Diabetes är ett ökande problem i samhället. Nya behandlingar har kommit som underlättar kontrollen av blodsockret. God kosthålling och fysisk aktivitet är A och O när man har diabetes.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och drabbar cirka 4 procent av alla personer i Sverige. De vanligaste symtomen är att man känner sig trött, törstig och ofta är kissnödig. Men diabetes kan också ge andra komplikationer som exempelvis hjärt-kärlsjukdom och synskador.
Diabeteskirurgi är ett relativt nytt sätt att behandla typ 2-diabetes. Studier har visat att personer med prediabetes och övervikt får en minskad risk för att utveckla typ 2-diabetes med hjälp av ingreppet. Det har även visats att de som redan har sjukdomen kan få en väsentlig förbättring eller botas helt. Den kirurgiska behandlingen minskar på sikt också riskerna för cancer och hjärtkärlsjukdom för dessa patienter.
Ett liv med diabetes handlar om att ta kontroll, kontroll över din diabetes. Det gör man bäst genom att tillsammans med vården tidigt hitta den behandling och det målvärde som just du behöver för att undvika komplikationer. Komplikationer i samband med diabetes orsakar både personligt lidande och stora kostnader på samhället.
Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som ofta debuterar när man är barn eller ungdom. Det finns effektiva behandlingar och ett flertal tekniska hjälpmedel som underlättar livet med typ 1-diabetes. Det viktigaste är att ha kontroll över och nå sitt målvärde för blodsocknivåerna.
Debatten kring vad diabetiker bör och inte bör äta är het just nu där man förespråkar kostråd från olika sidor.
För den som har diabetes uppstår inte sällan problem med fötterna, något som om det får gå obehandlat kan utvecklas till en allvarlig diabeteskomplikation som i värsta fall kan leda till amputation. Därför är det viktigt att du lär känna dina fötter och få rätt hjälp i vården.
Dåligt behandlad typ 2-diabetes innebär ökad risk för komplikationer som njursjukdom, amputationer och 2–4 gånger större risk för hjärt- och kärlsjukdom. Med rätt behandling kan dessa ibland livshotande komplikationer undvikas.
Att leva ett längre och friskare liv är möjligt genom att undvika de fem stora riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom: rökning, förhöjt kolesterol, högt blodtryck, diabetes och över- eller undervikt. Detta slås fast i en unik multinationell studie, nyligen publicerad i The New England Journal of Medicine, som analyserat data från mer än två miljoner individer från 39 länder, inklusive Sverige.
Bastubadande har länge varit en integrerad del av den nordiska kulturen, inte bara för avkoppling och social gemenskap, utan också för dess potentiella hälsofördelar. Genom att satsa på förebyggande hälsoaktiviteter investerar vi i ett framtida välmående.
I en omfattande svensk studie har forskare undersökt om att ha hund har någon positiv inverkan på personer med typ 2-diabetes. Resultaten av studien har överraskat många, då de visar att hundägare med denna sjukdom inte nödvändigtvis har bättre hälsoutfall, än de som inte äger hundar. I stället pekar resultaten på att hundägarna faktiskt hade sämre hälsomarkörer än de som inte hade hundar.
Skolans ansvar är att säkerställa stöd och kunskap för elever med typ 1-diabetes, men bristande insatser leder till sämre studieresultat och ökad risk för komplikationer. Gratis utbildning kan dock göra skillnad.
En multinational granskning visar att testosteronersättningsterapi var associerad med betydande minskningar i A1c-värden vid 1 och 2 års uppföljning hos män med typ 2-diabetes.
Typ 2-diabetes kallades tidigare för åldersdiabetes, men sjukdomen kryper ner i åldrarna och även barn drabbas. Unga vuxna med typ 2-diabetes har en ökad risk för allvarliga komplikationer och andra sjukdomar. Tidiga insatser är avgörande – men alla får inte de senaste läkemedel som finns tillgängliga.
Forskare förutspår en dramatisk ökning av antalet personer som drabbas av typ 1-diabetes enligt en studie publicerad i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology. Studien framhäver också det orättvisa gapet i diabetesvården.
