Dysfagi (sväljsvårigheter) – varför får man svårt att svälja?

Dysfagi (sväljsvårigheter) – varför får man svårt att svälja?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-05-28
Uppdaterad: 2019-05-29
Författare: Stefan Nordström

Begreppet dysfagi betyder sväljsvårigheter; svårigheter att äta och svälja. Det finns flera olika typer av dysfagi och man kan få problem att svälja av många olika orsaker.

Cirka 6 % av den vuxna befolkningen beräknas ha sväljsvårigheter. Uppemot 25 % av alla barn har någon typ av ätsvårighet under sin uppväxt. Här kan du läsa mer om dysfagi, t ex symtom, behandling och orsaker.

Symtom på dysfagi

Några typiska sätt som dysfagi visar sig genom är:

  • Svårt att svälja mat och dryck
  • Svårt att bearbeta mat och dryck i munnen
  • Känsla av att maten fastnar
  • Hosta under eller efter måltider

Dysfagi kan göra att man får svårt att få i sig all den näringen man behöver för att må bra. Det kan ta lång tid att äta och dricka. I förlängningen kan aptiten försämras och leda till att man går ner i vikt och inte täcker sitt behov av energi.

Omfattningen och effekten av besvären kan variera kraftigt. För vissa kanske de inte uppfattas som ett större hinder, medan det kan ha kraftig effekt på vardagen och allmäntillståndet för andra.

Olika typer av dysfagi

Eftersom dysfagi kan uppstå i olika delar av sväljandet kan man dela upp besvären i tre olika typer:

  • Oral dysfagi: svårigheter att hantera mat och dryck från tuggning till sväljning
  • Faryngeal dysfagi: maten kommer inte längre än nedre delen av svalget, följer inte med ned när man sväljer
  • Esofageal dysfagi: födan transporteras inte på rätt sätt från nedre delen av svalget till magsäcken

Om sväljning och matstrupen

Precis som de tre olika typerna av dysfagi brukar sväljningen brukar delas in i de tre faserna oral, faryngeal och esofageal. I den första fasen, den orala, bearbetas födan tillsammans med saliv i munnen. Den bildar då bolus (en klumpformad massa av tuggad föda och saliv) som sedan transporteras mot svalget.

När man når den faryngeala fasen tar sig bolus till matstrupen genom svalget. I denna fas stängs struplocket till följd av en reflex, vilket innebär att födan nu bara kan ta sig i riktning mot magsäcken.

Bolusmassan fortsätter sedan till magsäcken i den esofageala fasen. Man kan kontrollera den orala fasen. De andra två faserna är ofrivilliga när man väl svalt. Sväljningsprocessen är ett samspel som involerar många olika funktioner i kroppen. När processen fungerar optimalt tar det mellan en och en och en halv sekund för mat och dryck att ta sig från munhålan till svalget och matstrupen.

Dysfagi är ofta kopplat till andra sjukdomar

Sväljsvårigheter uppstår många gånger som en del av kroniska sjukdomar. Dysfagi kan t ex vara en del av symtomen relaterade till stroke och vissa cancerformer. Även infektioner, missbildningar, mediciner och fysiskt trauma kan bidra till att man får svårt att svälja. Dysfagi är betydligt vanligare hos personer som är över 85 år. Detta beror både på att de oftare drabbas av sjukdomar som leder till sväljsvårigheter och att matstrupen slits över tid.

Behandling av dysfagi

Dysfagi kan inte alltid botas men det finns flera olika sätt att behandla besvären. Här kan du läsa om några av de vanligaste.

Logopedisk behandling

Sväljförmågan kan i vissa fall förbättras genom ett oralmotoriskt träningsprogram. Detta utformas av en logoped. Logopeden kan kartlägga sväljfunktionen hos en patient och lära ut metoder som gör det lättare att svälja.

Kostanpassning

Sväljsvårigheter kan minskas genom att anpassa kosten. Viss föda och dryck är lättare att hantera när man har en viss typ av dysfagi. Ibland kan man även behöva berika det man äter för att undvika näringsbrist till följd av den föda som man inte kan svälja. En dietist kan hjälpa till att utforma ett bra kostprogram när man lider av sväljsvårigheter.

Nasogastrisk sond och gastrostomi

Om man inte kan täcka sitt näringsbehov genom det man äter och dricker behöver man hitta en annan lösning. När kostanpassningen och den logopediska behandlingen inte räcker kan man prova en nasogastrisk sond. En nasogastrisk sond ger näring genom en tunn silikonslang från näsan till magen.

Vid mer långvariga sväljsvårigheter kan det behövas en gastrostomi. En gastrostomi innebär att man gör ett mindre ingrepp där man skapar en kanal in till magen. I kanalen ansluts sedan en sond eller kateter direkt in i magsäcken så att man kan ge föda direkt.

Söka vård vid sväljsvårigheter

Om ett av flera symtom på dysfagi uppstår bör du bör söka vård hos en läkare. När man söker vård för dysfagi får man oftast träffa en logoped och/eller en öron-näsa-halsläkare. Logopeder samarbetar ofta med andra, t ex arbetsterapeuter, dietister och sjukgymnaster, för att ge så bra stöd som möjligheter till den med sväljsvårigheter.

 

Veckans fråga

Tycker du det är svårt att äta hälsosamt/nyttigt?

Nyhetsbrev

E-postadress