Ange ditt sökord

Användningen av emojis kan liknas vid vårt sätt att gestikulera. Vi använder emojis till att förstärka känslomässiga uttryck.

Användningen av emojis kan liknas vid vårt sätt att gestikulera. Vi använder emojis till att förstärka känslomässiga uttryck.

Emojis hjälper oss uttrycka känslor

Ibland räcker inte orden till. När det händer i skriftlig kommunikation löser vi det enkelt genom att lägga till en emoji, en typ av smileygubbe som förstärker vad vi menar.

Annons:

Hur vi använder emojis kan påverka hur vi uppfattar och förhåller oss till varandra, menar psykologer som diskuterar emojin i tidskriften Trends in Cognitive Science.

Emojis liknas vid gester 

Det finns minst sagt en uppsjö av olika emojis att välja bland och de används flitigt på digitala plattformar och i sociala medier. Hur vi tolkar de beror däremot på vilka människor vi kommunicerar med och i vilka sammanhang. 

Linda Kaye, en av medförfattarna till studien, menar att användningen av emojis kan liknas vid vårt sätt att gestikulera. Vi använder emojis till att förstärka känslomässiga uttryck. 

Förtydligar vår skriftliga kommunikation 

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, är inne på samma sak och förklarar att emojin ligger mellan skrift- och talspråk och att den enkelt och effektivt kan läggas till när orden inte räcker till. Det är heller inget etablerat språk så man får lägga in sin egen betydelse.

Språk av alla former utvecklas ju hela tiden och precis som ansiktsuttryck, röstläge och gester hjälper oss att uttrycka vad vi menar när vi säger det ansikte mot ansikte, tror forskarna att emojin hjälper oss att förtydliga vår skriftliga kommunikation. 

Båda hjärnhalvorna aktiveras

Men eftersom man kan lägga in sin egen betydelse i emojin betyder det också att tolkningen kan skilja sig från avsikten. Det kan i sin tur påverka hur vi uppfattar och förhåller oss till varandra. Den blinkande smileyn kan till exempel betyda både ironi och flirt beroende på vem som skriver och i vilket sammanhang. 

En spännande aspekt med emojis är också att både höger och vänster hjärnhalva aktiveras. Höger hjärnhalva behandlar tonfallet i tal medan vänster hjärnhalva aktiveras av innehåll, säger Peter Gärdenfors. Artikelförfattarna menar också att med kognitiva analyser av hur vi använder emojis kan vi få bättre förståelse för hur hjärnan fungerar vid digital kommunikation.

Annons:

Källor:

SVT Nyheter

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Hjärta & Kärl

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:
Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka
8 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka

Konstvandringar höjer livskvaliteten hos sjuka äldre, v...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Annons:
Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi
11 december, 2019 Barn & Graviditet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar fo...

Ansiktsblind? Du är inte ensam!
2 december, 2019 Bättre liv

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. De...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
23 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Annons:
Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad
18 oktober, 2019 Barn & Graviditet

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanliga...

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken
2 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken

Per Elofsson var på toaletten när det small till. Dagen...

Migrän? Gör Migräntestet!
19 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Forskare: Ökad risk för stroke om du äter vegetariskt
6 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare: Ökad risk för stroke om du äter vegetariskt

Du som äter vegansk eller vegetarisk kost kan ha lägre ...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq