Allt om födoämnesallergi (matallergi)

Allt om födoämnesallergi (matallergi)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-07-17
Författare: Stefan Nordström

När man har en födoämnesallergi är man allergisk mot någon typ av mat eller dryck. Några av de vanligaste födoämnesallergierna är komjölk, nötter och ägg.

Allergin leder till olika symtom av varierande allvarlighetsgrad, och ofta beror det på vilken mat man är allergisk mot. I de allra flesta fall försvinner besvär som orsakas av matallergier när man undviker livsmedlen som man är allergisk mot. Ibland kan man behöva lära sig mer om livsmedlen för att få en fullgod diet eller undvika allvarliga allergiska reaktioner.

Matallergier är ganska ovanliga och debuterar oftast när man är barn. Det är ovanligt att få dem som vuxen. Allergi mot komjölk och ägg är framför allt vanligast hos små barn och brukar försvinna med tiden, medan nötallergi och jordnötsallergi oftast stannar kvar hela livet.

Födoämnesallergi förväxlas ofta med överkänslighet (intolerans), som t ex glutenintolerans (celiaki) och laktosintolerans. Vid intolerans har man en ovanligt hög känslighet mot vissa ämnen. När man är allergisk sätts en allergisk reaktion igång i kroppen, där immunförsvarets antikroppar sätter igång att försvara sig. Då produceras ämnet histamin som leder till allergiska symtom. Det finns ganska många som lider av olika typer av intolerans mot livsmedel. Däremot är födoämnesallergi ovanligare.

Orsaker till födoämnesallergi

Orsakerna bakom födoämnesallergi är komplicerade. Det man hittills har lyckats konstatera är att matallergi är vanligast hos de med anlag för att få allergier. Många med födoämnesallergier har även böjveckseksem (atopiskt eksem). Miljöfaktorer kan påverka allergier. Det går tyvärr inte att förebygga matallergi.

Immunförsvaret brukar oftast reagera på de proteiner som ingår i livsmedlet. För de flesta med matallergi krävs det att man tuggar, sväljer eller på annat sätt kommer i kontakt med livsmedlet för att utlösa en reaktion. De som har kraftig allergi kan dock få reaktioner av att andas in det de är allergiska mot. Det är av denna orsak jordnötter inte längre serveras på flygplan. Jordnötsallergi är en allergi som kopplas till allvarliga allergiska reaktioner, så kallad anafylaxi.

Symtom på födoämnesallergi

Det vanligaste symtomet på födoämnesallergi är munbesvär som t ex klåda i gommen, svalget och på läpparna. Det brukar uppkomma inom 15 minuter och försvinna snabbt. Dessa reaktioner kan ofta vara kopplade till så kallade korsallergi, där man reagerar på allergiämnen från en källa som liknar en annan som man är allergisk mot. Korsallergi är ofta kopplat till pollenallergi.

Tecken på födoämnesallergi kan visa sig i munnen, på huden och i magen. I ovanliga fall kan symtom i luftvägarna uppstå, och de med mycket kraftig allergi kan få allergiska reaktioner (så kallade anafylaxi). Anafylaxi uppstår främst vid allergi mot nötter och jordnötter.

Några typiska symtom på födoämnesallergi är:

  • Munsymtom som t ex irritation, klåda och svullnad
  • Hudsymtom som t ex eksem, nässelutslag och rodnad
  • Magsymtom som t ex kräkningar, diarré, magsmärtor och förstoppning

Om luftvägssymtom uppstår är det oftast i form av snuva, nästäppa, allergisk astma. Vid kraftig allergi kan allvarliga allergiska reaktioner uppstå.

Utredning och diagnos

Vid misstänkt födoämnesallergi görs en utredning. Den kan t ex bestå av:

  • Frågor och formulär om reaktioner vid olika livsmedel
  • Hudtestning, t ex olika typer av så kallade pricktester där man ser om man reagerar på olika ämnen
  • Att ta bort vissa livsmedel ur kosten
  • Födoämnesprovokation, där misstänkt allergiframkallande mat sätts in i kosten för att se om man reagerar (om det inte finns risk för allvarliga reaktioner)
  • Symtomregistrering i dagbok

Barn under sex år behöver ofta komma tillbaka på regelbundna undersökningar eftersom deras matallergier brukar försvinna med tiden. Äggallergier och mjölkallergier försvinner t ex ofta med tiden, och då kan barnet börja äta mat som innehåller ämnen det tidigare varit allergiskt mot.

Behandling av matallergi

Det finns ingen behandling som botar födoämnesallergi. I de flesta fall räcker det med att sluta äta den man är allergisk mot. Ibland kan man behöva kontakt med en dietist eller så kallad matskola för att lära sig vad man inte kan äta. Det kan också vara ett bra sätt att få i sig en allsidig, näringsrik kost trots att man inte äter vissa livsmedel. Om du har ett allergiskt barn behöver förskolan eller skolan informeras tydligt om vad barnet inte kan äta. Det kan även vara bra att informera om vad som behöver göras vid olika allergiska reaktioner så att det inte blir några missförstånd. Du behöver själv vara noggrann med att titta på innehållsförteckningar, eftersom spår av t ex ägg och mjölk kan finnas i många halvfabrikat.

Receptfria läkemedel mot allergi kan hjälpa vid lindringare symtom. Det finns även olika allergimediciner som skrivs ut på recept om läkaren tycker att det behövs. Vid svårare allergier kan man behöva ha en adrenalinpenna eller kortisontabletter på sig för att kunna stoppa allergiska reaktioner.

När bör man söka vård?

Sök vård på en vårdcentral:

  • Vid misstänkt födoämnesallergi
  • Om du uteslutit mat du är allergisk mot och ändå får symtom
  • Vid allergiska reaktioner på mat

Sök vård akut vid:

  • Andningssvårigheter
  • Ökande svullnad i svalget
  • Svår klåda
 

Veckans fråga

Blev du någon gång mobbad när du gick i skolan?

Nyhetsbrev

E-postadress