Hans Christian Örsted, fysiker och kemist, (1777-1851) på Langeland i Danmark) förberedde en föreläsning, kvällen den 21 april 1820. Då märkte han att en kompassnål avvek från den magnetiska nordpolen när han satte på och stängde av ett batteri i närheten. Han visade sålunda och förstod att det fanns ett samband mellan elektricitet och magnetism. Senare finns även andra kända namn vad gäller förståelsen av fenomenet, som Ampère, Faraday, och Hertz. Inom medicinen har elektriska strömmar varit känt sen slutet av 1700-talet. Under årens lopp har elektricitet och magnetism fängslat människor och många har försörjt sig på diverse förespeglingar om botande och/eller läkande med magnetism. Elöverkänslighet och mobiltelefoners påverkan på liv och hälsa är också uppmärksammat.
Helt allmänt kan man gärna framhålla att de medicinska effekterna av elektromagnetism är väldigt dåligt uppmärksammat och vetenskapligt studerat. Om man inte nöjer sig med påstående att någon sett någon bli bra med aktuell behandling så får man dyka ner i den vetenskapliga litteraturen och se vad som faktiskt är visat. Helst ska det då vara visat så att man har en grupp av individer med ett visst besvär eller sjukdom. Gruppen delas på ett slumpmässigt sätt i två grupper varav den ena utsätts för terapi som man tror är aktiv och den andra med en mycket liknande terapi, som man helst ska veta är inaktiv (placebo), så kallad randomiserad placebokontrollerad studie. Detta förfaringssätt lämpar sig alldeles utmärkt för studier av effekterna av elektromagnetism, men det är ändå ganska få studier gjorda. Det finns många fallrapporter, det vill säga man ger behandling och det hjälper/hjälper inte. Vidare är det så att studierna måste hålla en viss kvalitet i upplägg, genomförande och statistik för att anses vetenskapligt trovärdiga.
Nacksmärtor
Nackvärk är vanligt, handikappande till invalidiserande och kostsam. Här finns en del studier som är sammanställda, publicerade och granskade av ett seriöst och välkänt institut (Cochrane). Man granskade effekten av elektrobehandling på smärta, invaliditetsgrad, patienttillfredsställelse och total effekt på nacksmärtor. Man granskade 18 smärre studier med totalt 1043 patienter med nacksmärta.
Av de studerade behandlingarna, visade pulserande elektromagnetisk fält behandling (PEMF), repetitiv magnetisk stimulering (rMS) och transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) bättre effekt än placebo. Övriga tekniker hade ingen påvisbar effekt. Tyvärr är studierna av låg – mycket låg kvalitet och därför är slutsatsen den att dessa typer av behandling kan vara bättre än placebo men att inga slutsatser kan dras förrän fler studier av bättre kvalitet och mer preciserad standardisering finns. (1)
Nervsmärtor vid diabetes
För att studera effekten av lågfrekvent pulsad elektromagnetiska fälts inverkan på att minska nervsmärtor (neuropati) hos diabetiker samt att se efter om sömnen blev bättre hos diabetiker med perifer neuropati, valde man ut 225 patienter. Dessa delades in i två grupper där den ena fick aktiv och den andra inaktiv behandling.
Den aktivt behandlade gruppen visade en tendens mot förbättring endast på perifer neuropati men ingen förbättring alls på de andra mätvariablerna. Slutsatsen blir sålunda att det saknas påvisbar effekt i denna studie av behandling mot diabetisk neuropati men författarna föreslår att det kanske skulle bli effekt om man använde en annan dos, längre behandlingstider och om man hade fler patienter (av betydelse för statistiska beräkningar). (2)
Artros i knät
Det finns en samlad bedömning av nio studier på totalt 483 patienter som utvärderar effekten av pulserande elektromagnetiska fält vid behandling av artros i knän. Studierna var alla randomiserade, placebokontrollerade och av ganska god kvalitet. Det visade ingen effekt på smärtor vid artros och inte heller på stelhet i knät. Däremot var det en påtaglig skillnad på förmågan att utföra dagliga aktiviteter och andra kliniska mått.
Slutsatsen av denna metaanalys blir att denna behandlingsform bör övervägas som komplement i behandlingen av artros även om det inte ger en smärtlindring. (3)
Däremot finns det också en ny studie som inte ger någon effekt på knäartros med puls elektromagnetiska fält. På 55 patienter som slumpmässigt delades i två grupper varav den ena fick aktiv behandling kunde man inte påvisa effekter vare sig på smärta eller funktioner, som morgonstelhet eller vardagsaktiviteter.(4)
I en tidigare (2006) systematisk genomgång av pulserande elektromagnetiska fälts inverkan på knäartros konstaterade man att det inte fanns någon belagd effekt alls vare sig på smärta eller på funktionsförmåga. Denna genomgång omfattade fem studier gjorda mellan 1996-2005. (5)
Försenad läkning av fot och ankel artrodes (steloperation)
Den vanligaste kirurgiska operationen för artrit är stel operation och i fem till tio procent av fallen blir det ingen sammanläkning av benen. Efter 334 operationer fick man 19 fall av försenad läkning. Här provade man då ett upplägg med immobilisering, begränsad viktbelastning och pulserande elektromagnetisk fält (PEMF) behandling, under sju månader. Den senare behandlingen var då godkänd av amerikanska myndigheten (FDA). Fem av 19 patienter (26 procent) hade nytta av behandlingen och slutsatsen i rapporten är att man inte längre använder PEMF som behandling av detta tillstånd.(6).
Fibromyalgi
En studie är gjord på 56 kvinnor med fibromyalgi där man behandlat med PEMF (pulserande elektromagnetiska fält) 30 minuter två gånger dagligen i tre veckor. De som fick denna behandling förbättrades påtagligt i de flesta mätta variabler. Problemet i studien var att även de som fick placebo förbättrades. Därför kan man inte utläsa att PEMF skulle var bättre än placebobehandling, men ändå kan man ju säga att PEMF behandlingen kan förbättra funktion, smärta, trötthet och totalt mående hos patienter med fibromyalgi. (7).
Sammanfattning
I Skandinavien finns ActiPatch kommersiellt tillgängligt för PEMF och brukas på några håll. (se www.bioelectronicscorp.com). Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att utvärdera effekten. Det är oftast fallpresentationer, av ett fåtal fall, och i mindre omfattning randomiserade goda kliniska studier, med vetenskapligt sund metodik. Men generellt kan man påstå att behandling med elektromagnetiska fält inte har några kända biverkningar och att det med framgång kan användas av plastikkirurger vid vissa operationer, för att minska postoperativ smärta och svullnad.(7).
Referenser
1. Electrotherapy for neck pain. Cochrane Database Syst Rev 2009 Oct 7; (4) ;CD004251
2. Pulsed electromagnetic fields to reduce diabetic neuropathic pain and stimulate neuronal repair: a randomized controlled trial. Weintraub et al. Arch Phys Med Rehabil 2009 Jul;90 (7); 11202-9.
3. Effectiveness of pulsed electromagnetic field therapy in the management of osteoarthritis of the knee: a meta-analysis of randomized controlled trials. Vavken et al. J Rehabil Med 2009 May; 41(6):406-11.
4. The effects of pulsed electromagnetic fields in the treatment of knee osteoarthritis: a randomized, placebo-controlled trial. Ay et al. Rheumatol Int 2009 Apr; 29(6): 663-6.
5. Pulsed electromagnetic energy treatment offers no clinical benefit in reducing the pain of knee osteoarthritis: a systematic review. Mc Carty et al. BMC Musculoskelet Disord 2006 Jun 15; 7; 51
6. PEMF as treatment for delayed healing of foot and ankle arthodesis. Saltzman et al: Foot Ankle Int 2004,Nov; 25(11):771-3.
7. Evidence-based use of pulsed electromagnetic field therapy in clinical plastic surgery. Strauch et al. Aesthet Surg J. 2009 Mar-Apr; 29(2):135-43
7. Low-frequency pulsed electromagnetic field therapy in fibromyalgia: a randomized, double blind, sham-controlled clinical study. Sutbeyaz et al. Clin J Pain. 2009 Oct;25(8): 722-8.
