man vill som läkare. Också när det gäller följderna av så kallad “sjuknärvaro” – att gå till arbetet som vanligt trots nedsatt arbetsförmåga – är kunskapen bristfällig. Ingen kan heller säkert säga varför det finns stora skillnader inom landet vad gäller praxis för sjukskrivning – man vet bara att det är så.

Vissa resultat pekar också på att sjukfrånvaro är vanligare bland personer som har sämre möjlighet att påverka sin arbetssituation, lägre social och ekonomisk status eller högre ålder. Lägre socialgrupp innebär också högre risk för förtidspension.

Ersättning påverkar

Det finns också belägg för att sjukförsäkringssystemets utformning, till exempel ersättningsnivån, kan påverka sjukfrånvaron. Däremot ger forskningen inga säkra besked om hur stora förändringar som behövs för att ge en viss effekt.

Många av de undersökningar som har gjorts om sjukfrånvaro är enbart beskrivande. Forskarna har sällan testat olika åtgärder som kan minska frånvaron. SBU slår fast att det behövs fler välgjorda undersökningar av just den typen – studier som dessutom följer utvecklingen under en längre tid, mer än bara något år.

När det gäller orsaker till sjukfrånvaro går det att dra vissa slutsatser, trots att underlaget även här är magert, enligt SBU. Till exempel löper personer med rygg- och nackproblem större risk för sjukskrivning eller längre sjukskrivning om de har ett fysiskt tungt arbete respektive böjd eller vriden arbetsställning. Äldre rygg- och nackpatienter löper också högre risk för lång sjukfrånvaro. Efter slaganfall eller hjärtoperation återgår de flesta som är i yrkesverksam ålder i arbete. Detsamma gäller efter hjärtinfarkt.

– Med internationella mått mätt tillämpar vi i Sverige en ganska lång sjukskrivning efter hjärtinfarkt, kommenterar Nina Rehnqvist. Forskningen kan inte ge någon förklaring.

Ur SBU:s rapport

Det finns måttligt vetenskapligt underlag för att:

 

  • personer med möjlighet att påverka sin arbetssituation är mindre sjukfrånvarande

 

  • sjukförsäkringssystemets utformning påverkar nivån för sjukfrånvaro

Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att:

  • läkare upplever arbetet med sjukskrivningsärenden som problematiskt
  • läkarintygen ofta är otillräckligt ifyllda
  • skilsmässa ökar risken för sjukfrånvaro
  • fysiskt påfrestande arbete medför högre frekvens av sjukfrånvaro
  • lägre socialgruppstillhörighet ökar risken för förtidspensionering

Vid rygg- och nackdiagnoser finns måttligt vetenskapligt underlag för att:

  • låg arbetstillfredsställelse ökar risken för sjukskrivning upp till tre månader

… och begränsat vetenskapligt underlag för att:

  • hög fysisk belastning ökar risken för sjukskrivning eller förlängd sjukskrivning
  • tidigare rygg- eller nackbesvär, liksom en specifik diagnos till exempel ischias, ökar risken för sjukfrånvaro
  • högre ålder utgör en ökad risk för långa sjukfall och förtidspensionering
  • kortare anställningstid hänger samman med förlängd sjukskrivning vid akuta ryggbesvär

Vid psykiatriska diagnoser finns begränsat vetenskapligt underlag för att:

  • kvinnor har högre sjukfrånvaroincidens med psykiatriska diagnoser

Vid stroke och hjärtinfarkt finns begränsat vetenskapligt underlag för att:

  • de flesta i arbetsför ålder återgår till arbetet efter stroke, hjärtinfarkt eller hjärtoperation.
Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!