Ange ditt sökord

Den livsviktiga tarmbakterien

Den livsviktiga tarmbakterien

Till det ovan nämnda kommer den viktiga tarmfloran. Cirka 95 procent av kroppens celler utgörs av tarmbakterier.

Annons:

De består av ett oerhört stort antal celler, cirka 1 000 000 miljarder. Den största delen finns i tjocktarmen. Man har beräknat att 1 gram tjocktarmsinnehåll innehåller 1 000 miljarder bakterier. Detta är mer än det totala antalet människor som bott på jorden. Cirka 500 olika bakteriestammar har isolerats från tarmen, men av dessa finns 35-40 i större mängd. Bland bakteriestammarna kan man skilja på skyddande probiotiska bakterier, neutrala bakterier och potentiellt sjukdomsframkallande bakterier. Cirka hälften av tarmbakterierna bör vara probiotiska bakterier.

Hos många människor är det dock inte så. En stor del av de probiotiska bakterierna är mjölksyrabakterier, d v s bakterier som förbränner glukos och då bildar mjölksyra. Det rör sig om s k grampositiva stavar och runda bakterier (kokker). Bland de potentiellt skadliga bakterierna märks vissa stafylokocker, klostridier och vibrioner. E. Coli kan både ha positiva och negativa effekter. Bland de probiotiska bakterierna märks särskilt sådana som tillhör gruppen Lactobacillus och Bifidobacterium men också vissa stammar av skyddande streptokocker. En frisk tarmflora kan skydda mot många lokala och systemiska sjukdomar. Tarmbakterier kan också vara inkopplade i uppkomst av sjukdomar som ulcerös kolit, Crohns sjukdom och reumatoid artrit.

Krav på en nyttigare bakterie
Många bakteriestammar kallas för probiotiska. Ibland anges antalet levande bakterier i produkten som ett mått. För att de skall få kallas så fordras dock vissa egenskaper i kroppen. De måste överleva passagen genom mage och tarm och måste därför klara angrepp av magens saltsyra, matsmältningsenzymer och galla. De måste kunna kolonisera i tarmen. Ett viktigt krav är också att de kan fästa (adherera) på tarmväggen. Förmåga till att adherera har visats vara kopplat till kortare varaktighet av diarré, positiva immunogena effekter m m. Fästförmågan kan testas med odlade celler som den tarmcellsliknande Caco-2 eller humana slemhinneceller. Allra bäst är kanske att använda den slemproducerande odlade HT29-MTX-cellen. Det anses att en god kvalitetskontroll bör kräva test i två olika modeller. Att kunna adherera har visats vara viktigt för att probiotiska bakterier skall kunna stimulera immunsystemet.
Ett ytterligare selektionskriterium för probiotiska bakterier är att de kan bilda både antimikrobiella ämnen och ämnen med andra funktioner. Många probiotiska bakterier har också visats kunna göra detta. Bland dessa substanser märks tillväxthämmande ämnen som organiska syror och väteperoxid, bakteriociner, adhesionshämmare och en rad små antimikrobiella ämnen.

Terminologin för probiotiska bakterier är mycket komplicerad och ändras ofta. Bland undergrupperna av Lactobacillus märks Lactobacillus rhamnosus, Lactobacillus reuteri, Lactobacillus casei, Lactococcus lactis och Lactobacillus plantarum. Dessa är dessutom indelade i undergrupper t ex Lactobacillus rhamnosus stam GG (LGG) och Lactobacillus casei F19.
Andra krav på probiotika är att de helst skall ha långvarig effekt även efter att tillförseln upphört. De skall också medicinskt sett vara helt säkra och skall i kliniska studier visats ha positiva hälsoeffekter. Man vill också att probiotiska bakterier som används på människa skall ha humant ursprung.

Probiotiska bakterier finns inte bara i tarmen
Man har beräknat att det bör finnas cirka 1 kilo probiotiska bakterier i magtarmkanalen (från munnen till ändtarmen). Huden bär cirka 200 gram av dessa bakterier, lungorna och slidan innehåller vardera cirka 20 gram, näsan 10 gram och ögonen cirka 1 gram. Det finns dock stöd för att dagens barn och ungdomar på grund av lågt intag av probiotiska bakterier och på grund av uttalad hygien ofta har svårigheter att bygga upp en tillräcklig probiotisk bakterieflora.

Prebiotika
Prebiotika betyder ”för bakterien”. De definieras som icke-smältbara, födoämnesingredienser som på ett positivt sätt påverkar människor och djur genom att stimulera växt och/eller aktivitet hos probiotiska bakterier i tjocktarmen, något som förbättrar hälsotillståndet. Det är därför logiskt att prebiotika kan förbättra hälsan på ett liknande sätt som probiotika. Några fördelar jämfört med probiotika skulle kunna vara att de är billigare, har mer stöd för säkerhet och är lättare att få in i många födoämnen än probiotika (MacFarlane et al 2006). Flera livsmedel och hälsokostpreparat med probiotika innehåller idag också prebiotika.

Det finns forskning som visar att intag av prebiotika som inulin, frukooligosackarider (FOS), trans-GOSs och laktulos vid intag av relativt små mängder (5-20 g/dag) stimulerar växten av skyddande probiotiska bakterier som stammar av Lactobacillus och Bifidobacterium. Dessa är annars inte de vanligaste bakterierna i tarmen med undantag för bröstuppfödda barn. Dessa stammar innehåller inga skadliga bakterier och de är i första hand kolhydratjäsande bakterier i motsats till bakterier som Bacteroides och Clostridier som bryter ner äggviteämnen och jäser aminosyror. De huvudsakliga jäsningsprodukterna av kolhydrater är kortkedjiga fettsyror och dessa har positiva effekter på tarmens hälsa. Nedbrytningsprodukterna av äggviteämnen och aminosyror ger bildning av ammoniak, fenoler, indoler, tioler, aminer och sulfider som inte har sådana positiva effekter.

