Ange ditt sökord

Elektromagnetism vid sjukdomsbehandling

Elektromagnetism vid sjukdomsbehandling

Elektromagnetism är fysiken i ett elektromagnetiskt fält som utövar en kraft på partiklar som bär en elektrisk laddning. Fältet påverkas av närvaron och rörelserna hos dessa partiklar.

Annons:

Hans Christian Örsted, fysiker och kemist, (1777-1851) på Langeland i Danmark) förberedde en föreläsning, kvällen den 21 april 1820. Då märkte han att en kompassnål avvek från den magnetiska nordpolen när han satte på och stängde av ett batteri i närheten. Han visade sålunda och förstod att det fanns ett samband mellan elektricitet och magnetism. Senare finns även andra kända namn vad gäller förståelsen av fenomenet, som Ampère, Faraday, och Hertz. Inom medicinen har elektriska strömmar varit känt sen slutet av 1700-talet. Under årens lopp har elektricitet och magnetism fängslat människor och många har försörjt sig på diverse förespeglingar om botande och/eller läkande med magnetism. Elöverkänslighet och mobiltelefoners påverkan på liv och hälsa är också uppmärksammat.

Helt allmänt kan man gärna framhålla att de medicinska effekterna av elektromagnetism är väldigt dåligt uppmärksammat och vetenskapligt studerat. Om man inte nöjer sig med påstående att någon sett någon bli bra med aktuell behandling så får man dyka ner i den vetenskapliga litteraturen och se vad som faktiskt är visat. Helst ska det då vara visat så att man har en grupp av individer med ett visst besvär eller sjukdom. Gruppen delas på ett slumpmässigt sätt i två grupper varav den ena utsätts för terapi som man tror är aktiv och den andra med en mycket liknande terapi, som man helst ska veta är inaktiv (placebo), så kallad randomiserad placebokontrollerad studie. Detta förfaringssätt lämpar sig alldeles utmärkt för studier av effekterna av elektromagnetism, men det är ändå ganska få studier gjorda. Det finns många fallrapporter, det vill säga man ger behandling och det hjälper/hjälper inte. Vidare är det så att studierna måste hålla en viss kvalitet i upplägg, genomförande och statistik för att anses vetenskapligt trovärdiga.

Nacksmärtor

Nackvärk är vanligt, handikappande till invalidiserande och kostsam. Här finns en del studier som är sammanställda, publicerade och granskade av ett seriöst och välkänt institut (Cochrane). Man granskade effekten av elektrobehandling på smärta, invaliditetsgrad, patienttillfredsställelse och total effekt på nacksmärtor. Man granskade 18 smärre studier med totalt 1043 patienter med nacksmärta.
Av de studerade behandlingarna, visade pulserande elektromagnetisk fält behandling (PEMF), repetitiv magnetisk stimulering (rMS) och transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) bättre effekt än placebo. Övriga tekniker hade ingen påvisbar effekt. Tyvärr är studierna av låg – mycket låg kvalitet och därför är slutsatsen den att dessa typer av behandling kan vara bättre än placebo men att inga slutsatser kan dras förrän fler studier av bättre kvalitet och mer preciserad standardisering finns. (1)

Nervsmärtor vid diabetes

För att studera effekten av lågfrekvent pulsad elektromagnetiska fälts inverkan på att minska nervsmärtor (neuropati) hos diabetiker samt att se efter om sömnen blev bättre hos diabetiker med perifer neuropati, valde man ut 225 patienter. Dessa delades in i två grupper där den ena fick aktiv och den andra inaktiv behandling.
Den aktivt behandlade gruppen visade en tendens mot förbättring endast på perifer neuropati men ingen förbättring alls på de andra mätvariablerna. Slutsatsen blir sålunda att det saknas påvisbar effekt i denna studie av behandling mot diabetisk neuropati men författarna föreslår att det kanske skulle bli effekt om man använde en annan dos, längre behandlingstider och om man hade fler patienter (av betydelse för statistiska beräkningar). (2)

Artros i knät

Det finns en samlad bedömning av nio studier på totalt 483 patienter som utvärderar effekten av pulserande elektromagnetiska fält vid behandling av artros i knän. Studierna var alla randomiserade, placebokontrollerade och av ganska god kvalitet. Det visade ingen effekt på smärtor vid artros och inte heller på stelhet i knät. Däremot var det en påtaglig skillnad på förmågan att utföra dagliga aktiviteter och andra kliniska mått.
Slutsatsen av denna metaanalys blir att denna behandlingsform bör övervägas som komplement i behandlingen av artros även om det inte ger en smärtlindring. (3)
Däremot finns det också en ny studie som inte ger någon effekt på knäartros med puls elektromagnetiska fält. På 55 patienter som slumpmässigt delades i två grupper varav den ena fick aktiv behandling kunde man inte påvisa effekter vare sig på smärta eller funktioner, som morgonstelhet eller vardagsaktiviteter.(4)
I en tidigare (2006) systematisk genomgång av pulserande elektromagnetiska fälts inverkan på knäartros konstaterade man att det inte fanns någon belagd effekt alls vare sig på smärta eller på funktionsförmåga. Denna genomgång omfattade fem studier gjorda mellan 1996-2005. (5)

Försenad läkning av fot och ankel artrodes (steloperation)

Den vanligaste kirurgiska operationen för artrit är stel operation och i fem till tio procent av fallen blir det ingen sammanläkning av benen. Efter 334 operationer fick man 19 fall av försenad läkning. Här provade man då ett upplägg med immobilisering, begränsad viktbelastning och pulserande elektromagnetisk fält (PEMF) behandling, under sju månader. Den senare behandlingen var då godkänd av amerikanska myndigheten (FDA). Fem av 19 patienter (26 procent) hade nytta av behandlingen och slutsatsen i rapporten är att man inte längre använder PEMF som behandling av detta tillstånd.(6).

Fibromyalgi

En studie är gjord på 56 kvinnor med fibromyalgi där man behandlat med PEMF (pulserande elektromagnetiska fält) 30 minuter två gånger dagligen i tre veckor. De som fick denna behandling förbättrades påtagligt i de flesta mätta variabler. Problemet i studien var att även de som fick placebo förbättrades. Därför kan man inte utläsa att PEMF skulle var bättre än placebobehandling, men ändå kan man ju säga att PEMF behandlingen kan förbättra funktion, smärta, trötthet och totalt mående hos patienter med fibromyalgi. (7).

Sammanfattning

I Skandinavien finns ActiPatch kommersiellt tillgängligt för PEMF och brukas på några håll. (se www.bioelectronicscorp.com). Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att utvärdera effekten. Det är oftast fallpresentationer, av ett fåtal fall, och i mindre omfattning randomiserade goda kliniska studier, med vetenskapligt sund metodik. Men generellt kan man påstå att behandling med elektromagnetiska fält inte har några kända biverkningar och att det med framgång kan användas av plastikkirurger vid vissa operationer, för att minska postoperativ smärta och svullnad.(7).

Referenser

1. Electrotherapy for neck pain. Cochrane Database Syst Rev 2009 Oct 7; (4) ;CD004251
2. Pulsed electromagnetic fields to reduce diabetic neuropathic pain and stimulate neuronal repair: a randomized controlled trial. Weintraub et al. Arch Phys Med Rehabil 2009 Jul;90 (7); 11202-9.
3. Effectiveness of pulsed electromagnetic field therapy in the management of osteoarthritis of the knee: a meta-analysis of randomized controlled trials. Vavken et al. J Rehabil Med 2009 May; 41(6):406-11.
4. The effects of pulsed electromagnetic fields in the treatment of knee osteoarthritis: a randomized, placebo-controlled trial. Ay et al. Rheumatol Int 2009 Apr; 29(6): 663-6.
5. Pulsed electromagnetic energy treatment offers no clinical benefit in reducing the pain of knee osteoarthritis: a systematic review. Mc Carty et al. BMC Musculoskelet Disord 2006 Jun 15; 7; 51
6. PEMF as treatment for delayed healing of foot and ankle arthodesis. Saltzman et al: Foot Ankle Int 2004,Nov; 25(11):771-3.
7. Evidence-based use of pulsed electromagnetic field therapy in clinical plastic surgery. Strauch et al. Aesthet Surg J. 2009 Mar-Apr; 29(2):135-43
7. Low-frequency pulsed electromagnetic field therapy in fibromyalgia: a randomized, double blind, sham-controlled clinical study. Sutbeyaz et al. Clin J Pain. 2009 Oct;25(8): 722-8.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Allt om multipel skleros (MS)
1 juni, 2017 Hjärnan & Nerver

Allt om multipel skleros (MS)

Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skler...

Migrän? Gör Migräntestet!
19 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
23 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Annons:
Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Annons:
Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Annons:
Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka
8 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka

Konstvandringar höjer livskvaliteten hos sjuka äldre, v...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Vi behöver skratta mer!
7 november, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:
Forskare: Massage kan lugna bättre än medicin
24 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare: Massage kan lugna bättre än medicin

Beröring och massage påverkar många människor positivt,...

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad
18 oktober, 2019 Barn & Graviditet

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanliga...

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken
2 oktober, 2019 Hjärnan & Nerver

Per Elofsson om vägen tillbaka efter stroken

Per Elofsson var på toaletten när det small till. Dagen...

Forskare: Ökad risk för stroke om du äter vegetariskt
6 september, 2019 Hjärnan & Nerver

Forskare: Ökad risk för stroke om du äter vegetariskt

Du som äter vegansk eller vegetarisk kost kan ha lägre ...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq