Det är nästan tomt på det annars så populära caféet när vi slår oss ner vid ett bord vid väggen. Lokalen är kall och Pia sveper jackan om sig.
Med ADHD-diagnosen kom nya insikter
Jag överväger att inte ta av mig mössan, halvt uppvuxen i en värld där det ansågs som ohövligt men samtidigt närvarande på ett café på söder – inomhusmössans högborg. Behåller mössan på. För just det här med att göra vad andra anser att du bör göra är något som vi kommer in på ganska snart.
– Alla människor är inte lika, vi har inte samma förutsättningar men samtidigt kämpar vi så hårt med att hitta vår plats i livet. Jag växte upp norr om Stockholm och under hela skolgången var jag inget annat än ett ”problembarn”. På den tiden fanns inte de diagnoser vi ser idag, istället förpassades man till en obs-klass och där satt jag och undrade vad det är för fel på mig. Hemma hade jag föräldrar som tillhörde den ”gamla skolan”, jag var helt enkelt ganska dum i huvudet om jag inte förstod. Men jag var rastlös, jag visste aldrig varför. På senare år har jag fått svaret, jag fick en ADHD-diagnos och kan idag på ett helt annat sätt se mina egna barn och hur lik jag är min äldsta son. Jag ser problematiken, visst, men jag ser också fördelarna. Och styrkan i att ha någon som förstår ens situation, kan upptäcka i tid vilka behov du har och vad det är som kan hjälpa dig att ta dig fram i livet. Det är svårt för barnen idag när man säger att alla ska klara skolan, få bra betyg och gå någon form av högskoleutbildning. Det passar inte alla. Vi kommer alltid behöva snickare, elektriker, undersköterskor som är ”do-ers”, de ser till att saker och ting blir gjorda. De ska inte behöva spendera år i en skolbänk bara för att andra anser att det är något du bör göra.
Inte helt lätt att få ihop livspusslet
Gruppen av kvinnor bredvid oss skrattar till och pratar till och från om någon renovering av ett nytt hus. Kvinnan som renoverar beklagar sig över hur hon nästan har rivit ner huset helt för att bygga upp det på nytt. Att bygga upp på nytt är något Pia Johansen har stor erfarenhet av, flera gånger om.
– Efter skilsmässan bor jag i en bostadsrätt där jag har skapat en ny tillvaro. Eller, det är ett omgjort ålderdomshem med en härlig terrass där man kan gå ut och påta i jorden. Det är en femrummare men det kan ändå bli trångt om utrymmet. Med tre barn och bonusbarn på det så är det inte alltid helt lätt att få alla att få plats, eller att få alla pusselbitar i livspusslet att passa. Men så är det, det är bara att anpassa sig. Vid min ålder är det ganska vanligt att när du träffar någon ny, då har den personen med sig barn från tidigare förhållanden.
Viktigt med självkänslan
Pia Johansen menar att det viktiga med förhållanden är att inte fastna, att våga ta sig ur ett förhållande man inte trivs i. Att istället för att som en del gör vara otrogen välja att sopa rent framför egen dörr först, att bryta upp.
– Det är många som är rädda för att vara ensamma och som sätter sitt enda hopp till att vara i en relation. Jag brukar säga till min dotters vänner, hon är i 30-årsåldern, att bara för att man söker efter ett ”vi” betyder inte det att man ska glömma bort sitt ”jag”. Du blir aldrig hel bara för att du möter någon. Det handlar om något annat, anledningen till att du inte känner dig hel handlar snarare om självkänslan. Det är lätt att ta miste på självkänsla och självförtroende. Om du känner att du måste ha någon i ditt liv handlar det nog mer om att du har dålig självkänsla. Och det är inte en bra grund att gå in i ett förhållande med. Man kan ha ett enormt självförtroende men ändå ha en dålig självkänsla. Det är inte minst många konstnärer och artister ett tecken på. De kan ha självförtroende i det de gör men innerst inne så är självkänslan svag. Det försöker många täcka upp med till exempel alkohol och droger.