Det finns en hel del forskning (MacFarlane et al 2006) som visar att tillförsel av prebiotika ensamt har en rad positiva effekter på de tillstånd i mage och tarm som beskrivs för probiotika i denna bok. Dessutom har det visats att prebiotika också ökar absorptionen av kalcium i tarmen med ökning av bentätheten hos unga vuxna (Cashman 2006). Prebiotika kan också öka upptaget av andra metaller som koppar. Det finns också visst stöd för att prebiotika kan ha skyddande effekt mot tarmcancer. De flesta studier gäller dock djurförsök. Prebiotika har också i djurförsök visats sänka blodkolesterolet.

Vi tar ofta dåligt hand om vår mage!
Pehle et pooja – phir kaam dooja (Indiskt ordspråk)
För dem som inte förstår indiska kan jag nämna att det viktiga ordspråket betyder ”Ta först hand om din mage – sedan kommer allt annat”. Många personer som i övrigt är helt friska kan vittna om hur avgörande en bra fungerande mage är. Läkekonstens fader, Hippocratus, skrev 160 fKr ”Låt din mat vara din medicin och din medicin din mat”. Ett franskt ordspråk lyder ”Säg mig vad du äter så skall jag säga dig vem du är”.

Vår dåliga skötsel av magen beror på många saker:

* Dåliga matvanor
– Lågt intag av probiotiska bakterier
– Lågt fiber- och prebiotikaintag
– Lågt intag av frukt och grönt
– Lågt intag av omega 3-fettsyror
– För snabba måltider. Idag sitter vi sällan ner i lugn och ro och äter
– Dåligt tuggad mat (Tugga gärna -25 ggr!). Matsmältningen börjar redan i munnen!
* Stress (fysisk och psykisk; Det skadliga stresshormonet kortisol!)
* För låg fysisk aktivitet. Regelbunden sådan krävs för att stimulera tarmarbetet
* Tobak, för mycket alkohol
* Antibiotikabehandling. Kan slå ut skyddande probiotiska bakterier
* Sjukdomar i magtarmkanalen
* Främmande skadliga bakterier och svampar

Detta är ett utdrag ur boken “Sköna magkänslor”. För att ladda ned boken
klicka här!

Gå till nästa kapitel här

 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Ulcerös kolit – symtom och behandling
2 september, 2018 Mage & Tarm

Ulcerös kolit – symtom och behandling

Ulcerös kolit är en vanlig inflammatorisk sjukdom som o...

Har du IBS? Gör IBS-testet!
27 november, 2019 Mage & Tarm

Har du IBS? Gör IBS-testet!

Gör IBS-testet idag, svara på några snabba frågor för a...

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem
18 maj, 2020 Mage & Tarm

5 vanligaste anledningarna till svenskarnas magproblem

Fyra av fem svenskar har återkommande problem med magen...

Annons:
Ultraljud – säkert sätt att upptäcka leversjukdom
18 maj, 2020 Cancer

Ultraljud – säkert sätt att upptäcka leversjukdom

Ultraljud är en effektivare metod än biopsi när det kom...

Forskare: Läkemedel mot halsbränna kan öka risken för demens
12 maj, 2020 Mage & Tarm

Forskare: Läkemedel mot halsbränna kan öka risken för demens

Läkemedel mot halsbränna, magkatarr och magsår skulle k...

Magbesvär? Ta reda på hur din tarmflora mår – enkelt test direkt i brevlådan
3 februari, 2020 Mage & Tarm

Magbesvär? Ta reda på hur din tarmflora mår – enkelt test direkt i brevlådan

Fler och fler börjar få upp ögonen för att tarmfloran ä...

Annons:
Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården
15 januari, 2020 Mage & Tarm

Majoriteten av IBS-patienter saknar information från vården

Över 70 procent av dem som har fått diagnosen IBS upple...

Tarmflora – allt du behöver veta
19 december, 2019 Mage & Tarm

Tarmflora – allt du behöver veta

Vad är egentligen tarmfloran, var finns tarmfloran och ...

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk
18 december, 2019 Mage & Tarm

Säsongen för vinterkräksjuka igång – så undviker du att bli sjuk

Säsongen för vinterkräksjuka är igång och under de närm...

Så ser du skillnad på magsjuka och vinterkräksjuka (calicivirus)
20 november, 2019 Mage & Tarm

Så ser du skillnad på magsjuka och vinterkräksjuka (calicivirus)

Vinterkräksjukan orsakas av calicivirus och i gruppen c...

Annons:
Ditt mobilskal – en bakteriehärd
16 september, 2019 Infektioner & Vacciner

Ditt mobilskal – en bakteriehärd

Många använder mobilskal och fodral för att skydda sin ...

Alla spädbarn erbjuds nu vaccination mot magsjukevirus
5 september, 2019 Barn & Graviditet

Alla spädbarn erbjuds nu vaccination mot magsjukevirus

Vaccination mot rotavirusinfektion införs i det allmänn...

Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan
10 juli, 2019 Bättre liv

Tarmfloran viktig för att öka metabola hälsan

Mikrobiotan eller tarmfloran har blivit ett populärt äm...

Varannan svensk upplever problem med magen under semestern
9 juli, 2019 Mage & Tarm

Varannan svensk upplever problem med magen under semestern

Avkoppling och återhämtning under semestern är något so...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq