Ange ditt sökord

Om du känner av besvär när du äter någon form av gluten och misstänker celiaki är det viktigt att du gör en ordentlig utredning. Foto: Shutterstock

Om du känner av besvär när du äter någon form av gluten och misstänker celiaki är det viktigt att du gör en ordentlig utredning. Foto: Shutterstock

Glutenintolerans (celiaki)

Glutenintolerans, eller celiaki, är en ärftlig autoimmun sjukdom som drabbar många svenskar. Glutenprotein triggar kroppens egen försvarsmekanism som förstör tarmluddet som tar upp näringen i vår tunntarm. För att fastställa diagnos behöver en läkare göra en samlad bedömning av symtom och svar från blodprov. För att blodproverna ska visa rätt analyssvar är det viktigt att inte utesluta gluten ur sin kost.

Annons:

Man uppskattar att omkring 200 000 svenskar kan vara glutenintoleranta och det är dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas. Glutenintolerans är en kronisk sjukdom och inte en allergi. Gluten finns i vete, råg och korn.

Orsak till glutenintolerans – celiaki

Gluten finns i ett stort antal livsmedel och det måste alltid framgå på förpackningen om varan innehåller gluten. Är du glutenintolerant eller känner av besvär när du äter någon form av gluten och det inte framgår av förpackningen (exempelvis när du handlar på bageri eller äter ute) fråga alltid om det du äter är glutenfritt eller om det går att få ett glutenfritt alternativ.

Om du som är glutenintolerant får i dig glutenprotein uppstår skador i tunntarmens slemhinna. Kroppen reagerar med att öka antalet ”försvarsceller” (T-lymfocyter) i tarmen vilket påverkar, minskar och slutligen till större delen utplånar tarmluddet. När det händer försvinner många viktiga funktioner, bland annat den del som hjälper oss att ta upp näring och det skadar den del där järn och kalk tas upp. Sekundär laktosintolerans är relativt vanligt vid obehandlad celiaki. Det beror på att det enzym som ska bryta ner mjölksockret minskar när tarmluddet är skadat. Denna forma av laktosintolerans går ofta över när tarmluddet har återhämtat sig av glutenfri kost.

Hela händelsekedjan stör även andra viktiga matsmältningsorgan och ju mer gluten du får i dig desto större skador riskerar du att få på tunntarmen.

Vilka drabbas av glutenintolerans – celiaki

Det är oklart hur många som har celiaki men man misstänker att det är upp emot två procent av befolkningen, det vill säga omkring 200 000 som kan ha diagnosen. Om du tror att du eller ditt barn har celiaki bör du kontakta läkare.

Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än män. Glutenintolerans är till viss del ärftligt. Risken att ett barn blir glutenintolerant om föräldrarna har sjukdomen är cirka 10 till 15 procent. Därför kan det vara bra att se till att föräldrar och syskon till ett barn med glutenintolerans också blir undersökt och testade. Risken för glutenintolerans kan även öka i anslutning till andra autoimmuna sjukdomar, till exempel diabetes och reumatism.

Symtom vid glutenintolerans – celiaki

Symtom och besvär vid celiaki kan variera mycket. Om du misstänker att du själv eller någon nära anhörig, har celiaki, kontakta sjukvården. Diagnosen ska ställas av läkare. Sjukdomen är svår att upptäcka och symtomen kan även variera utifrån ålder.

Det är inte helt ovanligt att du som har glutenintolerans upplever en trötthet och nedstämdhet som liknar depression. Orsaken till detta är att försämrat näringsupptag och försämrad matsmältning leder till trötthet, utmattning och kraftlöshet. Besvären kan exempelvis lindras med vitamin B6 och att man lägger om sin kost till att inte innehålla glutenprotein.

Besvär som är direkt relaterade till magen är vanligt förekommande. Magbesvären kan ibland vara svåra att skilja från en annan tarmsjukdom, IBS. Det är vanligt att du besväras av gaser och buller i magen. Även diarréer, magsmärtor och förstoppning förekommer. Det är inte helt ovanligt att man går med besvären i flera år.

Andra vanliga symtom hos vuxna är viktminskning, näringsbrist och värk i skelettet. Allt går att återkoppla till tarmen som inte längre har samma förmåga att ta upp näring och vitaminer. Bland andra symtom kan även nämnas blåsor i munnen (på grund av brist på folsyra), blåsor på huden (hudceliaki) vilket leder till hudblåsor på bland annat armbågar och underarmar.

Sammantaget påverkar alltså tarmens oförmåga att ta upp näring och vitaminer hela kroppen, något som tar sig olika uttryck hos olika personer. Det rekommenderas inte att du som upplever några av ovanstående besvär på egen hand börjar experimentera med dieter eller plockar bort gluten. Om du är glutenintolerant behöver det utredas ordentligt.

Att upptäcka glutenintolerans – celiaki

Som tidigare nämnts är sjukdomen inte helt lätt att upptäcka eftersom den kan uppvisa många olika symtom. Det är inte ovanligt att du, på grund av de varierande symtomen, får besöka olika vårdmottagningar innan diagnosen kan fastställas.

För att fastställa diagnos behöver läkaren göra en samlad bedömning av symtom och svar från blodprov. I vissa fall tas även biopsier från tunntarmen. För att blodproverna ska visa rätt analyssvar är det viktigt att inte utesluta gluten ur sin kost.

Även vid en eventuell tunntarmsbiopsi, måste den genomföras medan man fortfarande äter gluten. Undersökningen genomförs med gastroskopi och man tar prover av tarmluddet som sedan analyseras.  I en sådan analys kan man tydligt se om tarmluddet är skadat eller inte.

Behandling av glutenintolerans – celiaki

Sjukdomen kan inte botas. Den är kronisk och kan inte gå över eller ”växa bort”. Behandlingen är att äta glutenfri kost resten av livet. Om din glutenintolerans är bekräftad av en läkare får du träffa en dietist som vägleder dig i hur du kan hantera din sjukdom, då det handlar om en stor omställning av kosten. Eftersom borttagandet av glutenprotein i maten är nyckeln till välmående om man är glutenintolerant är det viktigt att följa de råd man får. Om du är förälder bör skolor, släkt och vänner informeras.

En annan anledning till att kontakten med dietist är viktig är att det kan vara svårt att äta glutenfritt och på samma gång näringsrikt. Där kan dietisten förklara att det är viktigt att äta frukt, grönsaker och annan fiberrik mat för att till exempel inte få brist på B-vitamin.

Var konsekvent – må bra

För att minimera risk för framtida komplikationer bör du med celiaki följas upp regelbundet. Efter diagnosen och påbörjad glutenfri kost rekommenderas uppföljning med ett återbesök efter 6 till 12 månader.

Eftersom den enda egentliga behandlingsmetoden vid glutenintolerans baseras på det egna ansvaret kan det kännas svårt att tänka sig hela livet utan gluten. Då är det viktigt att vara konsekvent och tänka på att det inte går att fuska. Många gånger känner den som är glutenintolerant av direkt om ett livsmedel innehåller gluten och risken är att du mår dåligt. Då är det bättre att konsekvent exkludera gluten från din mat och i stället må bra.

Annons:

Källor:

Celiakiförbundet

1177

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: