Nipahvirus (NiV) är ett RNA-virus som tillhör samma virusfamilj (Henipavirus) som vissa andra allvarliga luftvägs- och zoonotiska infektioner. Virusets naturliga reservoar är fruktfladdermöss (så kallade flyghundar), som kan bära viruset utan att själva bli sjuka.
Smitta till människa sker oftast via kontakt med infekterade djur eller deras kroppsvätskor. I vissa utbrott har även smitta mellan människor förekommit.
Viruset upptäcktes första gången 1998–1999 vid ett utbrott bland grisfarmare i Malaysia och Singapore.
Var finns Nipahvirus?
Utbrott har rapporterats i:
- Bangladesh
- Indien
- Malaysia och Singapore
- Filippinerna
Fruktfladdermöss som kan bära viruset finns i flera länder i regionen, men humanfall har hittills varit begränsade till ett fåtal områden.
I Sverige och Europa har inga fall rapporterats.
Hur vanligt är Nipahvirus?
Globalt är Nipahvirus mycket ovanligt, med endast några hundra rapporterade fall sedan upptäckten. Men viruset kan orsaka allvarliga lokala utbrott, särskilt i Bangladesh där mindre utbrott rapporteras nästan årligen.
För resenärer är risken mycket låg, särskilt om man undviker kontakt med djur och risklivsmedel i områden där utbrott pågår.
Symtom vid Nipahvirus
Inkubationstiden – tiden från smitta till symtom – är oftast 3 till 14 dagar, men längre tider upp till cirka 45 dagar har rapporterats. Sjukdomsbilden kan variera mycket. Vissa får milda influensaliknande besvär, medan andra snabbt utvecklar en livshotande infektion.
Tidiga symtom kan vara:
- feber och frossa
- huvudvärk
- muskelvärk och trötthet
- illamående, kräkningar eller diarré
Vid svårare sjukdom kan viruset angripa både lungor och hjärna. Då kan man få andningsbesvär, hosta och ibland akut andningssvikt. När hjärnan påverkas kan encefalit (hjärninflammation) utvecklas, med symtom som förvirring, yrsel, kramper, medvetandepåverkan och i värsta fall koma.
Hos vissa som överlever kan långvariga neurologiska besvär förekomma, till exempel koncentrationssvårigheter, personlighetsförändring eller epilepsi.
Hur smittar Nipahvirus?
Nipahvirus sprids inte lätt i vardagliga situationer, utan kräver oftast nära kontakt.
Smitta kan ske genom:
- direktkontakt med infekterade djur, särskilt grisar
- livsmedel som kontaminerats av fladdermöss, till exempel färsk dadeljuice i drabbade områden
- smitta från människa till människa vid nära kontakt med sjuka, framför allt i hushåll och vårdmiljö, via droppsmitta, kontakt med kroppsvätskor och otillräcklig skyddsutrustning
Viruset är inte lika smittsamt som influensa eller mässling, men i vissa utbrott har enstaka personer smittat många andra.
Diagnos vid Nipahvirusinfektion
Misstanke om Nipahvirus väcks framför allt vid svår hjärninflammation eller andningssvikt hos personer som nyligen vistats i områden med utbrott. Diagnosen bekräftas med laboratorietester, till exempel PCR och serologi, och analyserna görs i högsäkerhetslaboratorier. I Sverige sker eventuell provtagning via infektionsspecialist och Folkhälsomyndigheten.
Behandling av Nipahvirus
Det finns i dagsläget inget godkänt vaccin eller någon specifik antiviral behandling mot Nipahvirus. Behandlingen består därför av understödjande sjukhusvård, ofta på intensivvårdsnivå. Vården kan inkludera övervakning av andning och cirkulation, syrgas eller respirator samt behandling av komplikationer som kramper.
Forskning på antivirala läkemedel och vacciner pågår, men inget är ännu etablerat i rutinsjukvård.
Prognos vid Nipahvirusinfektion
Nipahvirus är en av de zoonotiska virusinfektioner med högst rapporterad dödlighet. WHO uppskattar att mellan 40 och 75 procent av de rapporterade fallen har avlidit, beroende på utbrott och vårdresurser.
Överlevare kan drabbas av långvariga neurologiska följdtillstånd, vilket kan påverka livskvaliteten.
Förebyggande råd och när ska man söka vård?
Om du befinner dig i ett område med pågående utbrott rekommenderas att undvika:
- kontakt med sjuka djur, särskilt grisar
- opastöriserade fruktjuicer, till exempel färsk dadeljuice
- nära oskyddad kontakt med personer som är sjuka
Du bör söka akut vård om du inom några veckor efter resa i ett utbrottsområde får hög feber tillsammans med:
- andningssvårigheter
- snabbt tilltagande huvudvärk
- förvirring, kramper eller medvetandepåverkan
Berätta alltid för vårdpersonal var du har rest och om du haft kontakt med djur eller sjuka personer.
Vanliga frågor om Nipahvirus (FAQ)
Hur farligt är Nipahvirus?
Nipahvirus kan vara en mycket allvarlig infektion. I svåra fall kan viruset orsaka hjärninflammation (encefalit) och andningssvikt. Dödligheten har varit hög i flera utbrott, men sjukdomen är samtidigt mycket ovanlig.
Finns Nipahvirus i Sverige?
Nej. Inga fall av Nipahvirusinfektion har rapporterats i Sverige eller Europa, och viruset bedöms inte cirkulera här i dagsläget.
Hur smittar Nipahvirus?
Nipahvirus smittar oftast från djur till människa, särskilt via fruktfladdermöss eller grisar. Smitta mellan människor kan förekomma, men kräver vanligtvis nära kontakt, till exempel i hushåll eller vårdmiljö.
Vilka symtom ger Nipahvirus?
Symtomen börjar ofta influensaliknande med feber, huvudvärk och trötthet. Vid svår sjukdom kan man få andningsbesvär och tecken på hjärninflammation, som förvirring, kramper eller medvetandepåverkan.
Hur lång är inkubationstiden?
Inkubationstiden är oftast 3–14 dagar, men i vissa fall kan det dröja upp till cirka 45 dagar innan symtom uppstår.
Finns det vaccin mot Nipahvirus?
Nej, det finns i dagsläget inget godkänt vaccin mot Nipahvirus. Forskning på vacciner pågår, men de används ännu inte i rutinsjukvård.
Finns behandling mot Nipahvirus?
Det finns ingen specifik antiviral behandling. Vården består av intensiv understödjande behandling på sjukhus, till exempel syrgas, respiratorvård och behandling av komplikationer.
Var i världen finns Nipahvirus?
Utbrott har framför allt rapporterats i Bangladesh och Indien, samt tidigare i Malaysia och Filippinerna. Sjukdomen förekommer främst i delar av Syd- och Sydostasien.
Hur stor är risken för resenärer?
För de allra flesta resenärer är risken att smittas mycket låg. Risken ökar främst vid nära kontakt med djur eller vid konsumtion av risklivsmedel, som färsk opastöriserad dadeljuice i områden med pågående utbrott.
När ska man söka vård efter resa?
Du bör söka akut vård om du efter vistelse i ett område med känt Nipahutbrott får hög feber tillsammans med andningssvårigheter eller neurologiska symtom som förvirring eller kramper. Informera alltid vårdpersonal om din resehistorik.
