Trötthet

Definition

Se även avsnittet Kroniskt Trötthetssyndrom på www.praktiskmedicin.se

Orsak(-er)

De vanligaste orsakerna är Livet och dess påfrestningar som stress, för lite sömn, relationsproblem, besvikelser, sorgereaktion, dålig ekonomi, utmattningssyndrom, för lite motion med dålig kondition och/eller övervikt.

• Kronisk värk orsakad av artros
• fibromyalgi
• Sjögrens syndrom
• kronisk ledgångsreumatism
• Infektioner som förkylning (tänk på TWAR)
• bihåleinflammation (sinuit)
• lunginflammation (pneumoni)
• urinvägsinfektion och hos barn även körtelfeber
• påssjuka
• Trötthet efter en infektion (postinfektiös asteni)
• Blodbrist (anemi). Hos kvinnor vanligt med låga järndepåer utan att blodvärdet är påverkat
• Hjärtsjukdomar som t ex hjärtarytmier
• inkompensation
• kärlkramp (angina pectoris)
• förändringar i hjärtklaffar (förträngning eller vidgning av klaffarna)
• hjärtsäcksinflammation (pericardit)
• Diabetes
• Sömnapné
• Depression/ångest
• Högt blodtryck
• Lågt blodtryck. Ffa hos äldre med normalt blodtryck i liggande, noterar man att blodtrycket sjunker efter några minuter i stående.
• Alkohol.Vanligast är ett måttligt men tämligen regelbundet intag utan att personen alls är beroende.
• Läkemedelsbiverkan. ?- blockerare, vattendrivande (tiazid), antidepressiva, digitalisöverdosering, antihistaminer, smärtstillande medel av opioidtyp, antikolinergika.
• Astma
• Ibland en form där patienten inte har så mycket mer symtom än trötthet och är omedveten om diagnosen. Allergi.
• KOL
• Störningar i kroppens saltbalans (elektrolytstörningar)
• Migrän. Tröttheten finns såväl vid icke typisk migrän, som före själva anfallet (prodromalsymtom) också kan finnas flera dygn efter anfall.

Vanliga orsaker är även:

• Låg eller hög ämnesomsättning
• Vitamin B 12- brist
• Graviditet
• Sviktande njurfunktion
• Drogmissbruk med cannabis, centralstimulerande medel eller läkemedel Vad gäller trötthet orsakad av läkemedel ses detta mest av bensodiazepiner och vid överdosering av digitalis.
• Polymyalgia reumatika
• Temporalisarterit
• Glutenöverkänslighet (celiaki)
• Inflammatoriska tarmsjukdomar som Mb Crohn och Ulcerös colit.
• Efter en hjärnblödning (stroke)
• Uttorkning (dehydrering)

.

Övriga (ej fullständig uppräkning men kliniskt relativt vanliga):

• Leversjukdom (bl a hepatit)
• Hjärtinfarkt utan symtom
• Testosteronbrist hos män
• Narkolepsi
• Multipel Scleros
• Parkinsons sjukdom
• Under- eller överfunktion i bisköldkörtlarna
• Addisons sjukdom
• Cushings syndrom
• Sarcoidos
• Neuroborrelios
• TBE- infektion
• SLE
• Elakartade sjukdomar
• HIV
• Post-traumatiskt stressyndrom
• Undernäring (malnutrition) ffa hos äldre och hos personer med ätstörningar.
• Sjukdomar i hjärnans små blodkärleventuellt med demens).
• Tuberkulos
• Alveolit
• Kronisk propp i lungan (lungembolism)
• Kroniskt trötthetssyndrom
• Somatoformt syndrom
• Ehlers-Danlos syndrom

Utredning

Patientens sjukhistoria med bl a psykosociala förhållanden, fysisk- eller mental trötthet? Sömnapné? Alkohol?
Psykiskt status.
Kroppsligt status med bl a undersökning av lymfkörtlar och bröstkörtlar.
Laboratoriemässigt kontrolleras blodvärde (Hb), blodsocker (P-Glu), sänka (SR), snabbsänka (CRP), urinsticka. Dessutom kontrolleras blodtryck, midja/stusskvot och det görs en bedömning av patientens hjärta och lungor.
Ibland behöver man komplettera utredningen med ämnesomsättningsprover S-T4, S-Ferritin, vita blodkroppar (LPK), S-Na, S-K, S-Ca, S-vit B12 och leverprover som S-ALAT, S-GT och S-CDT. Dessutom behöver man ibland kontrollera om det finns blod i avföringen (f-Hb) och det tas ett EKG och det görs en röntgenundersökning av lungorna.
Riktad utredning görs vid behov t ex leverprovet S-ALP, fördelning av olika vita blodkroppar (diff), njurfunktionsprovet S-kreatinin, urinämne i blod (S-urea), mikroäggvita i urinen, allergitestet phadiatop, körtelfeberprovet monospot, koncentration av läkemedled digoxin i blodet (S-digoxin), aminosyran homocystein i blod (S-homocystein), hjärtsviktsindikatorn S-BNP, borreliaantikroppar (eventuellt behöver ett ryggmärgsvätskeprov tas), PCR/serologi mot TWAR, graviditetstest, S-testosteron, S- kortisol, celiakiprover ( Ig-A antikroppar mot vävnadstransglutaminas [IgA-anti-tTG]; hos barn < 4 år även Ig-A antikroppar mot gliadin [IgA-antigliadin]).
Ibland behöver man också göra följande undersökningar: lungfunktiontest (spirometri), undersökning av ändtarm (rektoskopi), undersökning av magsäck (gastroskopi), arbets-EKG, ultraljudsundersökning av hjärtat (UCG), datortomografi av hjärnan (CT hjärna), syrgasmättnad, datortomografisk lungangiografi (DTLA- vid misstanke lungemboli) alternativt pulmonalisangiografi eller scintigrafi, m fl undersökningar.
Eventuellt görs en sömnregistrering då man misstänker att patienten har sömnapné.

Behandling

Behandling sker utifrån orsak.
Om ingen specifik orsak till tröttheten påträffats, gäller fokus på regelbunden motion med 30-45 min rask promenad dagligen, regelbundna måltider med bra näringsinehåll samt på regelbunden sömn 7-8 tim/natt.