Glutenintolerans (celiaki)

Glutenintolerans (celiaki)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Glutenintolerans, eller celiaki, är en ärftlig autoimmun sjukdom som drabbar många svenskar. Glutenprotein triggar kroppens egen försvarsmekanism som förstör tarmluddet som tar upp näringen i vår tunntarm.

En av hundra svenskar är glutenintolerant och det är dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas. Glutenintolerans är en kronisk sjukdom och inte en allergi, vilket är viktigt att veta. Gluten finns i vete, råg och korn. 

Orsak till glutenintolerans – celiaki

Gluten finns i ett stort antal livsmedel och det måste alltid framgå på förpackningen om varan innehåller gluten. Är du glutenintolerant eller känner av besvär när du äter någon form av gluten och det inte framgår av förpackningen (till exempel om man handlar på bageri eller äter ute) fråga alltid om det du äter är glutenfritt alternativt om det går att få ett glutenfritt alternativ.

Glutenintolerans är ärftligt så sannolikheten att ditt barn drabbas om du själv är glutenintolerant är hög. Därför är det viktigt att vara medveten om man själv är glutenintolerant för att på så sätt ge de bästa förutsättningarna för sig själv såväl som sitt barn. 

Det är nämligen så att om du som är glutenintolerant får i dig glutenprotein uppstår skador i tunntamrens slemhinna. Kroppen reagerar nämligen med att öka antalet ”försvarsceller” (T-lymfocyter) i tarmen vilket påverkar, minskar och slutligen till större delen raderar tarmluddet. När det händer försvinner många viktiga funktioner, bland annat den del som hjälper oss att ta upp näring, du förlorar laktas, ett enzym som bryter ner mjölksockret (laktos) och det skadar den del där järn och kalk tas upp.

Hela händelsekedjan stör även andra viktiga matsmältningsorgan och ju mer gluten/glutenprotein du får i dig desto större skador riskerar du att få på tunntarmen. 

Vilka drabbas av glutenintolerans – celiaki

Man vet att runt 35 000 svenskar har diagnosen glutenintolerans men misstänker att mörkertalet är stort, upp emot 200 000 kan ha diagnosen. 

Sjukdomen är vanligare hos kvinnor och män. Risken att ett barn blir glutenintolerant om föräldrarna har det bedöms ligga runt cirka 10 procent. Just ärftligheten bäddar för att man tidigt behöver testa sig själv och konstatera om man är glutenintolerant eller inte. Risken är annars att såväl du själv som ditt barn får problem med magen i samband med gluten utan att veta orsaken. 

Risken för glutenintolerans kan även öka i anslutning till andra sjukdomar som är autoimmuna till exempel diabetes och reumatism.

Symtom vid glutenintolerans - celiaki

Som med de allra flesta sjukdomar varierar symtomen också när det gäller glutenintolerans. Besvären kan vara allvarliga, mildare eller i vissa fall inga alls. I de fall det inte finns några symtom är det vanligt att man upplever att man mår bättre om man lägger om sin kost och exkluderar exempelvis livsmedel som innehåller glutenproteinet.

Sjukdomen är svår att upptäcka och symtomen kan även variera utifrån ålder där vuxna kan uppleva mer diffusa symtom utan direkt koppling till magen medan barn kan få besvär som uppblåst mage och uppsvälld buk. 

Det är inte helt ovanligt att du som har glutenintolerans upplever en trötthet och nedstämdhet som liknar depression. Orsaken till detta är att försämrat näringsupptag och försämrad matsmältning leder till trötthet, utmattning och kraftlöshet. Besvären kan exempelvis lindras med vitamin B6 och att man lägger om sin kost till att inte innehålla glutenprotein.

Besvär som är direkt relaterade till magen är vanligt förekommande. Magbesvären kan ibland vara svåra att skilja från en annan tarmsjukdom, IBS. Det är vanligt att du besväras av gaser och buller i magen. Diarréer, magsmärtor och förstoppning förekommer även det. Det är inte helt ovanligt att man går med besvären i flera år och när man slutar äta glutenprotein upphör besvären. Det finns idag tester på apotek som du kan göra om du är osäker på om du är glutenintolerant och upplever magbesvär.

Andra vanliga symtom hos vuxna är viktminskning, näringsbrist och värk i skelettet. Allt går att återkoppla till tarmen som inte längre har samma förmåga att ta upp näring och vitaminer. Bland andra symtom kan även nämnas blåsor i munnen (på grund av brist på folsyra), blåsor på huden (hudceliaki) vilket leder till hudblåspor på bland annat armbågar och under armar. Det finns även en koppling mellan glutenintolerans och infertilitet hos män och kvinnor där bristen på zink är boven i dramat.

