Nyttiga bakterier vid irritabel tjocktarm (IBS)

Nyttiga bakterier vid irritabel tjocktarm (IBS)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2009-02-12
Uppdaterad: 2012-10-10
Författare: Olle Haglund

Irritabel tjocktarm (Colon irritabele; IBS; eng. Irritable Bowel Syndrome) är ett mycket vanligt tillstånd med s k funktionell magtarmrubbning. Det innebär att man i regel inte med blotta ögat kan finna några förändringar som kan förklara besvären.

Olika studier har visat att mellan 10-30 procent av alla vuxna lider av irritabel tjocktarm, även kallad ”stressmage”. De flesta söker dock inte läkarhjälp. Sjukdomen förekommer oftare hos kvinnor.
Irritabel tjocktarm kan leda till minskat socialt och personligt välmående och kan ofta leda till nedsatt livskvalitet av samma omfattning som högt blodtryck och diabetes.
Det är en samling av tillstånd med kronisk funktionell irritation i tjocktarmen som orsakas av många kända och oftast okända faktorer som ger liknande symtom.

Faktorer som uppgetts ligger bakom irritabel tjocktarm är följande:

• Viss ärftlighet
• Sen start av uppbyggnaden av tarmens probiotika
• Överväxt av vissa skadliga bakterier
• Stress
• Överkänslighet för vissa födoämnen
• Dåliga matvanor (tuggningen, för lite pro-och prebiotika, för mycket kaffe)
• För lite motion
• Men, framför allt många dåligt kända faktorer

Dagens forskning har riktat in sig mot tre områden:
1. Störda tarmrörelser (dysmotilitet)
2. Förändrad känslighet i tarmslemhinnan. Studier med magnetkamera och PET-teknik har visat att det föreligger en rubbning av tolkning/bearbetande av inåtledande (afferenta) signaler till hjärnan (Talley et al 2002).
3. Underliggande låggradig infektion och inflammation med överväxt av vissa tarmbakterier som ofta förekommande (Quigley et al 2005; Quigley 2006).

Alla dessa faktorer kan medverka vid uppkomst av sjukdomen. Det finns dock idag ett extra stort intresse för den tredje teorin. Sjukdomen kallas för en funktionell tarmsjukdom, man ser alltså inga förändringar i tarmslemhinnan med blotta ögat. Det har nu framkommit stöd för att det i slemhinnan och under denna finns tecken på en låggradig infektion och inflammation samt för att det föreligger överväxt i området av icke-probiotiska bakterier. Det har visat sig att behandling med antibiotika som tetracykliner i kombination med probiotika kan ge varaktig hjälp.

Diagnos
• Förekomst av typiska symtom (se nedan!)
• Uteslutande av andra kända sjukdomar (laktosintolerans, glutenintolerans, ulcerös kolit, Crohns sjukdom)
• Ingen varaktig förbättring med tidigare terapier
• Ballongtest i ändtarmen. En sådan test kan påvisa en överkänslighet i mag-tarmkanalen

De senaste kriterierna på irritabel tjocktarm kallas för ”Rome II criteria" (1999) (Talley et al 2002). Bland utlösande faktorer nämns emotionell stress, intolerans mot vissa födoämnen, tidigare mag/tarminfektioner och för lite motion. Viktiga är också dåliga matvanor. Bland dessa märks lågt intag av probiotiska bakterier, lågt fiber- och prebiotikaintag, lågt intag av frukt och grönt, dåligt tuggad mat, stress samt för mycket tobak, kaffe och alkohol.

Symtom
Vanliga symtom vid irritabel tjocktarm är varierande avföring (förstoppning omväxlande med diarré), buksmärtor, slemmig avföring, gasbildning, uppblåsthet av magen, illamående, nedsatt aptit och överkänslighet mot vissa födoämnen.

Förebyggande av besvär
• Ät kokta grönsaker i stället för råa
• Tugga maten noga (helst minst 20 ggr för varje tugga)
• Ha regelbundna toalettvanor
• Motionera regelbundet, gärna promenader 30-45 minuter dagligen
• Minska kaffedrickandet
• Sluta röka
• Undvik hög alkoholkonsumtion
• Undvik stekt mat, starka kryddor och lök
• Utöva någon daglig form av avslappning, stressminskning, ev. antistressterapi
• Ta ev. ett multivitamin-mineraltillskott
• Tillför omega 3-fettsyror via kosten eller fiskoljor
• Tillför regelbundet probiotiska bakterier via kosten eller kosttillskott/naturläkemedel

Behandling
Behandlingen av irritabel tjocktarm är ofta otillfredsställande. Hittills har det inte funnits någon bra behandling som varaktigt påverkar det naturliga sjukdomsförloppet. I bästa fall har man fått en viss övergående förbättring av symtomen. Ny forskning har nu visat att detta kanske går att ändra på (Hussain Z et al 2006; Tack et al 2006). De flesta med sjukdomen söker inte läkarkontakt. När detta sker är en god läkar-patientkontakt viktig. Tricykliska antidepressiva preparat i låg dos har ibland visat sig ha god effekt. Kramplösande medel som papaverin kan ibland ha effekt. Personens stressnivå bidrar ofta till svårighetsgraden av symtomen. Olika typer av psykoterapi som beteendeterapi och hypnos har därför ibland god effekt hos vissa patienter.

Probiotiska bakterier kan ha god effekt på irritabel tjocktarm
Faktorer som rubbar tarmens normala bakterieflora kan bidra till uppkomst av irritabel tjocktarm. En skada på denna flora tycks ofta kunna bli permanent (Madden et al 2002). Studier har visat att personer med irritabel tjocktarm ofta har en onormal tarmflora (Parker et al 1995). Detta har lett till att försök med probiotikatillförsel försökts. En randomiserad klinisk svensk studie visade att en laktobacill minskade gasbildning och magsmärta (Noback et al 2000). Studier som bekräftar detta är nu eftertraktade. Experter tror att den största effekten med probiotika ligger i att förebygga skada på tarmslemhinnan genom att tillföra dessa bakterier efter användande av antibiotika och efter magtarminfektioner (gastroenteriter) (Madden et al 2002). Bland övriga ämnen som har rykte om att förbättra symtom på irritabel tjocktarm märks örter som pepparmynta, fänkål, kamomill och valeriana.

Behandling med vissa antibiotika och probiotika
Ny amerikansk forskning (Quigley et al 2005; Quigley 2006) har visat att även om man vid vanlig undersökning inte ser några synliga förändringar i tarmslemhinnan, så kan mikroskopisk undersökning av tarmväggen ofta visa tecken på viss infektion och inflammation, bortfall av skyddande probiotiska bakterier och överväxt av skadliga mikroorganismer som jästsvampen candida och andra skadliga stammar. Studier har visat att behandling med vissa antibiotika t ex tetracykliner tillsammans med vissa probiotika på ett varaktigt sätt kunnat behandla symtomen på irritabel tjocktarm. Principen är alltså att ta bort en underliggande infektion och tillföra probiotika som kan återta förlorade områden i tarmslemhinnan. En sådan probiotikatillförsel bör pågå en längre tid. Dessa probiotika har effekter mot såväl bakterier, virus och candida. De har även viktiga antiinflammatoriska effekter. En probiotisk bakterie som visat sig ha god effekt i detta sammanhang är Bifidobacterium longum infantis.

Detta är ett utdrag ur boken "Sköna magkänslor". 

Gå till nästa kapitel här

Mer läsning:

 

Veckans fråga

Är du orolig för din hälsa?

Nyhetsbrev

E-postadress