Har sett nöjesbranschens innersta
Dörren till caféet öppnas igen och vi ryser till lite, varje gång dörren öppnas sveper den fortfarande lite kyliga vårvinden in i lokalen. Pia kan på goda grunder utveckla sitt resonemang kring självkänsla och självförtroende när det handlar om konstnärs- och artistvärlden. I många år stod hon bakom en känd svensk nöjesprofil och har med egna ögon sett nöjesbranschens innersta.
– Många klarar sig inte ur den helskinnade. Du kommer in i en bransch där du ständigt har ögonen på dig och där din minsta rörelse bevakas. Jag har aldrig haft intresset av att själv stå i rampljuset på det sättet och jag har sett vad det gör med människor. Hur man försöker döva beroendet med alkohol och hur man till slut går under. Och många ”kändisar” har huvudet i det blå. Jag har aldrig försökt förvandla mig till något jag inte är. Min raka och ärliga stil har i vissa situationer uppfattats som både besvärlig och obekväm. Det gör inget, det är den jag är. I kändiskretsar är många vana vid att alla håller med och det är inte heller ovanligt att man väljer att omge sig med den typen av människor. Jag har lärt mig med vilka jag kan och vill umgås och att undvika de värsta typerna som suger energi.
Mycket yta och mindre personligt i kändisvärlden
Pia Johansen tar en klunk av sitt vatten innan hon tar sociala medier som ett exempel på hur det kan gå från att vara inspirerande till att istället ge en felaktig bild av hur något eller någon ska vara.
– Mycket handlar om yta, du kan följa många av dessa personer i sociala medier och de lever ett liv som ser lyckligt ut – det konstiga är bara att lyckan omsätts i saker och händelser mer än att du får en del av den personliga berättelsen. Det berättas till höger och vänster om smycken, resor, middagar och shopping och ger en bild av hur ett liv ska vara när det är lyckligt. Personen bakom försvinner bakom den här fasaden. Istället för att inspirera andra bidrar man till att andra behöver känna att de ska prestera. För man vill också ha det som den man ser upp till har. Samtidigt är det så mycket större frågor vi behöver ta tag i, vi behöver se till vilka vi är, vad vi har inom oss, få det att växa och stärkas upp. Från insidan och ut.
Förändring måste komma från insidan
Vi har valt caféet med den låga inomhustemperaturen av den enkla anledningen att det är nära Pias jobb. Pia arbetar idag, förutom med att föreläsa, också med livsstilsprodukter. Samtidigt som det innebär att hon kanske kan upplevas att prata i egen sak om livsstil och hälsa så är det bara en dåre som skulle tro att Pias genuina intresse för andra människors vilja att förändra stannar vid bara ett marknadsföringstrick.
– Vi kan inte säga åt människor vad de ska göra och de produkter jag arbetar med idag är ingen mirakelmedicin. Men vi vill inte se bortom de lätta lösningarna, de enkla vägarna. Människan är lat. Och rädd. Rädd för förändring som verkligen innebär skillnad. Att se till vem du är, vad du behöver egentligen. En förändring kan aldrig komma bara från utsidan om det handlar om din livsstil, förändringen kommer från insidan. Där finns energin och inspirationen. Koppla ihop det med bättre val som med mat och motion och där hittar du nyckeln till välmående.
Enligt Pia Johansen är förändring inifrån också det enda som fungerar för henne.
– Jag vet vad jag behöver, jag vet vad det är som gör skillnad i min kropp. Det är det enda jag kan förhålla mig till och som gör någon skillnad. Människan som helhet har förändrats sedan mammutarnas tid – vi som var uppdelade i jägare och de som tog hand om hemmet, vanligtvis män respektive kvinnor, har förminskats till passiva bisittare som förväntar oss att någon annan ska leverera lösningar till oss. Vi kommer inte ihåg hur mat egentligen luktar och smakar, vi har snart glömt hur det är att arbeta med händerna och vi är mer rädda för döden än någonsin. Jag är också rädd för döden men jag har bestämt mig att den dagen, då vill jag somna in nöjd med att jag har åstadkommit det jag vill göra. Jag skulle vilja dö av hög ålder, om jag fick önska själv. Och det klarar man bara om man tar hand om sig själv, på insidan och utsidan. Det finns inga andra vägar. Men att hela tiden se till andra, att andra ska komma att ta hand om dig, det fungerar inte.
