Man har i en studie sett att det som primärt påverkar vår positiva känsla, det vill säga att man bland annat är mer positivt lagd, är grundtrygghet i barndomen. Trygghet tillsammans med kärlek utgör grunden för en hög självkänsla där individen med större sannolikhet får en mer positiv attityd till sig själv och andra. Man kunde även se att personer med stark positiv känsla i större utsträckning anser sig nå en högre grad av självförverkligande, där man är mer överseende, lösningsorienterad och ansvarstagande. Forskning pekar på att grad av positiv känsla går att förändra genom att bilda nya vanemönster.
Vad är negativitetsbias?
Negativitetsbias betyder att människor generellt har en större benägenhet att fokusera på det som är dåligt istället för att reflektera över det som är bra. Till följd av detta kan ofta positiva minnen överskuggas av obehagliga situationer. Det intressanta är att man har sett att dåliga nyheter påverkar oss mer än goda nyheter. Undersökningar visar att även bland våra minnen landar vi oftare på det negativa än på någon positiv händelse. Hur kommer det sig då att vi lättare lutar åt det negativa?
Evolutionen har lagt grunden för vår negativitet
Är det alltid bra att vara positiv till allt och alla? Tja, om man ser till evolutionen har människor överlevt tack vare att man fokuserat på att se faror tidigt. Historiskt sett har det helt enkelt varit viktigt att utveckla en viss misstänksamhet och oro kring det som verkar annorlunda och farligt. Man kan med andra ord säga att negativitetsbias är följden av en utvecklingsprocess, där våra förfäder lärde sig fatta smarta beslut där det förelåg stora risker. Det här gjorde att hjärnan långsamt anpassade sig till att fokusera mer vid negativ än positiv information. I studier har det visat sig att hjärnans reaktion på olika former av negativt stimuli ledde till högre aktivering i hjärnan än positiva händelser. Man har även sett att vi verkar vara mer motiverade att undvika negativa erfarenheter än att utföra uppgifter som ger oss positiv stimulans.
Undersökningar visar att negativitetsbias verkar utvecklas tidigt i barndomen. Redan i ettårsåldern övergår bebisar från att fastna vid positiva ansiktsuttryck till att fokusera mer på något negativt.
Trots att vi i många moderna samhällen inte längre behöver vara lika rädd för döden, har fokus på risken att något negativt inträffar förblivit en del av det mänskliga beteendet. Detta förklarar åtminstone delvis varför många av oss har lättare att tänka att glaset är halvtomt än halvfullt.
Hur påverkar negativitetsbias oss?
Det nedärvda systemet aktiveras än idag trots att vi många gånger inte har några reella faror att vara rädda för. Vi oroar oss för saker som aldrig kommer att inträffa och vi upplever rädslor för situationer vi egentligen vet inte är farliga.
Negativitetsbias förklarar varför negativa erfarenheter följer oss längre och verkar ha större effekt på oss än positiva upplevelser. De flesta av oss har nog någon enskild händelse under uppväxten som man fortfarande kan grubbla över och som till och med i vissa lägen påverkar hur vi agerar än idag. Det kan vara allt ifrån en pedagog som sa ”men du kan ju bättre än så där” eller en kompis som kommenterade din näsa. Dessa relativt oskyldiga kommentarer uppfattas lätt som kritik och kan påverka oss mer än alla de komplimanger vi troligtvis också fick.
Detta är också en anledning till att vi idag lätt missar positiva nyheter – som att många människor faktiskt tillfrisknar från covid-19 – när vi istället stirrar oss blinda på negativ rapportering om nya dödsfall och den stigande ungdomsarbetslösheten.
Det gäller att vara uppmärksam på sin negativitet då den kan få oss att inbilla oss och förvänta oss det värsta hos människor i vår närhet. Dessutom kan det göra oss mer benägna att tro på negativa nyheter än positiva. Det negativa är inte bara mer tilltalande för oss utan vi har en tendens att tro att det är mer sant också. Detta är en orsak till att vi lättare tror på så kallade negativa falska nyheter.
Om du vet med dig att du vanligtvis fokuserar mer på det negativa kan det vara bra att uppmärksamma det, för att fundera kring om du även kan se saken från ett annat perspektiv.
Är positivt tänkande alltid sunt?
Det stora intresset för positivt tänkande bland allmänheten, kan sägas ha startat bland frikyrkorna i USA. Man ville komma ifrån det mer skuldfokuserade där man pratade om synd och om att man ska arbeta hårt. Istället började man diskutera om att tänka stort, så får man mer.
Det låter onekligen tilltalande att vara mer positiv och att omge sig med positiva människor. Ida Hallengren, psykolog och forskare i praktisk filosofi, är en av dem som på senare år har ifrågasatt självhjälpsböcker och det positiva tänkandet. Hon menar att om man bortser från problem och svårigheter och trycker undan dem för att istället vara positiv, så kommer de negativa känslorna ikapp förr eller senare. Många personer känner sig väldigt misslyckade för att de inte lyckas leva upp till de positiva idealen. Ida Hallengren menar istället att det är viktigt att ha ett förhållningssätt till det som upplevs negativt och som känns lite obehagligt. Att det till och med kan vara positivt att vara negativ och att man då även kan upptäcka saker som sedan kan bli produktivt i slutändan. Dessutom minskar stressen om vi känner att det är ok att vara negativa ibland. Ida Hallgren tycker att det idag läggs en viss skuld på människor – att det skulle vara ens eget fel om man inte är lycklig och lyckad. Hon menar att människor är olika och vissa känner större oro och ångest än andra och så måste det få vara. Det handlar mer om att lära sig att hitta en struktur där man kan hantera sina känslor på ett sunt sätt.
Personligen tycker jag att det känns viktigt att acceptera att vi har många olika känslor och att de måste få komma fram. Livet går upp och ner och vem har inte misslyckats ibland? Det är viktigt att lära sig förstå att så är det för oss alla och att det inte gör mig till en sämre människa. Däremot kan det vara bra att vi är uppmärksamma på om vi har ett stort fokus på det negativa. Att sprida mycket negativitet till sig själv eller till sin omgivning tror jag inte bidrar till något konstruktivt. Då kan det vara bättre att öva på att se saker från olika håll. När man hamnar i kritiska tankar försöka hitta något positivt med exempelvis det en kollega eller jag själv har presterat. Om man har svårt att ändra perspektiv, lätt hamnar i kritik eller negativitet och det påverkar livskvalitén negativt, kan man även bli hjälpt av kognitiv beteendeterapi (KBT).
