Diskbråck

Diskbråck

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Diskbråck är vanligt och märks inte alltid. Men det kan också ge en molande värk i ländryggen. Vid ett diskbråck är en disk i ryggraden skadad och inflammerad vilket ger upphov till smärta i ryggen som strålar ned i benet. Diskbråck kan förekomma i hela ryggraden, men är vanligast i halsryggen och ländryggen. Diskbråck läker ofta av sig själv.

Hur uppstår diskbråck
I ryggraden ligger kotorna staplade ovanpå varandra, mellan dem finns det broskskivor, så kallade diskar. Vid diskbråck är det disken, den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor, som brister. När disken buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen vilket gör ont. Värken kan ibland strålar ned i benet.

Vanliga symtom vid diskbråck
• Ett diskbråck i nedre delen av ryggen, ländryggen, känns ofta som en dov, molande ryggsmärta som kan stråla ned i benet. Ofta blir värken värre när du håller benet sträckt och samtidigt böjer kroppen framåt från höften. Smärtan går oftast gradvis över. Diskbråck i ländryggen kan påverka ischiasnerven och ge ischiassmärta. I värsta fall kan du tappa känseln runt ändtarm och könsorgan och förlora förmågan att känna dig kissnödig. Dessa symtom är allvarliga och innebär att diskbråcket måste opereras så fort som möjligt. Ta därför genast kontakt med vården.

• Diskbråck i halsryggen kan ge smärta som går från nacken, ner i armen och ut i något eller några fingrar. Vid diskbråck i halsryggen kan det ibland kännas skönt att lägga armen eller handen bakom nacken för att lindra utstrålningen av värk i armen.

Allvarliga symtom vid diskbråck – sök vård genast
• När ett diskbråck sitter i halsryggen och man känner en tyngdkänsla i benen och har svårt att kontrollera rörelserna i benen ska man snarast kontakta läkare.
• Om diskbråcket trycker mot de nerver som kontrollerar ringmusklerna i ändtarm och urinrör kan man få svårt att kontrollera både urin och avföring. Även känseln i underlivet och på insidan av låren kan påverkas. Det är allvarligt och innebär att diskbråcket måste opereras så fort som möjligt.

Undersökning vid diskbråck
Det är viktigt att få korrekt diagnos på ett tidigt stadium, eftersom flera andra sjukdomar kan ge liknande symtom. Läkaren gör en undersökning för att ta reda på var ryggsmärtan sitter eller var på kroppen nervsmärtan utbreder sig. Vid en undersökning kontrolleras:
• reflexer i benen
• känsel i benen och i underlivet
• ändtarmens ringmuskel, hos män undersöks även prostata
• var i ryggen värken sitter
• framkalla ischiasvärk genom att lyfta benet i liggande ställning
• vid misstanke om diskbråck i halsryggen görs motsvarande undersökningar av armarna

Har värken inte blivit bättre efter fyra till sex veckor brukar läkaren beställa en vanlig röntgen, en datortomografi eller magnetkameraundersökning.


Behandling vid diskbråck
Diskbråck läker oftast av sig självt efter några månader. För att lindra smärtan finns receptfria värktabletter eller antiinflammatoriska medel på apoteket. Det kan kompletteras med behandling av kiropraktor, naprapat eller sjukgymnast. Om man har mycket svår smärta eller andra svåra besvär kan man behöva opereras i ryggen. De allra flesta blir bättre eller helt bra efter en operation.

Goda råd
När man har värk ska man försöka hålla sig i rörelse så mycket som möjligt. Det kan ta tid innan man blir riktigt återställd.
• Undvik sängläge och försöka vara rörlig
• Undvik att sitta långa stunder
• Promenera och träna rygg- och benmusklerna litet lätt
• Hitta en smärtfri ställning att vila i
• Vid diskbråck i halsryggen: lägg armen eller handen bakom nacken för att lindra värken i armen.

Sök vård genast om
• ett barn under 18 år har mycket ont
• du inte känner dig kissnödig eller kissar på dig
• du har domningskänsla runt ändtarm och könsorgan
• du har domningar, stickningar eller svaghet i benen
• du är vinglig och inte känner var du har fötterna
• du får akut ont efter en olycka

 Mer läsning:


 

Veckans fråga

Lever du med någon typ av diabetes?

Ja, typ 1
7% (11 röster)
Ja, typ 2
28% (41 röster)
Nej, men jag har någon i min familj/släkt med diabetes
31% (45 röster)
Nej
33% (48 röster)
Osäker/Vet ej
1% (2 röster)
Totalt antal röster: 147

Nyhetsbrev