Ur erfarenheter kommer lärdom
En väl tilltagen portion pastasallad kommer in och samtidigt som vi äter funderar jag kring Pias resonemang. Har vi blivit latare, är vi rädda för hur kyckling egentligen luktar och skrämmer döden oss – och i så fall, hur kan vi hitta tillbaka till en tillvaro där vi kommer närmare oss själva. Där vi inte flyr undan det som vi behöver göra utan istället hittar tillbaka till det som vi måste göra.
– Den personliga utvecklingen kommer inifrån. Hela livet har varit fullt av erfarenheter, jag pratar inte om misstag, utan erfarenheter. Ur erfarenheter kommer lärdom. Men min största inspirationskälla när jag växte upp var farmor. Hon lärde mig om moral och ett bra sätt att tänka. Med moral menar jag ett sätt att se på livet där man förstår andra men också vågar stå för sina beslut. Jag räds inte att säga vad jag tycker, vara den jag är. Min äldsta son, som är lik mig, är likadan och jag kan bli galen på honom ibland men samtidigt vet jag ju var han kommer ifrån. Min dotter fick jag när jag var väldigt ung, så hon skapade även ett tillfälle för mig att ompröva vissa saker, ta ansvar och hitta en väg i livet. Man vet aldrig vart livet tar vägen. Det viktigaste är att vara i kontakt med sig själv. Självkänslan och självförtroendet behöver vara starkt och ge dig en grund att stå på, så du kan ta både bekväma och obekväma beslut. Många står och stampar i livet och undrar varför ingen annan tar besluten åt en. Det fungerar inte så, inte i längden i alla fall. Den personliga utvecklingen är resan vi tar och målet är vad du behöver, inte vad andra vill.
Måste tro på oss själva
Det är inte bara lätt att prata med Pia Johansen, det är även enkelt att ta till sig det hon säger. För hon är både rak och tydlig samtidigt som det på intet sätt är mindre djupt det hon säger. Under samtalets gång tittar hon då och då ut genom fönstret, suger lite på orden, och kommer sedan med en eftertänksam replik. Vi rör oss mellan olika ämnen som familj, livet, döden, kändisskapet och hittar alltid knutpunkter som för samman samtalet. Knutpunkterna handlar om att man måste våga tro på sig själv. Om människor slutar tro på sig själv förlorar vi förmågan att stå upp för den vi är och den vi vill vara. Vi sluter oss till ett led där vi matas med allt från information till drömmar och hopp. Istället att själva ta reda på vilka vi är.
När vi har ätit klart börjar vi packa ihop. Pia undrar, utan att få det att låta hopplöst eller uppgivet, hur mänskligheten ska klara sig. I ett samhälle där vi hellre konsumerar än funderar, där vi hellre är som alla andra än tar reda på vem vi själva är och där omvärlden många gånger istället för att inspirera tvingar oss att prestera. Vi beger oss mot utgången och där, precis bredvid fönstret, sitter en liten bebis och tittar med sina stora bruna ögon. Jag tittar på bebisen på vägen ut och får ett stort, glittrande leende tillbaka. Konstaterar tillsammans med Pia att nog finns det hopp om mänskligheten trots allt. Vi behöver bara lära oss att tro på oss själva.
Faktaruta
Namn: Pia Johansen
Ålder: 51
Bor: Huddinge
Familj: Särbo
Yrke: Slanka/föreläser Försäljning/Marknadsföring Slanka Sverige AB
Senast lästa bok: Utan media kan man inte starta ett krig