Sammantaget påverkar alltså tarmens oförmåga att ta upp näring och vitaminer hela kroppen, något som tar sig olika uttryck hos olika personer. Det rekommenderas inte att du som upplever några av ovanstående besvär på egen hand börjar ”pilla” med dieter eller plockar bort gluten. Om du är glutenintolerant behöver det utredas ordentligt men innan du tar kontakt med vården kan du, om du känner igen dig i symtomen, köpa ett receptfritt celiakitest på Apoteket. 

Om du inte vill testa dig själv hemma kontaktar du vården för att på så sätt ta reda på om du är glutenintolerant och få rätt behandling från början, så tidigt som möjligt.

Att upptäcka glutenintolerans – celiaki

Som tidigare nämnt är inte sjukdomen helt lätt att upptäcka eftersom den kan uppvisa så olika symtom. Det är inte ovanligt att du, på grund av de varierande symtomen, får besöka olika vårdmottagningar innan diagnosen kan fastställas.

För att fastställa diagnos kan läkarna ta blodprov där man mäter en rad olika faktorer som alla kan skvallra om det föreligger orsak att misstänka glutenintolerans. En av anledningarna till att inte själv experimentera med att ta bort gluten innan man genomgått en diagnostisering är att det kan påverka blodproverna.

Detsamma gäller tunntarmsbiopsi, den måste genomföras medan man fortfarande äter gluten men kan i så fall med säkerhet avgöra om du är glutenintolerant. Undersökningen genomförs med gastroskopi och man tar prover av tarmluddet som sedan analyseras.  I en sådan analys kan man tydligt se om tarmluddet är skadat eller inte. Om det är skadat har du glutenintolerans.

De senaste åren har det kommit självtester och dessa kan du göra på egen hand i hemmet. De säljs på välsorterade apotek och det bästa är att fråga personalen hur du gör samt vad du ska göra om det är så att du upptäcker att du är gluteintolerant.

Behandling av glutenintolerans – celiaki

Glutenintolerans leder till att glutenproteinet skadar tunntarmen, tunntarmens yta krymper helt sonika. Längre besvär kan leda till att tunntarmens yta, som tar upp näring och vitaminer, krymper med så mycket som 75 procent.

Glutenintolerans går att bota men det kan ta många år innan tarmen kan börja fungera normalt igen. Att ta bort glutenprotein från din kost resulterar många gånger, beroende på de symtom du haft, i en märkbar skillnad. För tarmen tar det längre tid innan funktionen blivit bra och om du återgår till att äta gluten kommer symtomen förr eller senare tillbaka. Glutenintolerans är alltså ett livslångt tillstånd.

Om din glutenintolerans är bekräftad får du träffa en dietist. Tillsammans ser ni över hur man helt enkelt helt kan ta bort glutenprotein ur maten som du äter. Eftersom det många gånger handlar om en stor omställning är det viktigt att föra en öppen dialog med dietisten om vad man har för farhågor, frågor, funderingar och önskemål. ”Kan jag äta pizza” eller ”hur gör jag om jag är på restaurang” kan vara frågor som kommer upp och ingen fråga är för dum.

Eftersom borttagandet av glutenprotein i maten är nyckeln till välmående om man är glutenintolerant är det viktigt att följa de råd man får och vad det innebär att leva med glutenintolerans. Om du är förälder kan man behöva informera förskolor, skolor, släkt och vänner om att ditt barn har glutenintolerans.

En annan anledning till att kontakt en med dietisten är viktig är att det kan vara svårt att äta glutenfritt och på samma gång näringsrikt. Där kan dietisten förklara att det är viktigt att äta frukt och grönsaker och annan fiberrik mat för att till exempel inte få brist på B-vitamin.

Var konsekvent – må bra

De allra flesta klarar sig igenom vardagen utan ytterligare kontakt med vården, däremot finner många det stöttande att träffa eller ha kontakt med grupper där det finns andra glutenintoleranta.

Man kan utbyta recept, erfarenheter och följa forskning och utbud när det kommer till glutenfri mat. 

Eftersom den enda egentliga behandlingsmetoden vid glutenintolerans baseras på det egna ansvaret kan det kännas svårt att tänka sig hela livet utan gluten. Då är det viktigt att vara konsekvent och tänka på att det inte går att fuska. Många gånger känner den som är glutenintolerant av direkt om ett livsmedel innehåller gluten och risken är att du mår riktigt dåligt.

Då är det bättre att konsekvent exkludera gluten från din mat och istället må bra.